Varje vecka kommer nya rapporter om attacker mot de svenska bankerna. Kunder riskerar att bli lurade av falska sajter och alltsomoftast är rådet till kunderna att inte klicka på misstänkta länkar eller öppna e-post från okända avsändare.
Men ett massivt säkerhetshål riskerar att lura också den mest försiktiga användaren.
Säkerhetshålet har varit känt sedan 90-talet, men trots påtryckningar från experter har de svenska bankerna inte valt att åtgärda hålet och sajterna är alltjämt öppna för de avancerade hackerattackerna.

"Pigga till en början"

Nu efterlyser Stiftelsen för internetinfrastruktur, som ansvarar för alla .se-domäner, att mer ska göras.
– Bankerna var väldigt pigga till en början. Under 2005 och 2006 hade vi en bankgrupp där vi diskuterade, och bankernas tekniker samarbetade. Man var överens om att det inte var någonting man konkurrerade om, säger Anne-Marie Eklund Lövinder till Expressen.se.
Säkerhetshålet kan relativt enkelt täppas till och kunderna behöver inte förändra någonting. Allting sköts via bankernas servrar.
– Men någonstans hände det någonting. Bankerna släppte den här frågan, säger Anne-Marie Eklund Lövinder.

”Dirigera om användare”

Enkelt förklarat bygger sårbarheten på att de namnservrar som fungerar som internets telefonkataloger sparar sina sökningar för att snabba upp processen med att dirigera om användare.
Resultaten av de sparade sökningarna kan förändras av en hackare och pekas om till en annan sida som är gjord för att likna bankens egen.
– I stället för att klicka på en länk så hamnar du i alla fall på en falsk sida, och du har ingen möjlighet att upptäcka det, säger Anne-Marie Eklund Lövinder.
Lösningen som finns heter DNSSEC och garanterar att svaren som den som surfar får från namnservern är riktiga, under förutsättning att hemsidan och internetoperatören båda stöder systemet. I Sverige gör i princip alla internetoperatörer det, enligt Anne-Marie Eklund Lövinder.
Bollen ligger hos bankerna själva – och deras serverleverantörer, menar Eklund Lövinder.

Regeringen och skatteverket

I Sverige använder många myndigheter DNSSEC, bland annat regeringen och skatteverket – men bara ett finansiellt institut – internetbetalningsleverantören Paypal, enligt en undersökning från webbhotellsföretaget Binero.
– Vad vi har sett nu är att det blir allt mer riktade attacker. Hackarna riktar in sig mot ett mål, och jag tror att sådana här angrepp är ett problem. Det finns pengar här att hämta, säger Anne-Marie Eklund Lövinder.
Hur allvarligt är det här hotet?
– Det är en allvarlig sårbarhet. Jag skulle prioritera det ganska högt.
Expressen.se har sökt Pär Karlsson på branschorganisationen Bankföreningen för en kommentar.