Foto: Elways.se
 Foto: Elways.se

Svenska vägar kan bli elektriska om tio år

Publicerad

Elledningar i luften, rälsar i marken eller magnetfält som driver våra bilar.

Så kan framtidens vägar i Sverige se ut.

Trafikverket vill lägga 100 miljoner kronor på ett elektriskt vägnät som kan bli verklighet om tio år.

– Upphandlingen är påbörjad och vi hoppas kunna komma fram till ett beslutsunderlag oktober nästa höst, säger Anders Berndtsson, forsknings- och utvecklingssamordnare på trafikverket.

Om femton år kan E4 se ut som en bilbana från barndomen, där fordon förs fram med el från en räls.

Så ser ett av de förslag ut som trafikverket nu vill lägga 100 miljoner på att testa – främst för att få bort utsläppen från lastbilstrafiken.

– I den tunga trafiken finns det ingen tillräckligt bra framtida fossilfri drift. Det vi vill göra genom det här projektet är att se om elektriska vägar är något att ha, säger Anders Berndtsson.

Helt borta 2050

2050 ska fossila bränslen ha försvunnit ur den svenska fordonsflottan, enligt ett regeringsdirektiv.

De lösningar med elbilar som fått ner utsläppen på personbilsnivå fungerar inte för lastbilar då batterierna blir för tunga.

Att i stället köra på el från vägnätet, i kombination med en mindre förbränningsmotor, skulle till och med spara pengar för åkarna.

– I stället för att släpa runt på förbränningsmotorer och bränsle kan du ta mer varor i form av mjölk eller timmer, säger Nils-Gunnar Vågstedt, chef för Scanias hybridutveckling.

Tråd, räls eller inbyggt

Det finns tre alternativ för hur eldriften kan se ut:

* Hängande ledningar som för spårvagnarna

* Inbyggda ledningar som driver fordonen genom magnetfält

* Rälsar som fordonen kopplar in sig på

Det är den sista idén som innovatören Gunnar Asplund på svenska Elways AB fastnat för.

– Jag har prövat de andra lösningarna också, men hängande ledningar blir svåra att anpassa för personbilar och inbyggda induktionsledningar är en väldigt dyr lösning. Så jag satsar på räls, säger han.

Blir man inte låst på spåret?

– Bilen känner av rälsen, som en mobiltelefon känner av ett nätverk, och fäller ut kontakten automatiskt. När du lämnar rälsen fälls den in och du kör på batteri eller annan motor.

Byggs 2014

På en 200 meter lång testbana ute på Arlanda tar han upp kampen med jättar som Siemens och kanadensiska Bombardier.

Under ett års tid har han gjort ett 40-tal tester och kommit fram till att hans teknik klarar svenska förhållanden med snö, regn och smuts.

Nu hoppas han vinna trafikverkets innovationsupphandling för att testa sin idé i större skala.

Trafikverkets Andreas Berndtsson hoppas att en teststräcka på några kilometer kan byggas i slutet av nästa år och att tekniken ska vara kommersiellt gångbar om fem till tio år.

– Särskilt vill vi satsa på de stora motorvägarna där störst del av transporterna körs, säger han.

Redan nått målen

I dag drivs en dryg tiondel av lastbilsflottan av förnybart bränsle enligt Energimyndigheten vilket alltså redan uppnår regeringens mål för år 2020.

Elektrifieringen av vägnätet läggs av trafikverket fram som ett billigare och snabbare alternativ till att bygga ut järnvägen.

Nils-Gunnar Vågstedt på Scania nämner även att mycket byråkrati kvarstår innan en pulsåder som E4 kan bli bilbana.

Och så återstår frågan om den ökade el-förbrukningen.

– Nästa steg är att få fram ren el. Globalt är elen inte ren i dag. Men det är lättare att få fram ren el än rent bränsle för tung trafik, säger han.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag