Svenska jihadister tar sms-lån för att kunna kriga i Syrien och Irak. Dessutom leasas bilar i Sverige som sen används i strid för IS. Nu arbetar Säpo tätt ihop med Finanspolisen för att stoppa terrorfinansieringen. Foto: AP/TT
Svenska jihadister tar sms-lån för att kunna kriga i Syrien och Irak. Dessutom leasas bilar i Sverige som sen används i strid för IS. Nu arbetar Säpo tätt ihop med Finanspolisen för att stoppa terrorfinansieringen. Foto: AP/TT

Svenska jihadister tar sms-lån för att kriga

Publicerad

Svenska jihadister tar sms-lån för att kunna kriga i Syrien och Irak.

Dessutom leasas bilar i Sverige som sen används i strid för IS.

Nu arbetar Säpo tätt ihop med Finanspolisen för att stoppa terrorfinansieringen.

– Mycket fokus ligger på de som reser till, av FN terrorstämplade, organisationer i Syrien och Irak, säger terrorforskaren Magnus Ranstorp.

250-300 svenska jihadister har åkt till Syrien och Irak för att ansluta till terrororganisationer de senaste åren, misstänker Säpo.

För att ta sig till konfliktområdena tar flera av dem lån. Terrorresor finansieras bland annat med hjälp av sms-lån. Även moms- och företagsbedrägerier är vanliga och stora pengakanaler för terrorister, enligt Säkerhetspolisen som menar att jihadister tar så många, och så höga, lån de kan innan avfärd.

– Det är mest blancolån och momsbedrägerier och andra former av bedrägerier. Det finns riktigt organiserat, ofta företag där man handlar med lättomsatta varor som mobiltelefoner eller datorer. Det är ganska utstuderat, säger Magnus Ranstorp, terrorexpert.

Kräver försäkringspengar

En annan typ av terrorbedrägerier, som enligt Magnus Ranstorp ökar, är att bilar leasas i Sverige, körs ner till Syrien eller Irak och anmäls stulna. Därefter kräver man försäkringspengar.

– Ofta är det pickups, SUV:ar och så, säger Ranstorp och berättar att man misstänker att bilarna används i strid.

– Det är svårt att säga annat. Man misstänker att så är fallet. Man vet att försök till att använda bilar förekommit. Att någon svetsat ställningar bak på flak och sådana saker innan man åkt ner. Då kan man förmoda att det handlar om en skarp användning.

De största summorna dras dock in genom företagsbedrägerier, där man ansöker om stora lån, tar emot pengarna och sen lämnar landet.

Hjälp – kanal för terrorpengar

Men det slutar inte där. Terrorpengar kommer även in genom olika humanitära organisationers insamlingar, säger Magnus Ranstorp.

– Även om den övervägande delen är legitim och går till de offer som ska ha hjälp, händer det att hjälpen i stället går till IS. I vissa av de här områdena måste man ha kontakt med IS för att komma in, då kan man fundera vad kontakterna innebär. Vissa individer kan, förutom att hjälpa, vara involverade i terror, säger han och poängterar:

– Men man ska inte överdriva, andra sätt att finansiera är betydligt större.

Sen Säpos rapport släpptes i somras har polisen tagit ett rejält krafttag mot terrorfinansieringen.

"Gäller att hitta mönster"

Säpo – som får 225 miljoner extra för att bekämpa våldsbejakande ismalistisk terrorism – samarbetar nu tätt ihop med Finanspolisen, och enligt Magnus Ranstorp har flera försök till terrorfinansiering upptäckts – och stoppats.

– Det handlar om att se om det finns något som inte stämmer med vissa kunder, säger han och fortsätter:

– Svårigheten är att det ofta gäller små summor, många bäckar kan generera stora summor. En annan av svårigheterna är med pengaöverföringsföretag, där man inte ser vem som tar emot pengarna. Och vissa åker ju ner med kontanter. Det gäller att hitta mönster. Det är en viktig del i att förstå utvecklingen, hur de här nätverken fungerar, säger Magnus Ranstorp.

Hannes Lundberg Andersson
Hannes Lundberg Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag