Det har gått tolv dagar sedan den tragiska kvällen  i Arboga då de båda barnen mördades.
Det sista den 23-åriga småbarnsmamman sa till en vän på telefon var:
– Jag ska bara natta barnen.
Senare samma kväll kom 28-årige sambon hem från jobbet.
– Jag hittade dem svårt skadade i hallen innanför ytterdörren. Alla tre andades. Jag försökte göra allt för att hålla dem vid liv, säger han.
Men barnens liv gick inte att rädda.
– Hur ska jag förklara… Jag kommer ihåg allt. Hur ska jag kunna sätta ord på känslan? Jag såg såna bilder som du inte skulle få skriva om.
Expressen träffar sambon på Akademiska sjukhuset i Uppsala, där flickvännen vårdas. Han har hittills undvikit kontakt med medierna – trycket har varit för stort.
Nu väljer han att prata.
– Efter två veckor har jag landat lite grann. Men det är långt ifrån klart. Det är totalt ofattbart, osannolikt. Det har varit två veckor där verkligheten inte har existerat.
Vad känner du?
– Jag känner stor sorg, saknad över allt som har varit. Samtidigt en frustration. Jag kan inte förstå hur någon människa kan vara så grym, det är helt fruktansvärt att man kan göra en sån här sak.
Polisen misstänker fortfarande hans 31-åriga tyska exflickvän. De träffades på den grekiska ön Kreta sommaren 2006 och bestämde sig för att fortsätta ses.
– Vi var mer på dejtingstadiet. Vi har träffats tio dagar totalt vid olika tillfällen, ena gången var fem dagar på Kreta.
De höll kontakten via mejl och telefon. Men i januari 2007 sa han att relationen inte skulle fungera.
– Avståndet var för långt. Och jag kände att vi inte hade så mycket gemensamt som kunde bygga en stadig relation.

”Ville inte ha kontakt”

Den sommaren inledde 28-åringen en relation med sin nuvarande flickvän. Ungefär samtidigt flyttade den tyska kvinnan till Sverige för att plugga. Men det blev snabbt uppenbart att syftet i stället var att komma närmare mannen hon inte kunde få. Hon ringde och mejlade ständigt, hävdar han.
– När hon kom till Sverige ville jag inte ha kontakt med henne överhuvudtaget. Jag ignorerade henne. Jag tyckte att hon borde kunna släppa mig efter en stund.
Efter morden har han fått reda på att tyskan spionerade på honom.
– Jag har i så fall varit förföljd sen mars 2007. Det är sånt jag har fått reda på nu av polisen.
Obesvarad kärlek och svartsjuka kan vara 31-åringens motiv till morden, enligt utredarna.
– Jag vet inte än om det var hon eller inte. Jag kan inte uttala mig om det förrän det finns bevis mot henne.
28-åringen har i ett internetforum skrivit om tyskans desperation för att behålla honom. Den 20 februari skrev han:
”I dag fick jag ett brev om att hon i september födde mitt barn och har gett bort det till en adoptionsbyrå. Chocken har ännu inte lagt sig”.
Stämmer uppgifterna?
– Det vill jag inte bekräfta. Det får fortsätta vara som det är.
Dementerar du?
– Jag kan inte kommentera det av utredningstekniska skäl.
Trots att mördaren fortfarande går lös – och trots den massiva kritik som riktats mot polisutredningen – är 28-åringen avvaktande.
– Jag kan inte uttala mig överhuvudtaget om hur polisen har jobbat. Jag måste förlita mig på att de gör ett bra jobb.
I går morse påbörjades analysen i Tyskland av den mordmisstänkta kvinnans DNA. Det skedde efter att polisen fått hennes godkännande.
– I början av nästa vecka räknar vi med att få svar på proverna, säger Thomas Klinge vid tyska åklagarmyndigheten.

”Vi måste ta steg för steg”

Vid sjuksängen i Uppsala drömmer den 28-åriga sambon om en framtid tillsammans med den skadade 23-åriga kvinnan.
– Jag vill att det hela ska vara över. Att vi på nåt vis tillsammans ska bygga upp något på nytt. Steg för steg, det är inget som vi gör i morgon. Vi måste ta steg för steg och se vad som händer.