Den här mannen som Magda Gad träffade utanför Mosul bar på ett dött lamm.Den här mannen som Magda Gad träffade utanför Mosul bar på ett dött lamm.
Den här mannen som Magda Gad träffade utanför Mosul bar på ett dött lamm.
Den här mannen tog med sig en bur med fåglar när han tvingades lämna sitt hem.Den här mannen tog med sig en bur med fåglar när han tvingades lämna sitt hem.
Den här mannen tog med sig en bur med fåglar när han tvingades lämna sitt hem.
Magda Gad på plats i Irak.Magda Gad på plats i Irak.
Magda Gad på plats i Irak.
Kvinnorna och männen separeras först innan de får komma in i flyktinglägren.Kvinnorna och männen separeras först innan de får komma in i flyktinglägren.
Kvinnorna och männen separeras först innan de får komma in i flyktinglägren.
En IS-bilbomb sprängs vid Mosuls flygplats. Svarta röken bredvid är från granater.En IS-bilbomb sprängs vid Mosuls flygplats. Svarta röken bredvid är från granater.
En IS-bilbomb sprängs vid Mosuls flygplats. Svarta röken bredvid är från granater.
Offensiven mot IS i västra Mosul har inletts - terroristerna uppmanas att lägga ner sina vapen.Offensiven mot IS i västra Mosul har inletts - terroristerna uppmanas att lägga ner sina vapen.
Offensiven mot IS i västra Mosul har inletts - terroristerna uppmanas att lägga ner sina vapen.
Irakiska specialförbandet hjälpte den här familjen som flydde ut från striderna. Pappan dog på vägen.Irakiska specialförbandet hjälpte den här familjen som flydde ut från striderna. Pappan dog på vägen.
Irakiska specialförbandet hjälpte den här familjen som flydde ut från striderna. Pappan dog på vägen.
Två IS-fångar. Foto: Magda GadTvå IS-fångar. Foto: Magda Gad
Två IS-fångar. Foto: Magda Gad
Mosul. Foto: Magda GadMosul. Foto: Magda Gad
Mosul. Foto: Magda Gad
Smala gränder i Mosul försvårar. Foto: Magda GadSmala gränder i Mosul försvårar. Foto: Magda Gad
Smala gränder i Mosul försvårar.  Foto: Magda Gad
Irakiska styrkorna har några mil kvar till själva staden och förväntas nu först försöka ta flygplatsen, sydväst om Mosul, skriver Magda Gad. Foto: Magda GadIrakiska styrkorna har några mil kvar till själva staden och förväntas nu först försöka ta flygplatsen, sydväst om Mosul, skriver Magda Gad. Foto: Magda Gad
Irakiska styrkorna har några mil kvar till själva staden och förväntas nu först försöka ta flygplatsen, sydväst om Mosul, skriver Magda Gad. Foto: Magda Gad
Foto: Christoffer HjalmarssonFoto: Christoffer Hjalmarsson
 Foto: Christoffer Hjalmarsson

Jag började klappa lammet – sen insåg jag att det var dött

Publicerad

I den här dagboken bevakar Expressens Magda Gad utvecklingen i Mosul, staden som ska återtas från IS.

08.54, svensk tid

Samtidigt som det behövs fältsjukhus, hjälp med minröjning, asfaltera vägar så att ambulanser kan komma fram och så vidare i Irak – så har svenska regeringen sedan offensiven i Mosul började hunnit med att besöka inte mindre än två av de regionala stormakter som ytterst står för krigen i Mellanöstern.

Två diktaturer som är dödsfiender och som för proxykrig mot varandra i flera länder i Mellanöstern.

Båda dessa diktaturer har Sveriges regering, statsminister Löfven och affärsmannen Wallenberg varit och besökt under kriget. 

Wallenberg med Löfven i Saudiarabien, det legala IS, som stenar kvinnor till döds och halshugger folk på torget.

Och Löfven med beslöjade ministrar i Iran. 

Inte för att få till fredsförhandlingar och be dem få stopp på krigen.

Utan för att skriva på handelsavtal. 

Det var som någon sa om fastighetsaffärerna som gjordes under andra världskriget med nazisterna – att man ska köpa när blodet rinner på gatorna för då är det billigt.

07.54, svensk tid

AKUT LARM: Stora problem med traumavård och ambulanstransporter.

Under offensiven mot östra Mosul fanns det bara ett fältsjukhus på plats vid fronten och det var irakiska arméns egna fältsjukhus som hade hjälp av den lilla slovakiska sjukvårdsorganisationen AEM.

Många dog där på plats, direkt på marken eftersom det inte fanns tillräckligt med bårar, sjukvårdare och medicinsk utrustning.

Och inte heller tillräckligt med ambulanser.

De som stabiliserades och kom ut i ambulans fick åka en timme på asfalterade vägar rakt österut för att komma till ett akutsjukhus i staden Erbil.

Många klarade inte den resan.

När WHO väl kom på plats så satte de också upp en liten fältmottagning, men det var utanför den sista vägspärren in i Mosul, alltså utanför frontområdet.

Nu under offensiven mot västra Mosul är situationen mycket värre.

Det lilla militärfältsjukhuset har flyttat till västra sidan nära fronten och de har sex bårar, som står utomhus.

Fortfarande har de inte fått något tält att sätta upp för att behandla de skadade i steril miljö, utan de jobbar direkt i sanden.

Det är samma irakiska sjukvårdssoldater och samma lilla slovakiska organisation.

De skadade som stabiliseras här och som får en ambulans måste nu åka ungefär 2,5 timme för att komma till akutsjukhuset i Erbil.

Vägarna är till stora delar inte asfalterade, utan det handlar om smala grusvägar.
När man kör fort på dem ryker dammet så mycket att det blir farligt – man ser varken vägen eller eventuella personer inklusive barn eller andra fordon som befinner sig på vägen.

Man måste först ut från fronten i östra Mosul, vilket man gör genom att köra söderut igenom en lång rad vägspärrar som hålls av militärer och poliser från olika stridande styrkor, och även olika regeringar – vägspärrar med långa köbildningar – sedan måste man ta sig över den smala, enkelriktade flytbron över Tigris.

Efter Tigris måste man köra norrut igen upp mot östra Mosul, för att sedan kunna ta vägen österut till Erbil.

Det finns ett sjukhus i Hamam al-Alil också, söder om Mosul, nära bron, men där finns inte samma resurser som i Erbil.

Jag träffade i går en italiensk organisation som heter Emergency och som nu leder arbetet på akutsjukhuset i Erbil.

De säger att det är problem med de långa transporterna, de dåliga vägarna och de många vägspärrarna.

När jag frågade om tillgången på ambulanser och hur det ser ut med möjlighet till traumastabilisering vid fronterna i västra Mosul skakade personen från Emergency på axlarna – han hade själv inte varit där.

De får in ungefär 15 krigsskadade varje dag till enbart detta akutsjukhus i Erbil.

Platserna räcker inte till utan många av patienterna får ligga utomhus på sjukhusgården.

Både organisationer som Läkare utan gränser och Röda korset finns på plats i Irak, men inte vid fronterna i Mosul.

De säger att de inte har fått en säkerhetsgaranti.

Det de menar är att alla stridande parter inte har garanterat dem säkerhet vid fronterna.

Den stridande part som inte lämnat garanti är givetvis IS.

Och det är ju något de heller aldrig kommer att få från IS.

Vi journalister har inte heller fått säkerhetsgaranti av IS för att befinna oss vid fronterna.

Det hindrar oss inte från att göra vårt arbete.

Journalister liksom sjukvårdare är måltavlor i krig – det är en verklighet i vår arbetsvardag.

Men till skillnad från journalister och hjälparbetare kan inte de civila välja vart de ska vara och var de blir skadade – de blir skadade vid fronterna.

Inte heller soldaterna kan välja att inte vara vid fronterna – då skulle det ju inte bli någon offensiv mot IS överhuvudtaget.

Den närvaro som Röda Korset och FN-organ har just nu vid fronterna är att de bidrar med ambulanser och sjukvårdsmaterial.

Lokala Röda Korset, det vill säga Röda Halvmånen, har under alla offensiverna kört ambulanser från fronterna. Det är lokala irakier som kör ambulanserna.

Koalitionsstyrkan har ett sjukvårdstält nära fronten men det är bara för militärer ej för civila.

Om någon bara kunde komma hit och asfaltera vägen som man behöver åka på ut genom fronten så skulle det vara en stor hjälp.

06.37, svensk tid

Jag började klappa lammet för jag tyckte det var så skönt att se något litet och mjukt i allt det hårda.

Först efter att jag stått och klappat det på huvudet ett tag insåg jag att det var dött.

Det var vad den unge mannen hade tagit med sig för att äta, eller för att sälja, när han gick ut genom kriget och lämnade allt annat bakom sig.

En annan ung man hade med sig sina burfåglar.

Jag minns en gång när jag var vid en front i Ukraina, där ett äldre par bodde kvar – mitt på en stridsposition – där det sköts med både handeldvapen och granater varje dag men de vägrade flytta.

Deras verandaglas var sönderspräckt av kulor.

Jag frågade kvinnan i huset vad hon skulle ta med sig om hon nu faktiskt tvingades flytta.

Hon svarade omedelbart:

– Min hund!

Paret levde väldigt fint i ett stort hus med många värdesaker, konst på väggarna, släktporslin i skåpen.

Allt som de hade byggt upp före kriget som nu fanns kvar som i ett museum.

Inget av det hade längre något egentligt värde för paret.

De flesta som kommer ut här från sydvästra Mosul, gåendes rakt över frontlinjen, har inte med sig någonting.

De tar sina barn och hoppas på att de ska klara sig levande ut genom striderna.

Soldaterna hjälpte till att skjutsa de som var för trötta för att gå.

Vad skulle du ta med dig om kriget plötsligt bröt ut och du var tvungen att springa från ditt hus, med vetskapen att du kanske aldrig mer skulle få återse det?

18.51, svensk tid

Mannen som grundade IS föddes nära ett palestinskt flyktingläger i Jordanien. 
Han kom från en beduinstam, kunde knappt läsa eller skriva och fick sparken från ett kassajobb i en videobutik. 
När han sökte sig till krig, jihad och al-Qaida hade han 37 domar i sitt brottsregister, bland annat rån, knarksmuggling och sexuella övergrepp.
 I Afghanistan kom denna fattiga, kriminella, icke-religiösa man som tidigt hade förlorat sin pappa och sökte en fadersgestalt i kontakt med välutbildade, rika män, vissa av dem miljardärer från Gulfstaterna, som gav tjocka sedelbuntar till unga jihadister som ville kriga mot USA.
En jihadist berättar att han åkte och hämtade pengar från en terrorfinansiär – på motorcykel. 
Det första bombdådet som mannen som grundade IS planerade var mot en porrbiograf, i hans hemstad Zarqa. 
Personen som skickades till biografen med order om att spränga sig själv blev dock så upphetsad av det han såg på filmduken att han glömde bort bomben, som exploderade i hans knä och kapade båda hans ben.
Nästa gång mannen som grundade IS var involverad i ett terrordåd skulle han gömma sju granater – vilket han gjorde, i sin källare hemma i Zarqa, något som genast upptäcktes av underrättelsetjänsten och ledde till att han ställdes inför rätta. 
Men han gav sig inte, banditen och fängelsekunden al-Zarqawi. 
Han fortsatte försöka ända tills han ett decennium senare, i kaoset under USA:s invasion i Irak, intog en gata i Bagdad 2003, hängde upp svarta flaggor, spelade in halshuggningsvideos och begick bombdåd. 
2006 dödades han av USA, men då var hans skapelse redan ett faktum och hans dåd hade eldat på de sekteristiska konflikterna så mycket att de slutade i inbördeskrig.

15.47, svensk tid

Jag undrar om de som befann sig i Rwanda under folkmordet känner vad jag känner i dag. Det är ju inte att komma in och se massgravar som är det värsta.
Det är inte det man ser där som gör att man lider.
Det är att man ser om det och rapporterar om det – och att det bara fortsätter hända som gör att man lider.
Det blir en rubrik i tidningen och folk tycker det är hemskt och undrar hur det kan hända (trots att jag berättar om varför det kan hända och hur det händer flera gånger per dag) – och sedan fortsätter det hända.
Jag rapporterade om massgravar i augusti.
Och i november.
Och nu i februari.
Och jag är säker på att jag kommer göra det igen.
Och samtidigt sitter folk på allvar och diskuterar om IS ska kallas ISIS eller Daesh (vilket betyder exakt samma sak fast på olika språk) och vill även fördöma islam trots att det i princip bara är muslimer som strider mot IS, som om det skulle vara någon lösning.
Människan verkar vara en varelse som har enklare att fördöma historiska folkmord än att stoppa pågående.

11.38, svensk tid

Upp till 4000 människor har dumpats i slukhålet. Foto: Aris Messinis / AFP

Den största IS-massgraven hittills har hittats strax söder om Mosul.
Det är ett stort hål i marken där man dumpat mellan 2 400-4 000 avrättade människor.
Den är inte utgrävd än, därav är siffrorna osäkra.
Människorna som ligger där bands innan de dödades och kastades i hålet.
IS har forslat dem dit i bilar. Platsen heter Khasfa.
Det finns inga bilder från massgraven än då marken runt den är minerad.
Folkfronten PMU finns i området och ett av deras befäl och flera soldater har dödats i en vägminering när de närmat sig massgraven.
Även en till massgrav ska ha hittats vid en skola i Mosul, där det enligt uppgifter ska finnas ungefär 100 halshuggna kroppar.
Söder om Mosul i staden Hamam al-Alil finns också en massgrav med drygt 400 torterade, styckade och halshuggna kroppar.
Den har jag varit i. Det är där som avhuggna huvuden ligger löst slängda som på en soptipp. Jag har även varit vid massgravarna runt Sinjar i nordvästra Irak.
De är äldre och det är bara skelett kvar, som sticker upp ur öknen när det regnar och blåser. Det finns både män, kvinnor, gravida och barn i massgravarna.

 

LÄS OCKSÅ: Här är IS okända massgravar vid Mosul - Magda Gad var med vid utgrävningarna i Irak

09.53, svensk tid

25-åriga Yuri har flytt striderna i sydvästra Mosul med sin bebis Musab fyra månader.
Hon födde honom hemma under IS och hon behövde läkarvård efteråt men fick ingen.
Musab är inte heller registrerad så han är statslös och utan medborgarskap.
– Jag måste försöka ta mig till ett irakiskt sjukhus för att få ett födelsebevis, säger Yuri.
Hon sitter vid uppsamlingsplats nära frontlinjen.
Kvinnorna och männen separeras vid den här punkten, då alla män kontrolleras innan familjerna får gå vidare till flyktingläger. Irakiska underrättelsetjänsten har listor på IS-medlemmar och IS-sympatisörer som militären och polisen använder för att skilja civila från IS.

Foto: Magda Gad
Foto: Magda Gad

00.40, svensk tid

Bakom kulisserna!
Så här låter det och ser ut när jag står och läser vad ni skriver och svarar på era frågor från fronten.
Det var allt för i dag.
Godnatt från klockan 02:36 p.m. i Irak!

00.11, svensk tid

När Trump tillträdde gav han Pentagon i uppgift att på 30 dagar ta fram en handlingsplan med alternativ för hur IS kan bekämpas i Mellanöstern.
De 30 dagarna har gått, USA:s försvarsminister har varit på statsbesök i Irak och vi väntar alla på besked om vad Trump-administrationen ska ta för beslut.
Om jag får gissa tror jag inte att han kommer sätta in marktrupper i Irak, men kanske ge mer befogenheter och mer tid till de elitsoldater som är på plats och hjälper till med utbildning, underrättelse och att leda in flygvapnet.


I Syrien däremot tror jag faktiskt han kan ta beslut att sätta in martrupper, i norra delen.
Om han gör det och om han gör det i koalition med Turkiet kan det innebära att kurderna som gör offensiv mot Raqqa och som inledde den i november 2016 kan trängas bort.


Turkiet ser de syriska kurderna som terrorister och de vill inte ha dem vid sin gräns.
Det skulle vara ett alternativ som skulle öka spänningarna i området.
En annan koalitionspartner på marken skulle kunna vara Saudiarabien.
Om USA går in med marktrupp i Syrien tillsammans med Saudiarabien kan det sluta med större konflikter i hela Mellanöstern.


En annan sak som Trump kan tänkas göra är ökade insatser i Libyen, Yemen och Afghanistan, där IS också finns. Stormakterna, presidenterna och kungahusen fattar sina beslut – och dem de drabbar är sådana som på den här bilden.
De människor som bara råkar befinna sig där det finns krig, och där makt ska flyttas om mellan olika aktörer och stater. Bilden har min första livvakt tagit. Han har öga den här typen av bilder.

 

22.13, svensk tid

Det här hände med de två IS-terroristerna som togs tillfånga i strid.
I videon kan du se hur en av dem slängs ut ur Golden Divisions pansarbil.
En stund efter det började han gråta.

21.35, svensk tid

Och om vi nu ska förstå IS och inte bara dem, utan Irak som helhet och alla krig, så är det något vi måste titta mycket närmare på.
Och det är inte religion.
Det är klankultur.


I ett samhälle som är i krig, diktatur, korruption eller ockupation finns ingen stat som kan ge dig säkerhet och trygghet.
Då blir din familj, släkt, klan din säkerhet och trygghet.
Och även din heder, respekt, ställning.
För att få kontrollen i en region i Irak måste du ha klanledarnas godkännande – eller åtminstone icke-motstånd.

 

al-Qaida jobbar mycket nära klanledarna. De är en organisation som infiltrerar klanstrukturerna och verkar i dem.

IS arbetade sig också in i dessa strukturer – helt enkelt genom att framstå som ett bättre alternativ för klanledarna än vad staten eller någon annan milis framstod som.
Men till skillnad från al-Qaida utropade IS en stat – och tog kontrollen trots att folket inte ville leva så som de ville att de skulle leva.
Detta har inte al-Qaida gjort, de verkar snarare resonera enligt att folket ska "bli redo" för en islamisk stat.


Jag är inte född i klanstrukturer så jag kommer aldrig till fullo förstå hur de fungerar – ni som är det får gärna fylla på med information.
Men i det irakiska samhället ser jag också en annan faktor som har stor påverkan – och inte heller den är religiös. Trots att den innefattar mullor.


Jag ska ge ett exempel. Häromveckan tog en familj sin dotter till just en mulla, för att hon inte mådde bra. Enligt västerländsk diagnos skulle hon nog klassas som deprimerad. Men mullan satte en annan diagnos – han sa att djävulen hade tagit sig in i deras hem och att de måste bränna allt för att få bort det onda.
Så de gick hem och brände upp allt – och nu har de två problem istället för ett: inga saker och en dotter som mår dåligt.


Det här är exakt samma saker som jag har sett i kristna länder som Liberia, Etiopien och krigets Kongo. Släkten kommer före staten och man litar mer på sina andliga ledare än på sjukvården. Det finns en väldigt enkel förklaring till det – sjukvården är korrupt och folk blir inte friska av att gå till sjukhus utan det kostar dem bara pengar.
Det här var en anledning till att ebolan spreds i Liberia, Sierra Leone och Guinea.
Fattigdomen och korruptionen. Samma orsaker ligger bakom krig.
Människor har helt enkelt inget att förlora – men eventuellt något att vinna på krig.

15.48, svensk tid

Om man vill vara djävulens advokat, en roll jag tycker det är bra att man tänker sig in i, som i detta fallet:
VAD SKULLE MAN KUNNA SÄGA TILL FÖRSVAR FÖR IS?
Om du skulle sitta som IS försvarsadvokat, vad skulle du kunna säga?
Att tänka sig in i den rollen är bra och nyttigt, för det är en del av att förstå IS.
Och enbart när vi förstår dem, när vi förstår hur och varför de har uppkommit, kan vi bekämpa dem. Samt även förhindra att nya IS-grupper uppkommer.


Jag håller inte med om allt som andra journalister och terrorforskare, som delvis tagit perspektivet som djävulens advokater, tycker.
Men de är ändå värda att lyssna på.
En av dem är journalisten och Pulitzerpristagaren Chris Hedges, som länge jobbade för New York Times, och som lyfter fram att USA:s drönarbombningar har dödat många fler människor än vad IS har gjort. Han hävdar också att både USA och IS är terrorstater och att USA har varit med och skapat IS, genom sina krig i Mellanöstern och genom invasionen i Irak samt genom stödjandet av korrupta politiker i Irak – med följd att en miljon irakier dog och att sjukvårds-, utbildnings- och arbetsmarknadsinstitutionerna föll samman.


Han beskriver tillsammans med en Mellanösternexpert hur klaner i västra och norra Irak började protestera mot detta, till en början fredfullt, men att de inte fick någon respons och att de därför släppte in IS, som sa att de skulle skydda folket, få bort korruptionen och att oljepengarna skulle delas med alla som gav dem stöd.


Mångåriga krigskorrspondenter som Chris Hedges och Robert Fisk och terrorforskare som Loretta Napoleoni hävdar alla att detta är anledningen till IS uppkomst, och att USA och dess allierade Saudiarabien till och med har finansierat terrorgrupper i Mellanöstern som sina proxysoldater, men att människor i väst inte ser detta och sin egen del i terrorn utan att de bara ser IS terror, och på det sättet också är med och skapar mer terror.


I det här klippet talar Chris Hedges och en Mellanösternexpert också om att det var tidigare officerare, generaler och andra högt uppsatta personer från Saddam Husseins administration som byggde upp IS statsstruktur.
På den punkten är vi helt eniga. Det var något av det första som folk sa till mig på plats. Jag minns när jag satt i ett tält i Duhok en dag i juni när det var uppemot 50 grader varmt och en yazidisk familj berättade för mig om hur deras manliga familjemedlemmar avrättats och hur deras kvinnliga familjemedlemmar tagits som sexslavar.


Innan jag lämnade dem där i tältet så ställde jag en fråga: "Vilka är IS?"
De tittade på mig som om det var en konstig fråga, och svarade som om det inte behövde sägas: "Det är vår gamla regering."


Men man måste också lägga till al-Qaida i Irak, regionala jihadister och andra utlänningar – allt ifrån sådana som kommit av ideologiska orsaker till sådana som alltid dras till krig av anledningar som gruppgemenskap och våldsromantik – så har man IS.
Med dessa faktorer i bakhuvudet blir det lättare att analysera varför IS nu så kraftfullt strider tillbaka mot de irakiska styrkorna och koalitionen som gör offensiv mot dem i västra Mosul. Lyssna gärna på denna diskussion och diskutera själva:
Även detta klipp är på samma tema, sammanvävt med den ekonomiska krisen och inrikespolitiken i USA: "U.S. Drones kill more people than ISIS".

Frågor och svar från Magdas frågestund:

 

Fråga: Kommer tillfånga tagna terrorister ställas inför krigstribunalen i Haag för brott mot mänskligheten eller döms de i de länder de tillfångatas i och avrättas.

Magdas svar: De sätts i fängelse här i Irak. Eller avrättas på plats. Det beror på vem som tar dem tillfånga. Även i fängelse kan de dömas till döden.

 

Fråga: Vad tror du krävs för att få stopp på detta, på kort och lång sikt?

Magdas svar: Stabila stater Trygghet för alla Säkerhet (gärna oberoende säkerhetsstyrkor) Utbildning. Sjukvård. Mycket humanitär hjälp. Anti-korruption.

 

Fråga: Har alltid undrat över hur IS kan ha så mycket vapen och utrustning, tex drönare som inte funnits under Sadams tid funderar jag mycket över hur dom får tag i allt sådant då dom är ganska avskurna från omvärlden.

Magdas svar: Bygger det mesta själva alternativt handlar svart via smuggelvägar.

 

Fråga: Hej, varför finns inte FN på plats bakom frontlinjen och tar hand om de som flyr, framförallt barnen. Vad har FN för roll att spela i världen om de ändå inte är där de verkligen behövs.

Magdas svar: De drog sig ut ur befriade östra Mosul för 1,5 vecka sedan för de tyckte det var för farligt. Så nej de är inte vid fronterna och alltså inte heller i befriade delar av Mosul. De är utanför.

 

Fråga: 1. Ungefär hur många självmordsattacker skulle du estimera att IS utför varje dag, eller sker det inte så pass frekvent? 2. Är det enbart IS som använder sig av den metoden i det här kriget? 3. Sker det enbart i form av bilbomber?
Magdas svar: 0-15 per front. Ja. Nej även gående självmordsbombare

 

Fråga: Hur länge har IS funnits som, vet inte riktigt vad jag ska kalla dem, organisation?, företeelse?, maktfaktor?, Kommer det som en följd av sönderfallet i Irak/Syrien och av USA's intervention i Irak eller har de skapats/grundats långt tidigare. Var det kanske en plan redan för Al Quaida, att skapa ett kalifat?
Magdas svar: De kunde bildas och ta makt pga maktvakuumet efter invasionen 2003.
Zarkawi var den som uttalade att han ville ha ett kalifat.

 

Fråga: vilket land köpte olja av IS ? Vilket land köpte IS sina vita Toyotabilar från ?

Magdas svar: Turkiet har köpt olja men det mesta av oljan köps av dem som lever under IS för de har inget annat val. Bilar kan de stjäla från folket eller andra styrkor.
Vapen osv tar de över i strid eller tillverkar själva.

 

Fråga: Varför har inte alla länder gått ihop, och med gemensamma krafter krossat IS?
Magdas svar: För att de krigar mot varandra och har olika ideologier och maktintressen

 

Fråga: Vad är IS målsättning?

Magdas svar: En egen stat i framför allt Irak och Syrien

 

 

Läs alla frågor och svar här!

 

07.30, svensk tid

Godmorgon alla, vi tar en FRÅGESTUND klockan 09:00 svensk tid.

Vet det förmodligen är en dålig tid för många av er men det är den tid jag har.

Ni som har följt vet att offensiven mot västra Mosul är igång och att de civila har en oerhört svår situation och att soldaterna möter extremt hårt motstånd.

Vad är det som händer, vad tänker IS, hur ska det bli i framtiden i Irak – ställ de frågor du har kl 09:00.

Inte här utan i det inlägg jag startar då.

Vi hörs!

Bilden: En IS-bilbomb sprängs vid Mosuls flygplats. Svarta röken bredvid är från granater.

