Statsminister Stefan Löfven medgav på Nordiska rådets öppnande att både socialdemokratiska och borgerliga regeringar misslyckats. Foto: Anna-Karin Nilsson
Statsminister Stefan Löfven medgav på Nordiska rådets öppnande att både socialdemokratiska och borgerliga regeringar misslyckats. Foto: Anna-Karin Nilsson

Svensk flyktingpolitik ifrågasatt i Norden

Publicerad

REYKJAVIK. Regeringens och Stefan Löfvens politik på migrationsområdet ifrågasattes öppet av politiker från flera nordiska länder när Nordiska rådets session öppnade i Reykjavik.

Statsministern medgav då att både socialdemokratiska och borgerliga regeringar misslyckats.

– Vi har inte klarat det tillräckligt bra.

Sedan vädjade han på nytt om hjälp för att klara situationen.

Precis som övriga stats- och regeringschefer på det Nordiska rådets möte i Islands huvudstad Reykjavik fick Stefan Löfven under tisdagseftermiddagen tala i sju minuter.

Och det blev ännu en lång vädjan om hjälp i flyktingkrisen.

– Under de senaste veckorna har det blivit tydligt att det svenska mottagningssystemet närmar sig gränsen för sin kapacitet, sa statsministern.

EU:s omfördelningssystem

– Vi begär att Sverige nu ska bli en del av EU:s omfördelningsystem. Och Sverige kommer också att ansöka om EU-medel för det stora antalet flyktingar vi tagit emot.

Stefan Löfven fortsatte:

– Ingen kan tveka om Sveriges vilja och ambition, men också vår förmåga har en gräns. Nu måste alla länder ta sitt ansvar. Detta är en internationell fråga.

Parlamentariker från flera länder ifrågasatte gång på den svenska regeringens insatser i flyktingkrisen.

Stefan Löfven medgav då att tidigare regeringar misslyckats på integrationsområdet.

– Vi har inte klarat det tillräckligt bra.

På en presskonferens vid 19-tiden fick statsministern frågan om de övriga nordiska länderna är för dåliga på att hjälpa flyktingar. Svaret:

– Nej, jag uppmanar alla EU:s medlemsländer att ta sitt ansvar, sen ska vi komma ihåg att Norge exempelvis anmälde sig faktiskt att vara med i den här omfördelningen fast de inte omfattas av det. Det här är ingen kritik i första hand mot enskilda länder eller nordiska länder. Det är ett konstaterande. Alla EU:s medlemsländer måste bli bättre på att ta sitt ansvar.

Bra samarbete

På frågan om det inte finns en risk att regeringen försämrar relationerna i Norden, svarade han:

– Nej, utan vi är överens om att vi måste ha ett bra samarbete. Vi ser ju att människor kommer till Danmark, Finland, Sverige och till Norge. Då är det klart att det är viktigt att vi behöver utöka och förbättra samarbetet.

– Jag upplever inte att det finns så stora motsättningar, men det finns säkert en oro hos alla hur det här kommer att fungera. Vi har det faktum att människor inte söker asyl i det land man kommer till. Jag fick frågan om hur vi kan släppa igenom människor. Det är ju så, de kommer ju också från någonstans. De börjar ju inte i Sverige. De kommer ju från ett annat EU-land men söker inte asyl. Svaret på det är att vi måste ha en annan ordning i Europa, där flyktingar inte får välja vilket land de ska söka asyl i. Vi ska ha ett permanent omfördelningssystem.

Det där har ni tjatat om länge. Hur stor sannolikhet är det att det blir ett EU-beslut i linje med det du säger?

– När jag tillträdde som statsminister var det inte ens på dagordningen att diskutera omfördelning överhuvudtaget. Nu har det fattats två sådana beslut. Implementeringen går alldeles för långsamt, men besluten är fattade. Det är definitivt ett brott i en ny dagordning för Europa och EU. Det finns länder som är emot, men låt oss nu diskutera utformningen av det.

På pressträffen fick Löfven också frågan om regeringen inte har någon åsikt om behovet av gränskontroller, eftersom regeringen gång på gång hänvisar till polisen.

– Självfallet ska våra gränser fungera, vi ska ha ordning och reda, ja. Men vår grunduppfattning är den att de som är bäst satta att avgöra det är polisen och säkerhetspolisen. Man får också vara införstådd med att om det är så att regeringen fattar beslut, vilket vi självfallet har möjlighet att göra, då är vi också inne och fördelar polisens resurser på ett annat sätt än om polisen själv får göra detta. Vi ska ha ordning och reda.

Säkerhetspolisen

Vi har daglig kontakt med polisen och säkerhetspolisen, och jag håller i uppfattningen att de är bäst att avgöra. Och de hör av sig så fort de anser det. Som det ser ut till dags dato ser vi ingen anledning att överpröva deras bedömning.

I dag begärde polisen mycket mer pengar. Hur ser du på det?

– De ska ju återkomma med en bedömning på vad de behöver, och då får vi självfallet lyssna på det.

Verkar det vara en rimlig begäran?

– Det ska vi se när de återkommer. Det är en större ansträngning på många delar av samhället, så det är en högst legitim begäran, självfallet är det det.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida