Soldaterna riktar stark kritik mot den svenska utrustningen. Foto: Annica ÖgrenSoldaterna riktar stark kritik mot den svenska utrustningen. Foto: Annica Ögren
Soldaterna riktar stark kritik mot den svenska utrustningen.  Foto: Annica Ögren
Gustav visar upp utrustningen. Foto: Christian ÖrnbergGustav visar upp utrustningen. Foto: Christian Örnberg
Gustav visar upp utrustningen.  Foto: Christian Örnberg
Han har betalat cirka 15 000 för sin utrustning. Foto: Christian ÖrnbergHan har betalat cirka 15 000 för sin utrustning. Foto: Christian Örnberg
Han har betalat cirka 15 000 för sin utrustning.  Foto: Christian Örnberg

Svenska soldaterna tvingas betala för sin egen utrustning

Publicerad

CAMP NOBEL, MALI. FN-insatsen i Mali sker under terrorhot, i tryckande värme.

Nu riktar svenska soldater kritik mot Försvarsmakten för att delar av utrustningen är gammal och dåligt anpassad för uppdraget.

Ett stort antal soldater som Expressen talat med uppger att de själva köpt utrustning för upp till 15 000 kronor.

– Utrustningen är grundläggande och väsentlig för ens prestation här nere. Det handlar om att känna sig trygg i sitt jobb, säger Gustav, 24, från Lund.

Det är över 45 grader varmt och den vita sanden från Saharaöknen letar sig ända in på den svenska basen Camp Nobel.

Här bor och arbetar cirka 250 svenska soldater i ett underrättelseförband – en liten del av den FN-insats som totalt består av 13 000 soldater från ett 40-tal länder.

Insatsen i Mali är på väg att bli den blodigaste i FN:s historia. Konflikten är infekterad och den fredsbevarande insatsen blir ständigt angripen av terrorgrupper och islamister som attackerar med både självmordsbombare och egentillverkade sprängladdningar (IED:er).

Sedan insatsen startade 2013 har hotbilden mot FN-soldaterna ökat.

AC:n avstängd dagtid

Inne på Camp Nobel har en grupp soldater just kommit tillbaka efter ett och ett halvt dygn ute i öknen. De har duschat av sig svett och sand och har bytt till FN-blå T-tröjor. Vi sätter oss under ett kamouflagenät som sitter spänts upp mellan två av solvälten – det ger välbehövlig skugga då AC:n inne i tälten är avstängd dagtid.

Alla soldaterna är medvetna om att de kan behöva riskera livet för att utföra sina arbetsuppgifter. I en riskfylld miljö som Malis öken är det därför särskilt viktigt att grundläggande utrustning fungerar, resonerar de.

 

Man tar in så billiga saker som möjligt 

 

Mycket av den utrustning som Försvarsmakten tillhandahåller beskriver soldaterna som gammal och dåligt anpassad till uppdraget.

– Man vill ju sträva efter att ha det bästa, men här har Försvarsmakten misslyckats. Det känns tråkigt att många andra länder ligger långt före oss utrustningsmässigt och att Försvarsmakten bara ser på vår utrustning som att "den funkar", säger Gustav, 24, från Lund.

– Man tar in så billiga saker som möjligt på bekostnad av kvaliteten. Jag känner mig riktigt trött på det här nu, säger Martin, 27.

Gustav hemma i Sverige igen, med sin utrustning.Foto: Christian Örnberg

Kängor för svensk vinter

Gustav uppger att han, för egna pengar, köpt utrustning för 15 000 kronor.

Hans främsta invändning mot utrustningen som Försvarsmakten tillhandahåller är att den är för tung och gjord av material som inte andas i värmen i Mali.

En snackis bland soldaterna är de tjocka kängorna som är framtagna för svenskt vinterklimat. Majoriteten av de svenska soldaterna i Mali har köpt egna kängor som väger mindre och är tillverkade av material som andas (pris: 1 500-2 000 kronor).

Fakta: Försvarets vs soldaternas utrustning

Med hjälp av en grupp soldater i Malistyrkan listar Expressen de delar av utrustningen som är vanligast att de köper för egna pengar. De jämför också med vad Försvarsmakten tillhandahåller.

Listan kan göras längre, men soldaterna sammanfattar följande som de mest grundläggande för arbetet.


 
Kängorna

 

Även den kamouflerade uniformen som soldaterna arbetar i dagligen beskrivs som "svinvarm". Det har blivit mer regel än undantag i förbandet att använda en egeninköpt så kallad combatshirt (pris: 2 400 kronor).

– Den är tillverkad i tunt material för att hålla kroppen så normaltempererad som det går här nere. Den suger upp svett och är ett lättare plagg att bära viktmässigt, det har bra komfort och är – till skillnad från Försvarsmaktens plagg – gjort för att använda under kroppsskyddet, säger Gustav.


 Tröja/jacka 

 

Kritiserade västen används fortfarande

Ett exempel på omodern utrustning, enligt soldaterna, är Stridsväst 2000. Västen är gjord för att kunna fästa magasin- och sjukvårdsfickor där soldaten själv finner lämpligt – problemet är bara att tillgången på fickor är begränsad, att de riskerar förstöra kroppsskyddet som soldaten bär under västen, att de inte passar för det tänkta innehållet (till exempel magasin eller sjukvårdskit) och att fästena inte går att lita på.

Redan under den svenska Afghanistaninsatsen 2006-2014 togs problemet med västen upp i medierna. Expressen berättade i flera artiklar om soldater som tröttnat och köpt sina egna västar.

 

 Man vill inte känna sig osäker på grund av sin utrustning

 

Försvarsmakten tog senare fram Stridsväst 12, som skulle vara smidigare och mer individanpassad. Men den nya västen klarade inte vissa flamtester, blev underkänd och skickades tillbaka. Därför går soldaterna i Mali fortfarande runt i gamla Stridsväst 2000.

– Man strävar ju hela tiden efter att effektivisera sitt jobb, men det går inte med dessa fickor. Vi vill ju ha våra magasin och sjukvårdsprylar så att man enkelt och snabbt kommer åt dem. Man vill inte känna sig osäker på grund av sin utrustning, säger Gustav.

Beroende på befattning har soldaterna lagt olika mycket pengar på att köpa moderna fickor till västen (pris: 3 000–5 000 kronor).


 Fickor 

”Jag fick slita sönder fickorna”

Lund, en grå och disig torsdag i januari. En halvtimmes bilresa från Mali04:s hemmaregemente, P7 i Revinge.

Soldaterna Gustav och Martin är hemma igen.

På ena väggen i lägenheten sitter en sliten FN-flagga fastnålad, på en annan hänger en karta över staden Timbuktu. Vi träffas hemma hos en av dem för att i detalj gå igenom utrustningen som de kritiserade på plats i Mali.

Kängorna från insatsen. Foto: Christian Örnberg

 

Man tappar fokus från uppgiften när utrustningen krånglar

 

Martin visar några magasinsfickor för att visa hur svåra de är att fästa på stridsvästen.

– Jag fick slita sönder fickorna för att överhuvudtaget få upp magasinet. Det är så jävla tråkigt när vi får prylar där man inte tänkt efter. Man undrar vem som har beslutat om det här och hur de tänkt att sakerna ska användas. Det är som att man tänkt, men inte hela vägen fram, säger Martin.

– Det handlar inte om att saker är gamla, utan om att de ska vara bra, fortsätter Gustav. Hade den äldsta utrustningen varit bra så hade jag varit nöjd.

– Man tappar fokus från uppgiften när utrustningen krånglar. Man ska inte behöva titta ner på vad man gör, det ska sitta intränat i muskelminnet och man ska kunna lita på att allt funkar i en skarp situation. Man vill inte falla på det.

Båda soldaterna är kritiska till kläderna. Foto: Christian Örnberg


 Byxor 

Norge ett gott exempel

Även Norge deltar i FN-insatsen i Mali. Eftersom flera svenska soldater framhåller det norska försvaret som ett positivt exempel – både när det gäller utrustning och maten som serveras i campen – vänder vi oss till Forsvarsdepartementet i Oslo.

Presstalesmannen major Vegard Finberg svarar i mejl på Expressens frågor. Han betonar att han inte kan eller vill uttala sig om skillnader i utrustning länder emellan, men skriver att de norska soldaternas utrustning är framtagen för att fungera i ökenklimat.

– Norska militären har gradvis fått erfarenhet av verksamhet i varmt klimat och med denna har vi anpassat kläder, utrustning, fordon och logi. Den personliga utrustningen, inklusive kläder, har bland annat använts i Afghanistan, Tchad och Irak, skriver Vegard Finberg.

29-årige Espen har tjänstgjort på norska campen Midgård i Mali under motsvarande period som svenskarnas Mali04. Han säger att han är nöjd med det egna försvarets utrustning, men beskriver svenskarnas personliga kroppsutrustning som alldeles för gammal och tung.

– Svenskarna bär mycket tyngre utrustning än oss. Hjälmarna är gamla, uniformen och byxorna är alldeles för tjocka och varma... Alltså, svenskarna åker till ett av de varmaste ställena på jorden, utan kortbyxor.

De norska soldaterna i utlandstjänst får dessutom mer betalt än sina svenska kolleger. En svensk spaningssoldat får ut 30 000–35 000 kronor efter skatt, medan motsvarande norsk soldat får ut 43 000–48 000 svenska kronor efter skatt.


 Glasögon 

”Vi har ju oerhört bra utrustning”

Överste Laura Swaan Wrede, chef vid Armétekniska staben på Högkvarteret, säger att hon inte känner igen sig i den bild av utrustningen som soldaterna förmedlar.

– Tryggheten känner jag inte igen. Att man svettas kan jag förstå, men vi är i ett land som ligger i Sahara. Att det skulle vara brister i skydden håller jag inte med om, de är ju noggrant kontrollerade och tittar man på hur våra västar har utvecklats är de av väldigt hög kvalitet.

Soldaterna på plats uttryckte att de inte känner sig bekväma eller trygga i sin arbetsroll i den nuvarande utrustningen. De jämför med länder som Norge, som de menar har bättre utrustning. Hur ser du på det?

– Man kan alltid tycka att någon annan har bättre utrustning. Men nu har vi väldigt hög kvalitet på den utrustning som vi ger våra svenska soldater och vi är en av de nationer som faktiskt har bäst utrustning, både vad gäller uniform och skydd.

Till skillnad från vilka länder, menar du?

– Ja, du har ju själv varit i Mali och du har sett Burkina Faso och andra nationer som är där. Vi har ju oerhört bra utrustning och är oerhört noga med att ta fram utrustning till våra soldater som ska vara anpassad för att klara av ganska så mycket varierande verksamhet, men också olika klimat.

Konflikten i norra Mali

Konflikten i norra Mali började år 2012 när en sekulär tuareggrupp, Nationella rörelsen för Azawads befrielse, MNLA, gjorde uppror mot landets regeringsarmé.

 

Tuaregerna är en etnisk folkgrupp och ett nomadfolk i norra Afrika, som länge kämpat för att ta kontrollen över ett geografiskt område i norra Mali som de kallar Azawad.

 

Under Libyen-kriget slogs många tuareger för Ghaddafis räkning, som lovat dem en fristad där. När diktatorn föll återvände tuaregerna beväpnade till (bland annat) Mali, för att återta Azawad, ett område som motsvarar cirka 60 procent av landytan i Mali.


Olika väpnade extremist- och terroristgrupper – som Al-Qaeda i islamiska Maghreb (AQIM) och Rörelsen för enighet och jihad i Västafrika (MUJAO) – befann sig också i Mali. Det tog inte många månader innan de utmanövrerade MNLA och vid sommaren 2012 kontrollerade de två tredjedelar av Malis territorium, inklusive de tre största städerna i norra Mali.

 

De införde strikta sharialagar, över hundratusen människor flydde och de som stannade kvar levde under hemska förhållanden med dödstraff och tortyr som konsekvens om man inte lydde under sharialagarna.
När situationen förvärrades och oroligheterna spred sig ner mot huvudstaden Bamako, vädjade Mali till Frankrike om hjälp.


År 2013 intervenerade Frankrike Mali och drev bort islamisterna. FN:s säkerhetsråd beslutade samma år att skicka fredsbevarande trupper till norra Mali. En stabiliseringsinsats för att hjälpa de maliska säkerhetsstyrkorna att återta kontrollen i landet. Insatsen går under namnet MINUSMA (United Nations Multidimensional Integrational Stabilization Mission in Mali).

 

Ett fredsavtal skrevs sommaren 2015 mellan rebellgrupper i Mali och landets regering. Men terrornätverk som AQIM och MUJAO, som inte skrivit under fredsavtalet, fortsätter attackera insatsen och civilbefolkningen regelbundet. Över 70 fredsbevarare har dödats sedan insatsstarten och MINUSMA har blivit en av FN:s blodigaste insatser i organisationens historia. Säkerhetsutvecklingen i norra Mali har under det senaste året försämrats.

Foto: Christian Örnberg

Sverige bidrar sedan 2014 med ett underrättelseförband på cirka 250 personer med bas strax utanför staden Timbuktu i norra Mali. Deras främsta uppgift är att stödja implementeringen av fredsavtalet. Det görs genom att patrullera och synas ute i insatsområdet, prata med folk och inhämta underrättelser som kan rapporteras vidare till FN. I skrivande stund har ingen svensk soldat har dödats i konflikten.


Ett 40-tal länder bidrar till MINUSMA. Enligt det senaste mandatet har insatsen ett förfogande för uniformell personal på 15 000 personer, varav 13 000 är militär personal.

”Vi tummar inte”

Försvarsmakten kommenterade Expressens granskning av Malistyrkornas utrustning på sin blogg under onsdagen:

"Vare sig den stridsväst eller den skjorta som nämns i artikeln uppfyller skyddskraven – de är inte tillräckligt flamsäkra. Den nya stridsvästen reflekterade dessutom infrarött ljus. Därför fick tillverkaren omprov och under tiden får personalen i Mali annan utrustning", skriver överste Åke Norling, stabschef vid Armétaktiska staben, och fortsätter: 
"Inte optimalt men – återigen – vi tummar inte på säkerheten.

'En bra soldat är en soldat som tillpassar och vårdar sin utrustning' det är en gammal sanning som fortfarande gäller."

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag