Planet lyfte från Gardemoen i Oslo under torsdagskvällen och hittades senare under natten kraschat i de svenska fjällen. Foto: FLIGHTRADAR24.COM

Planet lyfte från Gardemoen i Oslo under torsdagskvällen och hittades senare under natten kraschat i de svenska fjällen.

 Foto: FLIGHTRADAR24.COM
Här kraschade planet i fjällen. Foto: Marja Påve/SVT

Här kraschade planet i fjällen.

 Foto: Marja Påve/SVT

Svenskt flygplan
har störtat i fjällen

Publicerad

Ett svenskt jetplan med två personer ombord har störtat i de svenska fjällen.

Planet hann sända ut nödsignalen "mayday" innan det försvann – och slogs sönder när det kraschade rakt ner i marken.

Enligt flygbolaget fanns inga möjligheter att skjuta ut sig ur flygplanet

Nu har polisen inlett två förundersökningar om brott.

– Vi letar efter kvarlevor på platsen. Vi har inte hittat några svarta lådor än, säger Maria Jakobsson på polisen i Norrbotten.

Vid 23.31 natten mot fredagen skickade besättningen ombord på det svenska postflyget ut sitt mayday-anrop.

Sen försvann West Atlantic-planet från radarn.

I timmar efter anropet försökte man desperat få kontakt med besättningen. Samtidigt skickades två spaningsplan från norska flygvapnets bas i Bodø upp för att söka efter det saknade planet med två personer ombord.

Vid 03-tiden hittade F16-planen platsen där postplanet kraschat – i de svenska fjällen alldeles vid norska gränsen.

– Det kunde lokalisera en haveriplats vid 03.10. Det är på en plats vid sjön Akkajaures nordvästra hörn, cirka 10 kilometer från norska gränsen, säger Daniel Lindblad, presstalesman på Sjöfartsverket.

Besättningen ombord var en 42-årig spansk kapten och en 34-årig fransk first officer – flygstyrman.

Kapten och flygstyrman saknas

Någon ytterligare information om dem har inte lämnats ut.

– Det är en sorgens dag. Vi vill inte säga mer eftersom vi inte vet läget för piloterna än, säger West Atlantics vd Gustaf Thureborn.

Vad som däremot är klart är att kraschen ska ha varit mycket hård. Flygplanet ska inte ha lämnat några spår som tyder på att det kanat längs med marken i samband med kraschen. I stället tros det ha störtat rakt ner i marken.

– Det vi vet är att haveriplatsen … det var ett rejält haveri. Utsikterna för att hitta de två ombord vid liv är väldigt, väldigt, begränsade, sa Daniel Lindblad på Sjöfartsverket på fredagsmorgonen.

För nyhetsbyrån TT utvecklade han:

– Det är en väldigt tydlig nedslagsplats. Totaldiametern är cirka 50 meter och det är inga stora delar utan bara små fragment kvar av flygplanet.

Avslutade insatsen

Det störtade jetplanet, av modellen Canadair CRJ 200, tillverkat 1993, hade hyrts in av norska posten och försvann vid runt 00.30, drygt en timme och 20 minuter efter att det lyft från flygplatsen Gardemoen utanför Oslo.

Planet var på väg till Tromsø i Nordnorge.

Sjöfartsverket, som inledningsvis ledde flygräddningen i Sverige, fick larm via flygledningen i norska Bodø.

Två ambulanshelikoptrar och två räddningshelikoptrar från Sverige och Norge deltog först i räddningsaktionen. Vid 04-tiden avslutade Sjöfartsverket sin insats och lämnade över arbetet till polisen och fjällräddningen i Norrbotten.

Det drabbade bolaget West Atlantic, med huvudsäte i Göteborg, höll en presskonferens vid 11-tiden på fredagen.

– Det som inte ska ske och som inte får ske har de facto hänt, sa vd Gustaf Thureborn då och berättade att en utredning har inletts men att ytterligare information om vad som ligger bakom kraschen inte kan lämnas.

– Vi vet inte mer än så just nu.

Två personer ombord

En teori om vad som orsakat kraschen är att iskristaller kan ha slagit ut flygplanets fartsensorer. På så sätt tappade besättningen uppfattningen om hur snabbt de rörde sig genom den iskalla luften.

Vid 14.40-tiden meddelar polisen att två förundersökningar om brott inletts. Den ena: Brott mot luftfartslagen.

– Det handlar om att ta reda på vad som har hänt. Om man har vidtagit försiktighetsåtgärder för att inte orsaka olyckor. Det är precis som vid en trafikolycka. Även förundersökning om brott mot arbetsmiljölagen har inletts, eftersom det skedde under arbetstid, säger Maria Jakobsson, kommunikatör på polisen i Norrbotten.

Kunde inte skjuta sig ut

Vad som kan ha orsakat kraschen vill polisen inte spekulera om, men det står klart att piloterna inte hade någon chans att ta sig ur planet på dess väg ner mot fjällen.

– Enligt flygbolagets uppgifter ska det inte vara möjligt med den här typen av flygplan. I och med det är det inte så stor chans att man hittar någon överlevande, säger polisens Maria Jakobsson vidare.

– Vi letar efter kvarlevor på platsen. Vi har inte hittat några svarta lådor än. Man har haft svårt att ta sig dit överhuvudtaget på grund av väder och vind. Nu är det dessutom mörkt igen. Vi utrustar oss för att kunna arbeta i mörker.

Hannes Lundberg Andersson
Hannes Lundberg Andersson

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida