– Det finns ganska stora kunskapsluckor kring personer som dömts för hedersvåldsbrott, säger Jenny Yourstone, forskningsledare på Kriminalvården.– Det finns ganska stora kunskapsluckor kring personer som dömts för hedersvåldsbrott, säger Jenny Yourstone, forskningsledare på Kriminalvården.
– Det finns ganska stora kunskapsluckor kring personer som dömts för hedersvåldsbrott, säger Jenny Yourstone, forskningsledare på Kriminalvården.
Kriminalvårdens studie kommer att gå vidare med djupintervjuer av de dömda. Foto: ALEX LJUNGDAHL / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSENKriminalvårdens studie kommer att gå vidare med djupintervjuer av de dömda. Foto: ALEX LJUNGDAHL / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSEN
Kriminalvårdens studie kommer att gå vidare med djupintervjuer av de dömda. Foto: ALEX LJUNGDAHL / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSEN

Studie: De döms för hedersbrott

Publicerad

Personer som döms för hedersbrott är oftast män, födda utanför Sverige, runt 40 och i hög grad lagförda för tidigare brott.

Resultaten i en ny studie innebär att Kriminalvården kan komma att ändra inriktning i sitt arbete med att förebygga hedersvåld.

Kriminalvården presenterar i dag ett delresultat i ett stort forskningsprojekt kring personer dömda för olika typer av hedersrelaterade brott. I studien har man identifierat 97 personer som dömts för den typen av brottslighet, och jämfört personernas data med en matchande del av befolkningen, samt personer som dömts för våldsbrott mot barn, sin partner och övriga våldsbrott.

– Det finns ganska stora kunskapsluckor kring personer som dömts för hedersvåldsbrott. Och vi ville se om det finns något särskilt vi ska göra för den här gruppen vad gäller behandling, prevention och hur man graderar återfallsrisk, säger Jenny Yourstone, forskningsledare på Kriminalvården.

Många lågutbildade

Vilka är då de som döms för hedersbrott?

En stor majoritet, 93,8 procent, är män. Strax över 90 procent av dem är födda utanför Sveriges gränser, men de har i genomsnitt vistats i Sverige i nästan 14 år. Strax över hälften av dem har en partner, och i genomsnitt 2,4 barn. Bara drygt hälften av dem har läst färdigt gymnasiet eller vidare på högskolenivå, och strax under hälften av dem arbetar eller studerar.

Men det är medelåldern på 41 år, att nästan en tredjedel av dem tidigare haft kontakt med psykvården och att 60 procent lagförts för någon typ av brott innan hedersbrottet begåtts, som framförallt förvånar Kriminalvårdens forskare.

– De är lite äldre än vad vi trott, de är mer lagförda än vad vi trott och de har haft högre kontakt med psykiatrin än vad vi trott. Många av dem har stressrelaterade diagnoser, och lagföringen ger en indikator på ett normavvikande beteende. Det är väldigt intressanta resultat att titta vidare på, säger Jenny Yourstone.

Liknande bild

Juno Blom är nationell utvecklingsledare för regeringens arbete mot hedersrelaterat våld, och bland annat ansvarig för den nationella stödtelefonen dit drabbade kan ringa. Hon ser många likheter med de personer hon stött på i sitt arbete.

– Jag är förvånad över åldern, och trodde nog att de skulle vara lite yngre. Men vi har haft en upplevelse av att det ser ut så här, särskilt att det handlar om människor med både låg och hög utbildning är en bild vi haft som studien bekräftar. Men nu har vi det svart på vitt, och alla studier som tar oss framåt är oerhört viktiga för vårt arbete, säger hon.

– Samtidigt är det viktigt att tänka på att det här handlar om de dömda, och det är inte alla som utför brotten som har dömts.

"Går inte till Fryshuset"

I jämförelsen med personer som utför andra våldsbrott är den hedersrelaterade gruppen mest lik de människor som dömts för våld mot barn, och inte de som dömts för våld mot sin partner, vilket varit den rådande uppfattningen.

Kriminalvårdens studie kommer nu att gå vidare med djupintervjuer av de dömda.

– Vi är väldigt duktiga på offrets perspektiv i Sverige och mycket av informationen om hedersbrott riktar sig mot unga. Men här ser vi en annan bild. De här personerna är 40 år i normalfallet, och de går inte precis till Fryshuset. Nu blir frågan hur vi når ut till dem i preventivt syfte. Och kan fler poliser identifiera en hedersvåldrisk på ett tidigt stadium så kan man skydda fler potentiella offer, säger Jenny Yourstone.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag