Sverigedemokraterna får miljoner av rik rasist

Publicerad
Uppdaterad
BRYSSEL. Sverigedemokraterna hävdar att deras nye finansiär, belgaren Bernard Mengal, inte är rasist.
Men Expressen kan i dag avslöja att Mengal har gett ut en bok där invandrare kallas "negroida barbarer".
Bernard Mengal. I riksdagsvalet 2002 fick Sverigedemokraterna 76 300 röster. I valet till EU-parlamentet den 13 juni ska det bli många fler, planerar partiledningen. Därför satsar de all kraft på att få Sverigedemokraterna att framstå som ett rumsrent och demokratiskt parti. Bland annat försöker de hävda att Sverigedemokraterna inte samarbetar med rasister. I höstas inledde de under stort hemlighetsmakeri ett ekonomiskt samarbete med den belgiske miljonären Bernard Mengal. Om honom fanns uppgifter om att han var antisemit och rasist. Kontrollerade Mengal När samarbetet med Mengal avslöjades i januari beslöt Sverigedemokraterna att frysa bidragen tills de "kontrollerat" att Mengal inte var rasist. Dragplåstret Sten Andersson -förstanamn på listan till EU-parlamentet - sa att han skulle hoppa av partiet om det samarbetade med rasister. Men inga detaljer om Mengal dök upp i svenska medier under veckorna som följde. Efter några veckor var hans pengar välkomna igen. - Om det vore så att Mengal var antisemit och rasist så skulle vi bryta allt samarbete med honom, sa partisekreteraren Björn Söder till Expressen i går. Sverigedemokraterna har gjort en egen utredning av Mengal och inte hittat något, hävdar han. Särskilt noga kan de dock inte ha letat. Expressen kan i dag avslöja att Bernard Mengal misstänks för rasistiskt tryckfrihetsbrott i Belgien. Bland annat har han på sitt eget förlag gett ut en grovt rasistisk bok av den franske författaren Pierre Chassard, som också medarbetar i Mengals tidskrift "Contre-Theses". "Negroida barbarer" I boken kallas invandrare för "negroida barbarer" som "inte skulle tillföra något genetiskt som kunde vara till nytta för våra neuroner". Med en typisk naziterm sägs att invandrarna "tar vårt livsrum". FN:s konvention om mänskliga rättigheter kallas "katastrofal och skändlig". Författaren avvisar också inställningen att alla, oavsett ras, kan kallas "människor". Boken var bara ett av skälen till att Bernard Mengal polisanmäldes av den belgiska antidiskrimineringsmyndigheten. Utredningen - som enligt den belgiska polisen avslutades den 5 februari - omfattade bland annat husrannsakan. Nu ska åklagaren avgöra om det blir åtal mot Mengal. - Våra jurister tror att det finns goda chanser att Mengal blir fälld, säger Manuel Abramovicz, presstalesman vid antidiskrimineringsmyndigheten.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida