Just nu pågår jakt på den svenska vargen. Hittills har man fällt 20 av tillåtna 36 djur. Foto: Roger Vikström
Just nu pågår jakt på den svenska vargen. Hittills har man fällt 20 av tillåtna 36 djur.  Foto: Roger Vikström

Striden om vargarna når ända till Bryssel

Publicerad

Årets vargjakt väcker starka känslor och utvecklas till en strid om det mytomspunna rovdjurets framtid.
Fronten går genom skogar och rättssalar – och sträcker sig ända till Bryssel.
På ena sidan står vargjägare som skjuter skarpt och redan har fällt 20 av tillåtna 36 djur, på den andra vargkramare som använder juridisk ammunition och hoppas att EU till slut ska gripa in på deras sida.

Efter många turer går vargjakten i de svenska skogarna nu in på fjärde dagen. Sedan kammarrätten i Göteborg gett klartecken kunde jakten börja i fredags och jägarna har redan hunnit döda 20 vargar i Värmlands och Örebro län.

Därmed har de fyllt mer än hälften av årets kvot på 36 vargar. De har fram till den 15 februari på sig att skjuta resten. Samtidigt har länsstyrelsen i Dalarna gett klartecken för licensjakt på ytterligare sju vargar.

Men natur- och miljögrupper har överklagat beslutet om licensjakt till högsta förvaltningsdomstolen. Så den stora frågan är dels om den högre instansen ändrar den lägre rättens beslut, dels om ändringen i så fall kommer i tid för att rädda skinnet på några vargar.

– Det är en kamp mot klockan för att rädda vargarna. Högsta förvaltningsdomstolen har lovat att agera skyndsamt. Men det kan hända att beslutet i så fall kommer för sent, det vore väldigt tråkigt för det handlar om en stor del av vargstammen, säger Oscar Alarik, jurist på Naturskyddsföreningen.

Knappast någon fråga i den offentliga debatten är så emotionellt laddad som vargjakten.


Jägare och statliga viltvårdsmyndigheter säger att vargstammen måste "förvaltas", det vill säga att tillväxten måste kontrolleras genom avskjutning eftersom vargarna dödar både tamdjur och bytesdjur som älg och rådjur.

Tunga naturvårdsorganisationer och små "vargkramande" aktionsgrupper säger att vargen fortfarande är en starkt hotad art som dessutom lider av genetiska problem som inavel – och att licensjakt därför inte ska tillåtas. De pekar också på att EU-kommissionen ifrågasätter den svenska vargjakten.

Som alltid när det gäller varg skruvas retoriken och känslorna upp. Vargen är ju inte vilket djur som helst utan en urgammal symbol för ondska. Sedan urminnes tider är folksagorna fulla med stora stygga vargar som käkar upp rödluvor. Så vargen, ulven, gråben – hatat barn har många namn – har inte bara skapat skräck ute i tassemarkerna; också de luggslitna exemplaren på Skansen har kunnat skrämma små barn långt fram i våra tider.

– Vargen har alltid pekats ut som boven i dramat. Den är ett kraftfullt rovdjur, så människan har varit rädd. Det finns alltjämt en stor oro bland människor i områden med många vargar, det är problem med närgående vargar i trädgårdar, hästhagar och hundgårdar, säger Mariana Skoglund, chef för enheten art och vilt på länsstyrelsen i Örebro och därmed ansvarig för rovdjursförvaltningen i länet.

– Det är väldigt hög koncentration av varg i Örebro län. Så tiden är mogen för jakt. Vargstammen är så stor så det behövs jakt för samexistens mellan människa och rovdjur, säger hon.

Kammarrätten gav tillstånd för licensjakt i fyra revir i Värmlands län och två revir i Örebro län. Hittills har 13 vargar av kvoten 24 skjutits i Värmland och sju av tolv i Örebro.

– Vargstammen ökar stadigt, tillväxten är tolv procent om året de senaste fem åren. Jakten gör det möjligt att bromsa tillväxten under kontrollerade former. Vi vill minska koncentrationen men det övergripande målet är att ha en livskraftig vargstam som kan sprida sig, säger Maria Falkevik, rovdjursansvarig på länsstyrelsen i Värmland.


Markägare och jägare är nöjda med kammarrättens beslut. De säger att vargen vållar stora ekonomiska skador. Älgbeståndet minskar kraftigt på grund av vargens härjningar, säger de och pekar på minskade inkomster från försäljning av älgkött och jakträttigheter samt från jaktturism.

– Värmland hade världens bästa älgjakt på 1980-talet. Sydsvenskar, danskar, tyskar och holländare kom hit. I dag åker de förbi oss norrut på väg mot andra jaktmarker, säger Lennart Johannesson, ordförande i Jägareförbundet i Värmland.

– Det finns mycket mer varg än de officiella siffrorna säger, på vissa håll dubbelt så mycket. Jag har gått i skogen i tre dagar och sett mer vargspår än älgspår. Älgstammen kommer att krascha.

– Vargarna är helt orädda. De går bara 75-200 meter framför oss. De springer inte, det är en viltart som inte har blivit jagad på flera generationer, säger han.

Vargen var praktiskt taget utrotad i Sverige på 1960-talet. Stammen har hämtat sig och stabiliserats under senare år, men enligt naturvårdsgrupper är den svenska vargens framtid långt ifrån säkrad. Så vargvännerna blev upprörda när kammarrätten förra veckan ändrade ett tidigare beslut och tillät vargjakt. Formellt står den lilla aktionsgruppen Nordulv bakom överklagandet till högsta förvaltningsdomstolen, men organisationer som Naturskyddsföreningen och Världsnaturfonden ställer sig bakom och hjälper till med juridisk expertis.

– På rättslig väg har vi lyckats få stopp för vargjakt de tre senaste åren, men i år blev det beslut om licensjakt. Vi anser på goda grunder att vargstammen är i en väldigt känslig belägenhet. Den är hårt ansatt av olaglig jakt och av inavel, som redan börjar ge skador, säger Oscar Alarik, jurist på Naturskyddsföreningen.

– Vi stödjer skyddsjakt, alltså att man ska skjuta vargar som ställt till problem. Om man tar itu med de problem som finns blir människor mindre oroliga. Men det finns fortfarande bara 300-400 vargar så det är inte lämpligt att bedriva stor jakt på dem, säger han.


Föreningen Nordulv är en liten aktionsgrupp som står i första ledet i kampen för rovdjur i allmänhet och vargar i synnerhet.

– Vargstamman har inte nått sådan storlek och genetisk variation att man kan bevisa att den kommer att överleva på lång sikt. Andra länder har lärt sig att leva med ett större antal vargar än vi har. Men i Sverige är lösningen att skjuta bort dessa skogens vackraste djur, säger Anita Eliasson, styrelseledamot i Nordulv.

– Vi kämpar för större acceptans av vargen, det mest jagade och hatade djuret i vår skog. Vi lyckas rätt bra med tanke på att vi har 180 medlemmar och Jägareförbundet har 145 000, säger hon.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag