BEKÄNNA FÄRG. "Varje generation hamnar i ett läge där man behöver ta en riktig strid för de demokratiska värdena i sitt samhälle. Det här är högerns 1968. Man måste bekänna färg", säger Olof Ehrenkrona, M, om Anna Kinberg Batras nya förhållningssätt till Sverigedemokraterna. Foto: Anna-Karin NilssonBEKÄNNA FÄRG. "Varje generation hamnar i ett läge där man behöver ta en riktig strid för de demokratiska värdena i sitt samhälle. Det här är högerns 1968. Man måste bekänna färg", säger Olof Ehrenkrona, M, om Anna Kinberg Batras nya förhållningssätt till Sverigedemokraterna. Foto: Anna-Karin Nilsson
BEKÄNNA FÄRG. "Varje generation hamnar i ett läge där man behöver ta en riktig strid för de demokratiska värdena i sitt samhälle. Det här är högerns 1968. Man måste bekänna färg", säger Olof Ehrenkrona, M, om Anna Kinberg Batras nya förhållningssätt till Sverigedemokraterna. Foto: Anna-Karin Nilsson
Olof Ehrenkrona.Olof Ehrenkrona.
Olof Ehrenkrona.
Fredrik Reinfeldt. Foto: Sara StrandlundFredrik Reinfeldt. Foto: Sara Strandlund
Fredrik Reinfeldt. Foto: Sara Strandlund
Gösta Bohman. Foto: Lotte FernwallGösta Bohman. Foto: Lotte Fernwall
Gösta Bohman. Foto: Lotte Fernwall
Carl Bildt. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSENCarl Bildt. Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN
Carl Bildt.  Foto: Anna-Karin Nilsson / ANNA-KARIN NILSSON EXPRESSEN

Sveriges mest framgångsrika parti riskerar falla isär av framtiden

Publicerad

Det som Moderaterna går igenom just nu motsvarar det som Socialdemokratiska partiet genomlevde 1968.

Efter tre timmar slår Olof en lov bort till spisen och återvänder till sitt första argument.

– Det vi ser nu är högerns 1968.

Det är hemma i hans kök på Hantverkargatan. Vintersolen skiner in från fönstren mot gatan och kastar ljus över bokryggarna. Det är det första man ser när man kommer innanför dörren. Böckerna. Från golv till tak i hallen, fyllda väggar i två rum i fil, historia här, skönlitteratur där, den långa korridoren är tapetserad med referensverk i bundna franska band.

Man kan förstå bilden av honom.

Olof Ehrenkrona, säger de i partiet, det är han som läser.

 

Olof Ehrenkrona.

 

Han kom till moderaterna via studentförbundet, blev stabschef hos Gösta Bohman, skrev talet i Uppsala 1980 när liberalismen till fullo togs in i partiet, gick sedan i många långa år på den enda vägen, sida vid sida med Carl Bildt, vars förtroende han bär. Tänkte. Författade böcker. Utövade makt i regering och opposition. På slutet – i det bildtska utrikesdepartementet – kallades han kort och gott grå eminens. I partiet säger de chefsideolog.

Den rörelse han var med och byggde har lett svensk borgerlighet i fyrtio år. Frågan han först fått den här eftermiddagen kan därför framstå som en provokation:

Är det slut nu?

Alltså, det som hände när Anna Kinberg Batra berättade om sitt nya förhållningssätt till Sverigedemokraterna, men som inte riktigt kom fram, det var ju sprickan. Några följde order och hyllade henne, men på sociala medier synts också något annat. Medlemmar, till och med tidigare högt uppsatta moderater, ifrågasatte om de ens skulle kunna rösta på partiet i framtiden. Dagens Nyheter rapporterade anmärkningsvärt stark kritik inifrån riksdagsgruppen. I mätningarna flydde väljare som inte redan gått till Åkesson till Lööf.

Som vid Polens delning.

Kan ett liberalkonservativt parti verkligen existera när de stora konflikterna går just mellan liberaler och konservativa?

– Det är en bra fråga, säger Olof.

 

 

Carl Bildt.Foto: Anna-Karin Nilsson

 

Han vill svara ja, men måste passera det som talar emot.

– Den franska högern har outsägliga problem nu, delvis självförvållade, men mycket beroende på Le Pen. I BeNeLux har liberalkonservatismen rejäl kris, den finns egentligen inte längre utan har utraderats av Wilders och Vlaams Belang. Det kan absolut hända i Sverige också. Att liberalkonservatismen evaporerar.

Delar sig?

– Avdunstar, sprider ut sig som molekyler. Partier fungerar som lökar, varje kursomläggning riskerar att skala av ett skikt. Först försvinner gänget som hatade decemberöverenskommelsen, sedan ett annat gäng eftersom man öppnar upp mot sverigedemokraterna. Kvar står man med den allt mindre löken.

Fast?

– Allt beror på hur man definierar liberalkonservatism. Och vad man menar att det här nya är.

 

Och där börjar hans föreläsning. Den spänner från vad Metternich sa på Wienkonferensen 1815, över Bismarck i Tyskland och Disraeli och Gladstone i Storbritannien. Det finns två grenar, sammanfattar han efter trekvart, på konservatismens träd:

Den liberala som utgår från individen och värnar de demokratiska institutionerna och så den dystopiska som kollektivistisk och avskyr att gamla ideal, som kyrkan eller adeln, vittrar sönder.

– Hos dystoperna uppträder en tolkningsram som är oerhört farlig. Man skapar ett tankemönster där det finns ingrupper och utgrupper och så tolkas världen utifrån det. Vissa grupper av människor definieras ut. Så tänker Putin, Orban, Kaczynski och Bannon och Trump. Som när man börjar säga att alla från Somalia är potentiella terrorister.

Hur syns det i Sverige?

– Mycket sker i en internborgerlig miljö. Några säger att invandring i grunden är positivt för ekonomin, de ser möjligheter. Och andra säger att nej, vi har siffror som visar att flyktingarna är så outbildade, de kommer inte bidra, det visar statistiken. Den debatten är väldigt talande. Ena sidan är inkluderande i sitt förhållningssätt, den andra sidan är exkluderande och definierar ut flyktingar som outbildade och att de inte kan ta del i vårt samhälle.

Han är tyst en stund.

 

Gösta Bohman.Foto: Lotte Fernwall

 

Han jobbar för regeringen som konsul på Åland nuförtiden och vill inte gärna bli för konkret i sina inrikespolitiska kommentarer. Samtidigt: det är hans parti som står inför ett existentiellt hot.

Har moderaterna misslyckats med sin högerflank?

– Ja, det är sant i den meningen att många av de här sverigedemokraterna ju är personer som inte har kommit till i moderaterna. Och det är moderater i ytterkanten som har störst förståelse för det sverigedemokratiska synsättet.

Är det Reinfeldts fel, att han var ultraliberal?

– Det är ju ett absurt påstående, Reinfeldt var mer konservativ än liberal. Men han fullföljde en pågående liberalisering på HBT-området, till exempel, vilket en del av de här människorna nog är emot. Jag skulle istället säga att det är en reaktion mot den modernisering som Gösta Bohman satte igång på 1970-talet, och ärligt talat har jag väntat på den sedan jag slutade 1984.

Sedan 1984?

– Ja, Sverigedemokraterna vill kalla sig socialkonservativa för att ingen riktigt representerat sådana idéer sedan vi lämnade det utrymmet. Och det gjorde vi då.

Vad har hänt nu då?

– Kollektivisterna har vunnit mark, de utgår från identitet och religion. Folk jag aldrig trott skulle vara så aggressiva i flyktingpolitiken har blivit det. Det var likadant vid Brexit-omröstningen, då kom en väldig EU-kritik fram. Nu säger de att Trump egentligen har rätt. Många av dem har ett moderat förflutet, människor jag tolkar som moderatröstande.

I debatten om slöjorna vid regeringens besök i Iran i veckan hörde man inte mycket av det klassiska moderata argumentet att handel driver fram frihet?

– Nej, det gjorde man inte. Så här kan jag väl säga: Det beror mycket på tolkningsramen. Om man anser att muslimer är en utgrupp och att islam är en så farlig idévärld att man under inga omständigheter kan ge efter för deras klädkod, så finns det ju egentligen inget utrymme för argumentet att handel skapar frihet.

 

Han sitter där hemma i köket och beskriver ett problem. Han kan knappast anklagas för att vara nymoderat, snarare moderat classic. I synen på lösningar låter han ändå helt olik dagens partiledning.

– Man måste sluta tala om spelet och ta striden om politikens fundamenta.

Varför då?

– Det är inte islam som de nya nationalisterna kritiserar utan muslimer. Deras resonemang bygger på att man betraktar muslimer som farliga. De definierar dessa människors värde som en funktion av deras plats i gruppen.

Går det inte socialisera Sverigedemokraterna, samarbeta med dem?

– Jag vet inte. Det är klart att det lockar att tvinga dem att ta ansvar, att syna dem. Men man måste vara på det klara med saker här. Nordiska Motståndsrörelsen ser Åkesson som sin parlamentariska spjutspets.

 

 

Reinfeldt.Foto: Sara Strandlund

 

Du ser ingen sådan väg fram?

– Om man inte förstår att Putin och hans idéer är ett hot inte bara mot oss utan också mot det ryska folket, om man kan tänka sig att sänka EU-projektet på grund av några vargar, om man tror att de så kallade eliterna är fientligt inställda till folket, att etablerade medier skulle syssla med något slags fake news, ja, då finns det en oöverbryggbar klyfta.

 

Han bär jeans och blåskjorta och en grå tröja från Brooks Brothers. Han har talat i tre timmar. Han reser sig och slår en lov bort mot spisen.

– Varje generation, säger han, hamnar i ett läge där man behöver ta en riktig strid för de demokratiska värdena i sitt samhälle. Det här är högerns 1968. Man måste bekänna färg.

 

LÄS MER: Fler reportage av Torbjörn Nilsson i Expressen

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag