ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Svenska skolan rasar i stor jämförelse

ANNONS:
Fakta: Resultatutveckling

Sveriges respektive OECD-ländernas resultat över tid. Svenskt medelvärde med OECD-ländernas medelvärde inom parentes.

År Matematik Naturvetenskap Läsförståelse

2000 510 (500) 512 (500) 516 (500)

2003 509 (500) 506 (500) 514 (494)

2006 502 (498) 503 (500) 507 (492)

2009 494 (496) 495 (501) 497 (493)

2012 478 (494) 485 (501) 483 (496)

Källa: OECD/Skolverket (TT)

Läs mer
Visa flerVisa färre

De svenska elevernas resultat i Pisa-undersökningen har kraftigt försämrats i alla tre ämnen, visar OECD:s internationella rapport som nu släppts.

I årets huvudämne matematik har resultatet rasat, men de svenska eleverna har också tappat stort i läsförståelse och naturvetenskap.

Utvecklingen i Sverige är den sämsta bland OECD-länderna.

Sverige ligger nu under OECD-genomsnittet i alla tre ämnen.

Kinesiska Shanghai är den stora vinnaren i Pisa 2012, med topplacering i alla tre ämnen. Shanghai följs i toppen av en rad andra områden/länder i östra och sydöstra Asien: Singapore, Hongkong, Taipei, Sydkorea, Macao och Japan.

I matematik låg OECD-snittet på 494 poäng. De svenska 15-åringarna fick medelvärde på 478, efter att i de tidigare Pisa-undersökningarna ha legat kring 500 poäng och som mest 510. Sverige har därmed tappat mest av de länder som gjorde testet förra gången matematik var huvudämnet, 2003.

De kinesiska eleverna i Shanghai nådde ett medelvärde på 613. Finland, som tidigare utmärkt sig med toppresultat, fick 519 poäng. Det är fortfarande väl över snittet, men de finländska eleverna har i likhet med de svenska backat över tid.

Estland, som deltagit sedan 2006, placerar sig i den senaste mätningen snäppet före Finland med 521 poäng.

Danmark, Island, Lettland, Norge och Litauen återfinns mellan Finland och Sverige.

Markant tapp i läsförståelse

I läsförståelse låg OECD-snittet på 496. De svenska 15-åringarna fick ett medelvärde på 483, ett markant tapp jämfört med de 516 poäng Sverige noterades för år 2000. Inget annat land som varit med lika länge har tappat så stort.

Kinesiska Shanghai i topp hade 570 poäng. Finland med 524 poäng är bästa europeiska land, men mönstret från matematiken går igen: De finländska eleverna gör bra ifrån sig, men inte på samma höga nivå som tidigare.

Island har samma poäng som Sverige, medan Danmark, Norge, Lettland och Estland ligger bättre än Sverige.

I naturvetenskap låg OECD-snittet på 501, medan de svenska 15-åringarna nådde 485. Det kan jämföras med Shanghaielevernas 580 poäng. Återigen utmärker sig Sverige med att ha tappat mest över tid, i det här fallet jämfört med 2006. Och återigen hör även Finland till de länder som backar, men från en väsentligt högre nivå än Sverige.

Finland är ändå bäst i Europa, följt av Estland. Mellan Estland och Sverige återfinns bland andra Norge, Danmark och Litauen.

"Den dystra bilden förstärks"

I den internationella Pisarapporten konstateras att 12,6 procent av alla deltagande elever är högpresterande i matte, det vill säga uppnådde nivå 5 eller 6 i den sexgradiga skalan. I Shanghai nådde hela 55,4 procent av eleverna denna toppnivå. I Sverige var motsvarande siffra 8 procent.

Inget av de andra 33 OECD-länderna i undersökningen har en lika stor resultatförsämring som Sverige. Det framgår av den svenska rapporten.

- Den dystra bilden förstärks av den Pisa-undersökning som vi presenterar i dag, säger Anna Ekström, generaldirektör vid Skolverket.

Hon hade hoppats på att den nedåtgående trenden skulle ha brutits, vilket den inte gjort.

Närmare 7 000 svenska elever har deltagit i provet, i pappersform och digitalt.

- De svenska elevernas resultat har försämrats inom samtliga tre områden. Och då pratar vi om statistiskt säkerställda resultat, säger Anita Wester, Skolverkets representant i Pisas styrgrupp.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är djupt oroad över resultatet:

- Sverige förlorar på alla fronter och vi befinner oss i ett allvarligt läge. Vi tappar både när det gäller de svagare och de högpresterande eleverna. Vi har sjunkit som sten, säger hon till TT.

Sirén vill nu se kraftfulla åtgärder för att få till en förändring.

- Det finns helt klart länder som har vänt sitt resultat, säger Sirén och tar bland annat Polen som exempel.

Resultaten för såväl naturvetenskap, läsning och matematik har försämrats i ungefär samma takt, visar undersökningen.

- Alla de nordiska länderna har ett bättre resultat än Sverige när det gäller matematiken, säger Anita Wester.

När det gäller läsförståelsen är nu bara tre länder sämre än Sverige. Detta jämför Wester mot år 2000 då bara tre länder hade ett bättre resultat.

Lärarnas Riksförbund: Staten bör ta över

I naturvetenskap är det sex länder som har ett sämre resultat än Sverige.

I den svenska rapporten lyfter man fram att resultaten försämrats ytterligare i samtliga tre områden och framförallt under en så kort tidsperiod som tre år. Det är också första gången någonsin som svenska elever presterar under OECD-snittet. I den första Pisa-studien som lades fram 2000 presterade svenska 15-åringar över snittet i samtliga kunskapsområden.

- Svenska pojkar ligger 22 poäng efter pojkarna i OECD i genomsnitt. Medan flickorna bara ligger nio poäng efter flickorna i OECD i genomsnitt, säger Anders Auer, statistikansvarig vid Skolverket.

I undersökningen som helhet presterar flickorna bättre än pojkarna och för första gången presterar flickorna bättre än pojkarna även i naturvetenskap.

Mer måste göras för att få resultaten i den svenska skolan att lyfta, anser Lärarnas Riksförbund som kräver att staten tar över styrning och finansiering av skolan.

Förbundet påpekar att resultaten skiljer sig stort mellan olika skolor, kommuner och elevgrupper.

"Den svenska skolan måste befrias från det dubbelkommando mellan staten och huvudmännen som i dag gör att förändringar inte kan ske snabbt och kraftfullt nog. Först då kan kunskapsresultaten och likvärdigheten förbättras", säger ordförande Bo Jansson.

Lågpresterande tappar mest

En effekt av flera faktorer – så förklaras de svaga svenska resultaten. "En del av dessa är troligen relaterade till skolan, medan andra mer kan ha att göra med samhällsförändringar i stort", står det i den svenska rapporten. Polen, Tyskland och Estland lyfts fram som länder som lyckats vända en negativ trend.

Både hög- och lågpresterande svenska elever har försämrat sina resultat i förhållande till OECD-genomsnittet.

- Men det är de lågpresterande som har tappat mest, säger Anders Auer.

Den totala variationen i både läsförståelse och naturvetenskap har ökat och är dessutom högre än OECD-genomsnittet.

För matematik har inga förändringar skett när det gäller klyftorna.

Anders Auer pekar också på att bristerna när det gäller ett likvärdigt skolsystem kvarstår och att den utvecklingen måste följas noggrant.

Skolverket konstaterar i sin rapport att Sveriges tapp inte beror på att elevgrupper förändrats nämnvärt. Andelen elever med utländsk bakgrund – och som alltså behärskar svenska sämre, har ökat från 12 till 15 procent, men det förändrar bara resultatet marginellt.

Mejla Skriv ut
Rätta text- och faktafel
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:
ANNONS:

Rapportera textfel

Tack för att du hjälper oss att rätta fel. Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel. Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Felaktigt mejl
Du måste fylla i en kommentar: