Under måndagskvällen har EU:s stats- och regeringschefer suttit i möte om finanspakten.
Nu - efter mötet - meddelar Fredrik Reinfeldt att Sverige säger ja till pakten.
Bara Storbritannien och Tjeckien står utanför, rapporterar TT.
Nu har EU-toppmötet i Bryssel avslutats. EU-ledarna gav klartecken till euroländernas finanspakt, som kommer att skärpa budgetdisciplinen ännu mer.
Även Sverige anmälde sin avsikt att gå med i finanspakten, enligt statsminister Fredrik Reinfeldt.
- Attityden att stänga världen utanför skapar inte välfärd och tillväxt i Sverige, tvärtom, sade han till TT efter mötets slut.
25 av EU:s 27 länder vill delta i finanspakten - bara Storbritannien och Tjeckien står utanför.
Nådde kompromiss
In i det sista var ledarna oense om vem som ska få delta på eurotoppmöten. En grupp av fyra icke-euroländer med Polen i spetsen stred för att få vara med på alla, medan Frankrike ville hålla kretsen så snäv som möjligt.
Kompromissen blev att icke-euroländer som ansluter sig till pakten får vara med på minst ett eurotoppmöte om året, plus ytterligare några när särskilda frågor diskuteras, till exempel konkurrenskraft och mer genomgripande förändringar av eurosamarbetet.
Till slut gav 25 länder klartecken till att gå med i pakten. Endast Storbritannien och Tjeckien står utanför.
Slipper budgetkrav
Sverige kommer inte att bindas av paktens krav på budgetdisciplin, vilket har varit ett av Socialdemokraternas krav för att ge sitt stöd.
Enligt Reinfeldt uppfylls alla de fyra krav som Socialdemokraterna hade för att säga ja.
Men hetast var en fråga som formellt inte stod på agendan: Greklands allt mer utsatta läge.
Ett tyskt förslag, som cirkulerats bland euroländerna inför mötet, väckte starka känslor. Tyskland vill att en särskild kommissionär ska få i uppgift att övervaka Greklands budget och ha rätt att lägga in sitt veto mot utgifter.
- Jag är starkt emot idén om att införa en kommissionär med det uppdraget enbart gentemot Grekland. Det är inte acceptabelt, sade Jean-Claude Juncker, eurogruppens ledare, före mötet.
Långivare tröttnar
Reinfeldt hade mer förståelse för att Greklands oförmåga till bättring leder till hårda tag.
- Till slut så tröttnar ju långivarna på att man inte gjort det man lovat. Det är en tung del av tysk debatt och då blir motkravet ännu mer kontroll. Vad man kallar den personen, eller den exakta konstruktionen, det kan man diskutera. Men jag förstår frustrationen.