2019 är det 50 år sedan de första människorna besökte en annan himlakropp. Men USA har gett upp tanken på att fira den historiska händelsen med att återvända till månen då.

Problemet för Nasa är att president Barack Obama har satt ned foten. En satsning liknande den på 60-talets Apolloprogram är politiskt omöjlig i dag, när nationen brottas med ett skuldberg utan motstycke. De ekonomiska resurserna finns på andra sidan jorden, i Kina.

– Men det finns en rysk plan att skicka turister runt månen. Det kan man göra med att modifiera existerande prylar. Biljettpriset lär bli så högt att bara 23 privatpersoner i hela världen kan tänkas vara intresserade, säger Sveriges egen ”Dr Space”, rymdexperten Sven Grahn.

USA:s hopp står till privata initiativ. Obamas linje är samarbete mellan Nasa och enskilda aktörer med extremt feta plånböcker. Som entreprenören Elon Musk, 41, grundare av betalningssajten PayPal och ägare av SpaceX.

– Han är min nya rymdhjälte, säger Christer Fuglesang.

– Musk är en frifräsare som piggat upp hela rymdbranschen, men det är skattebetalarna som får betala en eventuell månresa. Vad Nasa gjort är att byta upphandlingsmodell, ungefär som upphandlingen av åldringsvården i Sverige, förklarar Sven Grahn.

Musks raket Falcon 9 med kapseln Dragon på toppen klarade den 22 maj i år det första stora eldprovet. Uppskjutningen från Cape Canaveral gick perfekt och Dragon kunde lägga till vid den internationella rymdstationen ISS.

– Det var en ny milstolpe i utforskningen av rymden. Otroligt intressant och spännande, tycker Sveriges enda astronaut.

Nasachefen Charles Bolden är lika entusiastisk:

– Vi har sett början på en ny era, att ett privat företag framgångsrikt skickat upp en rymdfarkost till ISS.

I SpaceX högkvarter i Hawthorne, Kalifornien, hade Elon Musk samlat flertalet av bolagets 1 800 anställda för att se uppskjutningen på tv-skärmar.

– När raketen fungerade som den skulle blev alla vi som arbetat med projektet kolossalt lättade och upprymda. Det var som att vinna Super Bowl!

ISS ligger i bana 40 mil ovan jord. Men till månen är det 38 000 mil. Och inget land i världen har de närmaste åren en raket med kapacitet att föra människor dit. Månraketen Saturn 5, den i särklass mest kraftfulla som byggts, är museiföremål i dag.

Nasa håller emellertid på att utveckla en ny jätteraket med minst lika stor kapacitet – i bästa fall flygfärdig 2017 - som ska ta människor bortom månen, till planeten Mars och/eller en asteroid. Det är sannerligen på tiden, tycker de legendariska astronauterna som deltog i Apolloprogrammet.

- Också Kina ritar på en fantastisk raket, ett hiskeligt muskedunder, som kan skicka folk till månen och Mars. Ryssarna pratar om en ny bjässe som kallas Angara, så mycket är på gång, säger Sven Grahn.

Neil Armstrong och svenskättlingen Buzz Aldrin fick tio efterföljare på månen 1969-72. Samtliga män, samtliga amerikaner. De sista var Harrison Schmitt och Gene Cernan. USA hade eftertryckligt besegrat Sovjetunionen och visat vilket land som hade kunnandet och resurserna.

I efterhand har det visat sig att Sovjet började halka efter redan 1966 när ”chefskonstruktören” plötsligt avled 60 år gammal. Han var så hemlig att till och med hans namn – Sergej Koroljov - var okänt. De konspiratoriska ryssarna misstänkte att USA skulle mörda honom om de visste vem han var.

Koroljov var ett raketgeni av samma kaliber som Wernher von Braun i USA. Men hans hälsa hade försvagats under sex år (1938-44) i Gulag, dit han förpassats under Stalins utrensningar. Koroljovs hjärta och njurar återhämtade sig aldrig från det lidandet.

Med Koroljov borta t

appade månprogrammet fokus och interna maktkamper strulade till det ytterligare. USA lyckades med fem månader tillgodo förverkliga president John Kennedys löfte att landsätta människor på månen före 1970. Men det amerikanska segerruset lade sig snabbt. Nasa ville fortsätta till Mars, men pengaflödet ströps. Vietnamkriget slukade det mesta.

USA satsade på rymdfärjor, som till skillnad från Apollo var återanvändbara. Fem stycken byggdes, men två – Challenger och Columbia – gick förlorade i katastrofer som krävde 14 astronauters liv. Färjorna var farliga och deras underhåll blev mycket dyrare och mer tidskrävande än beräknat.

Den 21 juli 2011 landade rymdfärjan Atlantis för sista gången. En epok var över. Totalt blev det 135 flygningar med färjorna under 30 år. Nasa hade hoppats på ungefär 700.

Constellation kallades det

nya bemannade rymdprogrammet som lanserats av president George W Bush. Det skulle ta amerikaner till månen på 2020-talet och till Mars ett tiotal år senare. Men Barack Obama lade ner Constellation. Han verkar måttligt rymdintresserad.

Elon Musk är desto mer entusiastisk:

– Det vore coolt att följa med på en rymdresa, men nu när jag har familj får jag vänta tills alla system är utprovade och säkra.

Musk och hans SpaceX nöjer sig inte med Falcon 9. Ett betydligt större projekt är på gång, en värsting kallad Falcon Heavy. Den ska provskjutas nästa år och slår då alla andra raketer i världen med hästlängder. Kan ta 53 tons last till omloppsbana, dubbelt så mycket som rymdfärjan klarade.

– Det är med den raketen Elon Musk kan konkurrera om verkligt kommersiella uppskjutningar – av telesatelliter, säger Sven Grahn.

Trots sin imponerande storlek

är Falcon Heavy ändå knappt hälften så kraftfull som den gamla Saturn 5 som flög sista gången 1973. Duger alltså inte att skicka människor till månen i ett enda svep som skedde med Apollo.

– Man kan tänka sig flera uppskjutningar och dockningar i omloppsbana runt jorden innan färden går vidare mot månen eller längre bort, förklarar Christer Fuglesang.

Elon Musk räknar med att kunna skicka upp människor till ISS om fyra år. Sju astronauter får plats i Dragon.

– Men vårt långsiktiga mål är Mars och har alltid varit.

För dagen talar mycket för att det blir en taikonaut som lämnar nästa fotavtryck i måndammet. En bemannad landning just under det amerikanska jubileumsåret 2019 är inte helt omöjlig och skulle ge Kina en oerhörd prestige, dessutom utdela ett dråpslag mot USA:s självbild av ledande tekniknation.

– Men jag tror snarare att de första taikonauterna landar på månen runt 2025, säger Christer. Sven Grahn har en liknande uppfattning.

Kina har ett mycket

målmedvetet rymdprogram. 2003 blev landet det tredje (efter Sovjet och USA) att skicka ut en människa, taikonauten Yang Liwei, i rymden. Fem år senare gjorde hans kollega Zhai Zhigang den första rymdpromenaden.

En egen bemannad rymdstation ingår i Kinas planer. Ett uttalat mål är att den ska vara på plats 2020. Ett obemannat rymdlaboratorium – ”Det himmelska palatset 1” – cirklar runt jorden sedan september förra året.

Att Kina har siktet inställt på månen visar uppskjutningarna av de obemannade månsonderna Chang`e -1 och Chang`e-2. De har kartlagt månytan och tagit högupplösta bilder av tänkbara framtida landningsplatser. Chang`e-3 ska skickas i väg nästa år och hämta hem markprover från månen.

Ryssarna då?

Vill inte de ha revansch och vinna nästa månkapplöpning? Förutom att kanske ta turister runt månen.

– De har inget konkret projekt, mer en allmän formulering om att ”vi ska vara på månen om några år”, noterar Christer.

Hittills är det tre länder som skjutit upp människor i rymden: Sovjet/Ryssland, USA och Kina. Nästa blir Indien om fem sex år, förutspår både Sven Grahn och Christer Fuglesang.

De skulle gärna se den europeiska rymdorganisationen Esa satsa på egen bemannad rymdfart. Men i Europas katastrofala ekonomiska läge är det uteslutet.

Christer Fuglesang

hoppas på ett internationellt samarbete för färder till månen och Mars. Rymdstationen ISS – ständigt bemannad av sex astronauter/kosmonauter - är ett flygande bevis på att sådant samarbete fungerar.

Elon Musk då, varför har han gett sig in i rymdbranschen? Ja, inte enbart av genuint intresse. Det finns pengar att tjäna.

Kanhända säljer både SpaceX och Ryssland månresor om några år. Men som sagt: rundturer, ingen landning. Och ett svindlande biljettpris. Sju privatpersoner har redan gjort rymdresor runt jorden för cirka cirka 200 miljoner kronor vardera. Till månen blir det minst tre gånger så dyrt.