07.25, svensk tid

En ny dag i västra Mosul.

Irakiska specialförbandet hjälpte den här familjen som flydde ut från striderna.

Pappan dog på vägen.

Även flera små barn dog.

En soldat tog bilden.

Ju mer gatustrider det blir, det vill säga när styrkorna kommer in i själva staden, desto fler civila kommer dö.

 

16.50, svensk tid

Det vänder sig också i magen på mig när jag tänker på att flyktingarna ska bo i tält i just Hamam al-Alil.
Jag förstår att den här bilden inte säger någonting för den som inte varit här.
Men jag var ändå tvungen att ta den från bilen när vi åkte förbi.
Precis till vänster där det syns en upphöjning finns en massgrav.
Det ligger över 400 kroppar där.
Många är halshuggna, huvuden med snören kring halsen ligger lösa, vissa kroppar är i delar, alla händer och fötter är hopknutna, en av kropparna är en gravid kvinna.
Jag var med när de hittade och grävde ut graven.
En polis använde min kniv för att skära upp kläderna på några av kropparna de drog fram, för att se hur de torterats och stympats.
Emellanåt kräktes han och grät.
Jag tänker på det varje gång jag använder den, senast i går när jag skalade en apelsin med den.
Det känns bara så cyniskt sjukt, att de som nu överlevt IS ska bo i tältläger nära en av IS massgravar.

Foto: Magda Gad

16.39, svensk tid

Många har frågat var de civila som flyr kan ta vägen.
Här är svaret:
Uppemot 750 000 civila varav 350 000 barn finns i västra Mosul – ett flyktingläger har byggts i Hamam al-Alil och där finns tältplatser för 20 000 människor.

15.13, svensk tid

Ahmed, 6 år, sitter stilla i sanden.
Han har kommit ut genom kriget från den första stadsdel som har intagits i sydvästra Mosul.
Jag fick fråga flera gånger efter hans namn och ålder.
Till slut svarade han Ahmed.
Och sex år.
Han har inte berättat något mer om vad som har hänt honom.
Han kan knappt prata.
Striderna är bara en kulle härifrån.
Jag vet inte om han är ensam eller har sina föräldrar här.

15.06, svensk tid

En soldat från specialförbandet Golden Division ber innan han ska in i markstrid mot IS.
En markstrid som utspelar sig ungefär 150 meter härifrån – ett fält mellan flygplatsen och staden där IS skjuter in prickskytteeld, granater och bilbomber.
Flera av Golden Divisions fordon är sönderskjutna och sönderslitna från tidigare strider.
– Nice! säger en soldat och gör tummen när han tittar ut genom den blästrade framrutan på den humvee han kör.

Foto: Magda Gad


Det finns ingen annat sätt att hantera det än att le och skämta åt det.
Oavsett fordonens skick och oavsett soldaternas skick måste de in i strid ändå.
Just den här bataljonen av Golden Division följde jag i oktober i stadsdelen al-Entisar i östra Mosul.
Basen där vi sov, en skola, blev beskjuten av IS med både kulspruteeld och granater.
En morgon när jag valde att åka till fältsjukhuset för att rapportera och hjälpa till därifrån istället för att följa med dem i strid slutade det att många av dem kom till mig – de kom in skadade och dödade till fältsjukhuset.
Flera av dem hade kroppar som var lika söndertrasade som de här fordonen.
Ni som följde mig då vet vad den keps jag fick den dagen betyder för mig.

Foto: Magda Gad

12.54, svensk tid

Hassan Ali Ahmed och hans familj såg ut som förstelnade sandstatyer när irakiska trupperna hittade dem i sydvästra Mosul.
De hade hållits gisslan av IS.

Foto: Magda Gad


I går morse tvingade IS Hassan att köra ut sin bil på vägen för att hindra de irakiska styrkorna att komma in i deras kvarter.
IS försvårar på det sättet – bygger vallar och försvarslinjer av vad som finns.
När Hassan Ali Ahmed och hans fru och barnbarn togs ut från striderna fick de vatten av soldaterna för att dricka.
Hassan drack inget vatten.
Han stapplade fram på svaga ben och gick direkt till sina barnbarn.

Foto: Magda Gad


Frun kunde inte röra sig alls utan fick bäras.
Hassan Ali Ahmed tog vattenflaskorna och tvättade bort sanden från sina barnbarns ansikten och händer.

Foto: Magda Gad


Med starka, gamla händer svepte han bort sanden från deras ögon, kinder, pannor och hjälpte dem att få av sig sina ökenfulla jackor.
Jag tror att det var mer än sanden han ville skölja av från sina barnbarn.
Han ville skölja bort de sista två-tre åren, alla deras minnen av krigen och det han själv tvingades göra.

Foto: Magda Gad


Jag såg på honom och hans varsamma, kraftiga händer och tänkte på de snälla, starka gamla bondemännen som jag växte upp med på somrarna i Dalarna på landet.
De tog mig under sina vingar, men de tvättade inte bort krig från mitt ansikte.
De lärde mig att fiska gäddor, att ro eka på sjön och att känna igen olika djurspår i skogen.
Jag sprang över fält och hade nyslagen hödoft i näsan.
Inte den liklukt, sand och krutrök som Hassan Ali Ahmed försöker få sina barnbarn att glömma.
Efter den här punkten har de inget.

11.04, svensk tid

Helt overkligt att tänka sig att ett vanligt liv pågår i Sverige, där folk tittar på Melodifestivalen och det även skrivs rapporter om den i tidningar.
Här nära fronten i västra Mosul har någon grävt ett hål i marken och sovit i.

Foto: Magda Gad


Bilar, byggnader, vägar, sjukhus, skolor är förstörda och folk bara fortsätter att dö – eller klarar av att ta sig ut men har ingen annanstans att gå än till ett läger, där ingen framtid väntar.

Foto: Magda Gad

 

I stället för att skicka 35 svenska soldater som utbildar kurdiska Peshmerga – Peshmerga som inte ens strider i Mosul – hade det varit klokare om Sverige helt struntade i att bidra militärt i sådan liten skala.

Det var bara ett politiskt utanpåverk och en symbolhandling, så att Löfven kunde stå och säga att "vi deltar i en koalition".
Ord, ord, ord.
I stället kunde de satsat fullt ut på humanitär hjälp.
Det är väl vad de kallar sig, humanitär stormakt?

Foto: Magda Gad

10.07, svensk tid

Med styrkorna som strider i Tall ar Rayyan, fronten några kilometer väster om flygplatsen.
Männen som är täckta av sand har just kommit tillbaka från ett område där IS spränger många bilbomber, vägbomber och drönarbomber.
De vill aldrig prata om striderna och bomberna som sprängs mitt bland civila och barn.
Inte nu.

Foto: Magda Gad


Det går inte att ta in det nu.
Om de gjorde det skulle de aldrig klara av att åka in i striderna igen.
De försöker istället ladda med positiv kraft.
Tar selfies, vill prata, få sig ett skratt.
Kamratskap och att få skratta och känna samhörighet är måsten i krig.
De män du har bredvid dig är de som slåss med dig och som dör för dig.
Om någon tappar modet måste de andra finnas där för att stötta, ge en kram eller en cigarett eller ta upp personens vapen och trycka det i händer som varit nära att ge upp.
Det är alltid någon som håller sig kylig och som får även de andra att fortsätta, vilket är ett absolut måste för att så många som möjligt ska komma ut överlevande.

Foto: Magda Gad

09.58, svensk tid

Så här ser det alltså ut vid det stora slaget mot IS vid Mosuls flygplats. Böner, strider, granater, bilbomber och konstant beskjutning.

Jag rapporterar från plats:

 

22.03, svensk tid

Många hävdar att IS är något medeltida.
Det är helt fel.
De är tvärtom väldigt moderna.
IS är en slags antiglobaliseringsrörelse.
Något som har vänt sig emot allt som tillhör vår värld – som globalisering, demokrati och nationalstat.
De är i själva verket ett svar på det.
De som kommer efter det.

21.17, svensk tid

Ser splittringarna öka i Irak.
Tidigare enade IS olika grupper men nu när det närmar sig slutstrid fungerar IS inte som enande längre.
Flera börjar inta positioner och förbereda sig för maktvakuumet som kommer komma.
I dag såg jag för första gången stridande Hezbollah i Irak vilket innebär att Iran stärkt sin makt här.

Sunnicivila som kommer ut som flyktingar har ingenting, shiasoldater får mer utrymme och kurder försvarar nu bara sin gräns.
Jag sa precis till en vän som är uppväxt här i krig och som faktiskt låg i magen när hans mamma var gravid i nionde månaden och flydde:

– Det kommer bli mer krig.
Han svarade tyst med ledset ansikte.
Jag fortsatte:

– Jag känner mig väldigt ledsen för alla som bor här. De förtjänar inte det här. Och barnen har inte gjort någonting, de är bara födda här.
Han sa:

– Vi föds och vi dör här och vi förstår inte vad som händer här.

20.58, svensk tid 

Jag har skrivit det här en gång förut och då var det massor av läsare som rasade och skällde ut mig.
Nu säger jag det igen:
Västervärlden är för civiliserad för att bekämpa IS.
Denna gång hävdar jag det med ännu mer övertygelse och kan även utvidga det till att säga:
Demokratiska länder är för civiliserade för att bekämpa IS.
Många har inte ens förstått vad IS är för någonting och hur de fungerar, utan man har bara byggt sin bild av dem utifrån deras egen propaganda.
Även medier har, antagligen omedvetet, spridit deras egen propagandabild av sig själva.

Vilket är en helt felaktig bild.
IS är inte några barbariska terrorister som åker runt på Toyotaflak och avrättar människor med medeltida metoder – halshuggningar och skjutningar som filmas med senaste Hollywoodteknik och läggs ut på internet.
De är mycket mer än så.

De är politiker, de har lyckats ändra i ett annat lands konstitution, de har destabiliserat länder de inte ens opererar i och de har väldigt hög militär – och även annan – kompetens.
Och det här att de skulle vara muslimer.
De behandlar inte ens sina egna martyrer som muslimer.
I västra Mosul har de grävt ett hål där de bara slängt ner de döda.
Sina egna döda kamrater alltså.

Men det är inget de visar i sina propagandafilmer eller sin intellektuellt skrivna tidning som ska locka människor till kalifatet.
IS strider och verkar på ett sätt som gör det oerhört svårt att bekämpa dem och även om de i framtiden kommer förlora sina territorier kommer de finnas kvar ändå – i flera tänkbara varianter.

Omvärlden har misslyckats totalt med att förstå och bekämpa IS.
Och tyvärr ser jag inget uppvaknande trots det som händer nu i både Irak, Syrien och övriga länder där de verkar.

15.53, svensk tid

Känns som att alla de irakiska styrkorna strider mot hela Saddam Husseins gamla armé just nu.
Mycket motiverade att hålla sitt sista stora fäste i Irak.

Flygvapnet, markartilleriet, specialförbanden, antiterroriststyrkan, armédivisioner, federala polisen, SWAT-polisen och koalitionsstyrkan är här men det hjälper inte.
Kanske är det den stora hämnden för invasionen 2003 som släppts lös.
Snacka om att bita sig själv i svansen.

Foto: Magda Gad

Förstår inte hur de tänkte när de avskedade samtliga väpnade styrkor, gjorde hundratusentals med hög militär kompetens arbetslösa och lämnade vapenförråd med tonvis av ammunition obevakade.
Och det lär vi inte få veta heller.
För det är inte Bush och Blair och co. som är här och tar smällen och städar upp efter sig.
Det gjorde inte Obama heller.
Det är det irakierna som får göra.

Foto: Magda Gad

13.03, svensk tid

Fruktansvärt intensiv strid. Skulle kalla det ett slag inte en strid.
Himlen ovanför flygplatsens norra kant är svart av granatexplosioner och vit av bilbomber.
Terminalbyggnaderna är stålskelett.
Det är ett evigt visslande av inkommande eld som slår ner mitt bland styrkorna
En granat landade just i en humvee två bilar framför mig.

Foto: Magda Gad


När bilbomberna sprängs blir det som ett stort eldklot. Sedan sprids röken.
En motorhuv är helt täckt av patronhylsor.
Otroligt mycket endorfin här bland soldaterna.

Vissa sitter intryckta i sina pansarfordon med fullproppade 50cal-lådor, andra ber och några har tänt en eld.
Stridsvagnar, flygvapen, kanske 700 soldater och trumhinnor som inte gillar de här smällarna.
Det här är långt värre än striderna när styrkorna skulle in i östra Mosul.
IS verkar ha sparat sina bästa mannar i den västra delen.
Inte ens elitsoldater med fullt understöd från mark och luft kan bryta igenom deras front.

Foto: Magda Gad

 

Även folkfronten PMU har kommit hit nu som förstärkning och det står stridsvagnar uppradade och hela flygvapnet är här.
Ändå går det inte.
Det måste vara gamla mujahedinveteraner från Irak, Afghanistan, Tjetjenien under ledning av Saddams Husseins tidigare officerare eller liknande som står för detta.

Som vanligt har de underskattats, å andra sidan vet jag inte vad mer man skulle kunna sätta in.
Dags att retirera.
Vägen in till västra delen är 150 meter.
Otroligt långa meter med detta motstånd.

11.44, svensk tid

Sinnessjukt hårda strider vid Mosul flygplats, som det bara är grus kvar av.
Irakiska federala polisen och Golden Division försöker bryta igenom IS sista försvarslinje in mot staden men det går inte.
Ingen rörelse på två dagar.

Foto: Magda Gad

Just nu skjuts det granater och sprängs bilbomber och avlossas alla typer av handeldvapen i kanten mellan norra delen av flygplatsen och staden.
Det här är inte bra, som någon konstaterade, det bränns bara av en jäkla massa ammunition utan avancemang.
Jag träffade på en god vän här, kapten Mohammad som jag följde i östra Mosul.
Står här och försöker se cool ut men det är allt annat än coolt just nu.
Kaptenens och hans mannars humvee är sönderskjuten av allt möjligt.
Men han är alltid vid gott mod hur illa det än är.

Foto: Magda Gad

09.41, svensk tid

Dagens andra bilbomb sprängdes precis. Mitt i ett bostadskvarter i västra Mosul. Hela marken skakar. Det gråvita sampmolnet ser ut att vilja nå utanför atmosfären.
Styrkorna har också upptäckt en tredje:

– VBIED, same route, black SUV, black SUV. Wolfman this is Archangel, engage, engage, engage.
Svar över radion:

– Roger.
Nu sköts en raket iväg.

08.30, svensk tid

Barnen och kvinnorna, vissa av dem som fött bebisar ensamma hemma under terror och krig, och som nu kommer ut från kriget gråter inte. Men den här IS-terroristen som har orsakat skada, skräck och död i över 2,5 år ska sitta och gråta. Så jävla patetiskt.

08.08, svensk tid

Två IS togs just i strid i Hay al Mamun. En av IS-fångarna har börjat gråta. Är rädd.

07.52, svensk tid

Inte en enda hjälporganisation finns på plats vid fronten.

Plötsligt från ingenstans kom tre irakiska federala poliser åkandes in mot Golden Divisions försvarslinje i en pickup.

Vad ville de?

De hjälpte flyktingar komma ut så de slapp gå.

De här människorna som precis kommit ut från IS fick energi som från ingenstans när poliserna sa att de skulle få skjuts.

Både leenden och segertecken kom fram i det som tidigare bara var chock och trötthet.

Så extremt lite som behövs för att ge dessa människor en smula hopp.

06.52, svensk tid

Min första livvakt, som har stått ut med mig sedan juni 2016, frågade mig just:

– Tycker du det är hårda strider i dag, Magda?

Jag svarade:

– Jo, det är rätt mycket strider, vad tycker du?

En flygbomb släpps.

– – –

Inget svar från livvakten.

06.49, svensk tid

Xawla, 29 år, flyr med sina tre barn.

Den minsta heter Walla och är 20 dagar.

Mamman är ensam med barnen.

De har ingen packning.

Det smäller artilleri och bomber här hela tiden så de vill snabbt vidare.

06.30, svensk tid

Den här tjejen kom gåendes ut från kriget. Hon håller motsvarande ungefär 80 kronor i handen. Hon hade så bråttom iväg att jag inte hann fråga vad hon har i väskan.

Hon förde och betedde sig som en vuxen person.

Om hon en dag vill berätta sin historia så hoppas jag det finns någon som lyssnar.

I dag ville hon bara bort.

Ut.

Genom öknen.

Med sina 80 kronor och en väska.

06.07, svensk tid

Stort problem med IS-drönarbomber under morgonen. Soldaterna säger hela tiden över radion: "Drönare, drönare vad ska vi göra?"

Om USA-koalitionen hade marktrupper i staden hade de kunnat vara inne bland husen och hjälpa till.

De utländska elitsoldaterna strider alltså inte på marken utan finns vid försvarslinjerna som rådgivare och för att leda in flygvapnet.

Nu måste irakiska soldaterna själva försöka skjuta ner drönarna med automatkarbiner – det är som att skjuta ner en fiskmås i rörelse.

Och de måste båda höra den och skjuta ner den innan IS släpper sprängladdningen från drönaren.

IS dödar både civila och soldater med dessa drönare.

05.47, svenk tid

Konstant skjutande just nu. Alla skjuter samtidigt. Upp i luften. De försöker skjuta ner en IS-bombdrönare.

Bombdrönarna, bilbomberna och att IS håller civila som gisslan är de största utmaningarna i det här kriget.

05.19, svensk tid

Dag 6 av offensiven mot västra Mosul har precis börjat. Kulsprutesmattret igång i bakgrunden.

04.54, svensk tid

Vaknade av artilleriet för fyra timmar sedan men somnade om mellan smällarna.

Det är en filosofi jag alltid haft i krig.

När det smäller mitt i natten finns det noll saker som jag kan göra och det bästa jag kan göra är att sova inför nästa dag, så jag brukar fokusera på det.

Nu har ungefär 20 USA-ledda koalitionssoldater och en schäfer haft morgonmöte ute vid sina MRAP:s (större pansarfordon) och nu är vi på rull.

Har ett B-52 flygplan i luften och drönare.

Nyvakna ögon och tofflor på fötterna.

Dags dra på kängorna.

Och hälla ner kaffepulver i en flaska kallt vatten.

Godmorgon.

 

18.30, svensk tid

Glömde en positiv nyhet.

Golden Division stred sig på eftermiddagen in i Hayy al Mamun, som ligger väster om flygplatsen och är en stadsdel i yttre sydvästra Mosul.

Det var fruktansvärt hårda strider och Golden Division hade även IS bakom sig – de

IS som var kvar i Tall ar Rayyan och som de hade i ryggen.

De stred helt enkelt mot IS på fyra fronter.

Otroligt viktigt i det läget att koordination med markartilleri och flygvapen fungerar.

Det var hela tiden Apachehelikoptrar i luften, ibland även F-16 och från marken sköt de in Grad-raketer och granater.

Kulspruteelden var konstant.

Har inte sett så kraftiga strider sedan början av oktober 2016 utanför nordöstra Mosul.

De civila som kom ut från Hayy al Mamun före skymningen såg ut som koncentrationslägerfångar.

Skinn och ben som skakade och behövde hjälp med att äta och dricka.

Det var verkligen i sista minuten de irakiska styrkorna kom in och hjälpte dem ut.

Vill inte ens tänka på hur de ska gå för resterande 650 000-750 000 som är kvar i Mosul varav 350 000 är barn.

En del av dem kan behöva vänta på hjälp i tre månader om det tar lika lång tid att befria västra Mosul som östra.

Vet faktiskt inte om de kommer klara det.

17.12, svensk tid

Stjärnorna hänger nu som utspritt och magiskt formerade små lampor över det svarta himmelstaket.
Har aldrig bott i ett land där stjärnorna varit så nära jorden.
Kanske är det alla själar som fötts och dött i Iraks många krig som tittar ner i striderna.

Vet inte hur många de är men de borde vara över 1,5 miljon och då har jag bara räknat modern tid.
Jag hoppas att de håller på oss.
Det blir en tidig gryning i morgon. Kanske till och med före gryningen.
Godnatt från sydvästra Mosul.

17.04, svensk tid

Otroligt, jag lyckades prata med en amerikansk ranger.
Det var en gammal räv som stridit i Mosul även under inbördeskriget.
Och han gav mig bra information.

Han säger att de, och han menar de amerikanska elitsoldaterna, inte får göra insatser på nätterna, på grund av en överenskommelse mellan irakiska regeringen och Obama-administrationen.

Han säger att om de fick göra natträder så skulle IS slås ut mycket fortare, dels för det är svårt för dem att strida tillbaka mot amerikanska elitsoldater i överraskningsattacker på natten och dels av en annan anledning som får honom att småle:

– IS skulle aldrig få sova.
Det har han ju rätt i då det skulle innebära strid mot irakiska styrkorna dagtid och mot de amerikanska styrkorna nattetid.

Soldaterna väntar nu på om Trump eventuellt kan förhandla fram tillstånd för detta.
Rangern liksom jag är frustrerad över antalet soldater som dödas och att det tar tid.

– Det kommer ta tid, det kommer absolut ta lång tid.

15.06, svensk tid

Sitter mittemot ett gäng amerikanska elitsoldater.
De vägrar prata med en journalist, så klart.
Svarar inte ens när man säger hej.
Men det finns en fördel – de har mat.

Min andra livvakt som alltid lyckas med allt fick dem alltså att göra något mer än säga hej.
Undrar vilken som är godast.

Foto: Magda Gad

14.46, svensk tid

Shaima, 35, faller i gråt så fort jag frågar vad som hänt henne.

Hon ställdes inför ett hemskt val i dag.
Stanna med sin mamma och pappa i västra Mosul, eftersom de är för gamla att fly genom striderna.
Eller försöka fly själv för att ta sig till sin syster och övriga släkt i staden Kirkuk.
Hon valde att lämna föräldrarna.
Hon gråter och gråter:

– Jag har inte sett min syster på tre år. Jag hoppas att hon ser det här och får se att jag lever. Tack gode gud, tack gode gud.

Foto: Magda Gad

13.55, svensk tid 

Tolv bilbomber hittills i dag, lokal tid 13:41.
På bilden med vit rök i bakgrunden exploderar den elfte – och en soldat från Golden Division ligger och sover.
Man sover när tillfälle ges i krig.

Foto: Magda Gad

I morgon ska de här soldaterna in i gatustrider.
Det har varit fruktansvärt mycket strider i dag här i kanten mellan öknen och den sydvästra förstaden.

Det har helt enkelt avlossats en sjuhelvetes massa ammunition.
Har inte hört värre sedan i Bashiqa i början av oktober 2016, vilket var liknande situation som denna, det vill säga att styrkorna vill in i själva Mosul.
Bashiqa var ett viktigt fäste för IS nordöst om Mosul.

Detta är ett viktigt fäste för dem sydväst om Mosul.
Helt enkelt deras sista försvarslinje in mot västra Mosul.
Jag har haft Grad-raketer flygandes över huvudet, markartilleriet är bakom mig, och IS är ungefär sex fotbollsplaner framför.
Efter att det sköts in ett par omgångar med tungt raketartilleri kunde ett hundratal civila ta sig ut.

De sa att de hölls fast i byggnader av IS men att när artilleriet kom in och IS tog skydd så kunde de fly.
Vissa av barnen har inte ens skor på fötterna och de är så trötta och hungriga och törstiga att de bara skakar.

Foto: Magda Gad

En man som var 27 men såg ut som 47 hade damm överallt till och med i ögonfransarna och han sa att han förlorade fyra kusiner i går i vägbomber.
En annan man sa att de inte ens har kunnat dricka te på tre månader.

En kvinna sa att hennes barn varit så rädda senaste dagarna att hon varit tvungen att kasta vatten i ansiktet på dem för att få dem att vakna ur chocken.
Den yngsta som tagit sig ut genom striderna var fyra månader.
Det de alla säger är att de inte har haft någonting.
Bara IS.

Foto: Magda Gad

13.40, svensk tid

En IS kom just ut från en byggnad med en RPG och Golden Division bad om artilleriunderstöd över radion men precis när de skulle skjuta av kom två kvinnor med flera barn ut från samma hus.

Nu vill specialförbandet inte längre att det skjuts in artilleri på grund av det så mannen med RPG:n, ett raketdrivet granatgevär, står kvar.
En kapten från Golden Division säger:

– Striderna i västra Mosul kommer bli mycket svårare än i östra. Det är här i västra de alltid haft sina bästa mannar och det är här de har samlats nu.

Tre sönderskjutna Golden Division-humvees har bärgats ut genom öknen från striderna i den sydvästra förorten.

10.59, svensk tid

Sexåriga Saif, 40-åriga Yusuf och hans treåriga dotter Gina har tagit sig ut från västra Mosul över fronten.
Gått igenom striderna.
De lämnade allt.
Hus, möbler, bil, kläder.
Det enda de har med sig är vad de har på sig.

Gina har små splitterskador i handen, armen och vänster öra.
De bestämde sig för att fly så fort de irakiska styrkorna kom.
– Det var bara bomber, säger Yusuf och fortsätter:
– Ingen mat, knappt någon elektricitet eller något vatten, inga jobb, ingenting och Daesh lät oss inte gå ut. Livet var mycket svårt.
Jag frågar vart de ska nu.
– Bort härifrån, bort från bomberna.

10.36, svensk tid

Golden Division kör fram och tillbaka över fronten. De har verkligen bestämt sig för att försöka ta Tar al Rayyan i dag trots det hårda motståndet.
De vill bryta igenom IS front för att få gå in i staden och börja med gatustriderna.
Nu kl 12:00 exakt lokal tid sprängdes dagens tionde bilbomb.
Mina tankar går till de civila som bor i Tar al Rayyan.
I går lyckade ungefär 200 ta sig ut. I dag är det för mycket strider för att fly.
Fullskaligt krig inne i Tar al Rayyan och fältslag i öknen söder om.
Det är en evig orkester av handeldvapen, kulsprutor, artilleri, helikoptersnurr, kanoneld och bomber.
Vatten, smala cigaretter och väldigt mycket sand finns på plats.
Varför röker irakier bara smala cigaretter?
Själva är de sura för att de bara fått Apache-helikoptrar och inga Black Hawks.
En soldat suger i sig nikotin och muttrar:
– USA använder bara Black Hawks till sina egna operationer.

10.02, svensk tid

Dagens nionde bilbomb sprängdes just i Tar al Rayyan, väster om Mosuls flygplats, vid kanten till själva västra Mosul stad.
Strax innan den exploderade släppte flygvapnet en bomb.
Flygvapnets bombning lät mindre än IS bilbomb.
Ett svart moln från explosionen sprider sig nu upp över det varma klarblå.
Är det däruppe den som sprängde sig nu tror att han befinner sig i ett stycke?
När han i själva verket ligger i ett okänt antal delar blandat med metallbitar, rök och blod i Tar al Rayyan.
Jag sitter vid frontlinjen i öknen och dricker sött chai med högsta befälet för Golden Division.
Han har på sig skinnjacka och läderskor, röker smala cigaretter och pratar om hur glad han är för att nya bron har byggts.
– Nu tar det bara två och en halv timme att ta sig till Divan!
Divan är ett lyxhotell.
Han har hört så många bilbomber att han bara ryckte lätt på axlarna när den sprängdes.
– Ta en bild på den om du vill.
Jag valde att sitta kvar med teet.
Vi tänker båda på andra saker än kriget.

09.49, svensk tid

Fronten. Sista slaget innan Golden Division kan gå in i första stadsdelen, det vill säga den stadsdel som gränsar till Tar al Rayyan.

07.54, svensk tid

Det här var ett IS-hus för ett par dagar sedan. Nu är de irakiska styrkorna här.
De civila flydde för länge sedan.
Tänk om de får se detta rum här på bild och vad de kommer känna.
Om de kommer visa sina barn vad som hänt med deras vardagsrum.

07.24, svensk tid

DIREKT FRÅN FRONTEN:
Specialförbandet Golden Division är nu i strid på en höjd mellan Tall al Rayyan och Mosuls flygplats.
Irakiska armén nionde divisionen banade väg för dem i går och nu sedan gryningen är specialförbandet själva i strid med mål att ta sig igenom IS-front för att komma in i staden.
Fältsjukhuset som tidigare fanns i östra Mosul, där irakiska elitsoldater från ISOF och den lilla slovakiska organisationen gav traumavård, installerades klockan 08:15 lokal tid i morse vid Mosul-Bagdad-motorvägen några kilometer söder om Tall al Rayyan.
Det finns sju väntande ambulanser på plats, fem från lokala irakiska Röda halvmånen och två från UNFPA. Senaste kvarten har också två ambulanser kommit ut med blåljus från frontstriderna.
Än så länge har jag sett tio sjukvårdare på plats, åtta irakiska och två amerikaner som är desamma som hela tiden arbetat för den slovakiska organisationen.
De har sex britsar som står utomhus med lite sjukvårdsutrustning på bord bredvid.
En splitterskadad soldat ligger på en av britsarna.
I går fick de in sex döda civila, 16 skadade civila och 11 skadade soldater.
I dag har de hittills fått in nio skadade soldater.
Irakisk federal polis i blå uniformer håller försvarslinjen i höjd med fältsjukhuset. Irakiska armén nionde divisionen skjuter just nu mot IS från stridsvagnar och Golden Division strider mot IS på marken med tung kulspruteeld och markartilleri.
Det är ett konstant tungt smatter som avbryts av höga smällar när granaterna avfyras.
Frontlinjen är i princip en ökensträcka.
IS har hittills i dag, klockan är 09.41 lokal tid, sprängt åtta bilbomber.
Det är tydligt att de inte vill ha in Golden Division i västra Mosul.
Golden Division har nu också valt att retirera en del av sin styrka.
I luften har vi ett konstant snurr av Apachehelikoptrar och F-16 stridsflyg.
En sjukvårdare säger:
– Vi kommer garanterat få in fler skadade under dagen.
Sanden yr där stridsfordonen rör sig över höjden.

06.00, svensk tid

Rosablågul himmel, fält som börjar bli grönbruna i den irakiska våren och en sol som börjar närma sig svensk sommarvärme.

Kaffe snabbt nedhällt i magen men kroppen fortfarande slö.
Pansarbilens dörrar gnisslar när gropar i vägen får bilen att gunga.
Flera irakiska soldater har dött sedan de intog Mosuls flygplats i går.
IS har skjutit in med raketer och granater.

Men irakiska styrkorna håller flygplatsen och rensar den sakta från vägbomber medan armén nionde divisionen har tagit en höjd väster om flygplatsen.
Nu är de nära stadskanten.
Det är nu det riktiga kriget börjar.

Samtidigt som våren börjat och allt det grå lyfts bort och det vackra kommit fram.
Många, många fler kommer att dö de närmaste veckorna och månaderna.
De kommer aldrig få se sommaren.
Men ändå är inte det här kriget eller den här ideologin som tagit flest människors liv i Irak.

Vet ni vilket det krig var och vilken ideologi som vem stred för?
Nu måste jag ha en till kaffe.
Undrar när jag får dricka den första inne i västra Mosul stad.

17.34, svensk tid

Hur kan man då hindra ett eventuellt kommande inbördeskrig efter att Mosul befriats?

Vad stormakter som Iran och USA och lokala ledare och politiker och regeringen tänker göra är svårt att påverka, men det som faktiskt går att påverka är folket.
Det fanns en anledning till att de släppte in IS i juni 2014.
De upplevde en desperat, otrygg, orättvis situation och de trodde på IS när de kom och sa att de skulle göra revolution för folket.

I andra delar av Mellanöstern tog Muslimska brödraskapet makt bland annat genom att erbjuda sociala program i utsatta områden.
Dessa rörelser har även personer i ledningen som ofta har anknytning till dessa områden och som folket känner igen.
IS använder sig också av den här metoden – de erbjuder mat och husrum till flyktingar som har förlorat allt.
Sedan rekryteras de som fotfolk – och får betalt.

Det finns saker som kan göras för att förhindra detta.
Helt enkelt konkurrera ut dem.
Kom först och erbjud folket de basala behov de behöver.
Som nu i de befriade delarna av östra Mosul – de behöver rent vatten, elektricitet, få igång samhällsinsitutionerna, säkerheten och hälsovården.

Ordnar inte den irakiska shiadominerade regeringen detta kan folket lika gärna igen hellre välja att tro på en ledare för en sunnimilis, som kan begå väpnad revolution.
Och då kan det bli inbördeskrig.

Men omvärlden har just nu gjort tvärtom.
De har lämnat fritt spelrum.
Förra veckan drog sig alla FN-organ ut från östra Mosul.
Här skulle den så kallade humanitära stormakten Sverige faktiskt kunna göra en insats.

15.10, svensk tid

En sak som jag har lärt mig mer än något annat i livet är att man blir bra på det man övar på.
Vill man bli bra på armhävningar ska man göra armhävningar varje dag.
Vill man bli bra på att skriva ska man skriva varje dag.
Och vill man bli bra på att strida ska man strida.

Många jag möter här är bra på just det senare.
De kan räkna upp olika krig som har utspelat sig sedan året innan jag var född och berätta om allt från klankonflikter till störtandet av Saddam Hussein och det efterföljande inbördeskriget.
En annan sak jag har lärt mig här i livet är att om man vill hjälpa någon så är det bäst att fråga först: Behöver du hjälp med något och hur kan jag i så fall bistå?
Utgå inte från att ditt sätt passar den andra utan lyssna på dem som vet hur det fungerar på plats.
Vad har det här då med Irak att göra?

Jo, det jag ser här är att historien och de konflikter som funnits är högst närvarande i nuet. Ungefär som på Balkan.
Man står inte fri från historien och tidigare krig.
Och det påverkar även hur man ser på framtiden.
Som en soldat sa: "Om de slutar döda oss så kan vi visa hur demokratiska vi är."
Men jag har faktiskt inte hört någon säga att just demokrati är det primära målet. Snarare är det frihet man vill ha, vilket inte alls behöver vara samma sak som västerländsk demokrati.
För västvärlden är demokrati enligt vår egen modell det som vi anser är målet för alla andra, men varför frågar vi inte dem först vad de vill ha?
Om vi nu ska lägga oss i.

Kanske vill många här leva under sina lokala ledare, få sin trygghet från sin egen klan, kunna få ett jobb, leva i fred, gifta sig, älska, ha barn, kunna handla mat utan att löken kostar 100 kronor kilot.
Kanske vill de inte ens leva inom de statsgränser som väst än gång drog upp.
Kanske vill de till och med kriga för att ha det på något annat sätt.
Och ju längre krigandet pågår desto bättre blir man just på krig och inte på demokrati.

Alla grupper som i Syrien en gång för möjligen fem år sedan ville ha bort diktaturen har sedan dess tränat på något helt annat att skapa demokrati – nämligen på att strida och döda och överleva i krig.
Och plötsligt i sådana här lägen dyker väst upp och säger: Nu kommer vi med demokrati!
Istället för att först fråga om folket vill ha det och i så fall hur.
Om man vill att folk ska bli bra på det är det också en bra början att visa det först själv – det vill säga komma med fred, demokrati och allt det som behövs i ett sådant samhälle, som att stärka den existerande skolan, jobbmarknaden, sjukvården.
Men det väst kommit med till Irak är stridsflyg, artillerigranater, vapensystem.
Och stöttat statsledare som gynnar dem själva främst, inte det irakiska folket.
Ända sedan 2003.
I det maktvakuum som uppstod efter Saddam Hussein försökte andra grupper positionera sig och det slutade med inbördeskrig och till slut IS – som struntade i stater och av väst uppritade gränser och helt enkelt tog den mark de ville ha själva och utropade en egen stat.

Nu när IS eventuellt kommer förlora sitt viktigaste fäste i Irak, vad händer då?
Kanske kommer inte IS eventuellt kvarvarande existens vara det huvudsakliga problemet längre utan kanske kommer det istället bli ett nytt maktvakuum efter IS med olika grupper som vill positionera sig.
Det behöver inte bara handla om kurder, araber, sunni, shia, minoriteter, klaner.
Det kan också handla om Iran och USA.
När strategiskt och ekonomiskt viktig mark blir tillgänglig startar ett maktintresse med potentiell konflikt.
Jag ska inte säga att jag ser detta ännu, hittills har IS förenat sina fiender, men jag tycker mig se en förändring.
Att man positionerar sig mera.
Kanske kan vi inte förhindra det.
Kanske har vi till och med förstärkt förutsättningarna för det genom att beväpna flera av grupperna.

Kanske borde vi istället lyssna och fokusera på saker som stärker ett samhälle istället för på det som förgör.
Vad vet jag.
Vad tror ni?
Irakier, syrier, iranier, svenskirakier och så vidare får gärna kommentera ur sin synvinkel.

10.47, svensk tid

Irakiska flaggan vajar nu över Mosuls flygplats för första gången sedan juni 2014.
Landningsbanorna helt förstörda.
Nu måste den rensas och säkras.
IS har lämnat efter sig vägbomber och mineringar.
IS skjuter också in granater mot flygplatsen och en vägbomb har exploderat, en soldat dog.

08.50, svensk tid

BREAKING: Irakiska styrkorna attackerar Mosuls flygplats och militärbasen Gozhlani.

23.49, svensk tid

Utsikt över västra Mosul.
Civilisationens vagga vid Tigris.
I dag: Amerikanska soldater och tunga kulsprutor.
I siktet: Resultatet av det sunniuppror som skapades när USA invaderade 2003.
I mitt huvud: Vad kommer jag rapportera om från Irak år 2031 om jag fortfarande är igång då – om något nytt IS som skapades under kriget 2017?

Foto: Magda Gad
Foto: Magda Gad

23.33, svensk tid

De försöker leva vanliga liv vid fronten.
Kriget har inneburit en stor naturkatastrof.
När oljefälten brann i al-Qayyarah färgades både lammen och fåglarna svarta tillsammans med himlen.

Foto: Magda Gad

Sanden smälte.
IS sprängde en svavelfabrik och civila hade inga gasmasker.
Även om kriget tar slut en dag kommer marken, luften och de kroppar som överlever minnas.

Foto: Magda Gad

22,41, svensk tid

Detta är alltså varför jag befarar att gatustriderna i västra Mosul kommer bli oerhört svåra.
Smala gränder, många hus, trånga kvarter att fastna i.

Foto: Magda Gad
Foto: Magda Gad

21.34, svensk tid

Jag har ingen aning om vad det här är för raket eller vad de tänker göra med dem.
Vet inte om de tänker använda dessa i stadsstrid med hundratusentals civila och 350 000 barn.
Bör motsvara ungefär en flygbombning i sprängkraft fast vara mycket svårare att styra.

Foto: Magda Gad
Foto: Magda Gad

16.17, svensk tid – frågestund på Facebook

På sin Facebooksida besvarade Magda Gad under onsdagen frågor från sina följare. 

--

Offensiven mot västra Mosul inleddes alltså i gryningen i söndags morse.
Mycket har hänt sedan dess, många styrkor är inblandade och man strider på flera fronter.

Jag förstår att allt det här blir svårt att hänga med i, speciellt om man inte varit i Irak, Mellanöstern eller i krig.
Krig är svårt att förstå även på plats.
En sak man kan ha i huvudet är att den som strider EMOT något också strider FÖR något, och att det är viktigt att se båda dessa sidor för att förstå alla allianser och fiender och fienders fiender.

 

Fråga från Tina: Kan det här ta slut? Eller kommer det sprida sig till nästa land och nästa osv? Med tanke på hur IS för sitt krig med sina strategier.

Svar: Jag ser tyvärr inget slut utan jag tror de kommer omgruppera inom Irak och Syrien samt till andra länder. De kan också finnas kvar även om de inte håller mark.
Och sedan finns även andra stridande grupper som kan börja/fortsätta strida mot varandra. Men folket i Mosul måste ju hur som helst befrias.

 

Fråga från Anna: Finns det inga planer på att dela upp området så alla får var sin kaka? Eftersom shia, sunni, kurder mfl verkar ha krigat mot varandra i evigheter. Fd Jugoslavien blev ju fler länder.

Svar: Det är något folket måste bestämma själv. Genom politisk eller militär kamp eller både och.

 

Fråga från Staffan: Läser på nätet om att IS har små drönare som släpper små bomber på irakiska styrkor. Är det vanligt förekommande? Lyckas armen skjuta ner dem oftast eller? Använder irakiska armen också drönare för bombning eller enbart spaning?

Svar: Mycket vanligt. De har blivit skickligare på detta tyvärr
Irakiska soldater måste lyckas höra dem och skjuta ner dem med automatkarbiner
Irakiska styrkor använder endast för spaning.

 

Fråga från Conny: Att IS-terrorister själva kan förflytta sig och omgruppera genom att smälta in i folkströmmar förstår jag, men vad gör de med vapen och ammunition? Lämnas det eller fraktas de vidare?

Svar: Svårt att veta exakt men de har till exempel fått in sovande celler i städer genom att gömma sig under lass med grönsaker i lastbilar.

 

Fråga från Peter: Vad är det med Mosul just som gör staden så viktig för IS att behålla kontrollen över? Är det dess rent geografiska placering med vägnät osv eller bara att det är en större stad i norr?

Svar: Första staden de intog. Det är ett gammalt fäste för dem och var så långt innan de tog över staden. Iraks näst största stad. Band tidigare ihop Mosul med Raqqa. Olja, guld, fiske, jordbruksmark, sjukhus, universitet, moskéer, över en miljon människor, det vill säga saker de behöver till sin stat.

 

Fråga från Britt-Marie: Hur ser det ut med sjukvården nu? Antar att ingen organisation kommer ställa upp på denna del av offensiven då den vad jag förstår verkar bli svårare än vad den första var? Tänker på alla stackars civila och soldater.
Kommer du vara med i fronten som tidigare?

Svar: Alla FN-organ lämnade östra Mosul för en vecka sedan. De säger att det är för farligt. Sjukvården katastrofal. Läkarna får ej löner och de har ej vad som behövs för operationer och så vidare. 

 

Fråga från Helena: Ett land som man sällan hör talas om är Jordanien. På vilket sätt är de inblandande i krigen i Irak, Syrien mfl?

Svar: De är med i USA-koalitionen och har alltid varit i allians med väst. IS hatar Jordanien då det var den andra arabstaten som godkände Israel. IS har försökt driva fram inbördeskrig i Jordanien genom att hetsa flyktingar mot övriga.

De eldade ju också upp en jordansk pilot. Första bombdådet al-Qaida i Irak (IS föregångare) gjorde i Bagdad var mot jordanska ambassaden. Dessutom kom ledaren från Jordanien. Han var palestinsk jordanier och satt i fängelse i Amman. 

 

Fråga från Gilbert: Inget nytt om civila inne i Mosul?

Svar: Några har lyckats fly men majoriteten av de 650 000-750 000 är fortfarande instängda med IS och lider brist på allt. 

 

Fråga från Hjalmar: Hur lång tid tror du att det tar innan hela Mosul är befriat?

Svar: Minst tre månader om jag får gissa

 

Här kan du läsa samtliga frågor och svar på Facebook.

09.38, svensk tid

DÄREMOT DELTAR PMU

Den mycket stora frivilligstyrkan PMU, som i majoritet består av irakiska shiasoldater, strider däremot vid sidan av den irakiska armén och irakiska polisen, och de gör även en egen offensiv i Tal Afar åtta mil väster om Mosuls stad.

Den här offensiven inleddes i morse för att ytterligare sätta press på IS.

PMU angriper från väst, irakiska armén och polisen från syd och sydväst, och östra Mosul är säkrat.

Närvaron vid Tal Afar är också viktig för att vägen mellan IS-områden i Irak och i Syrien ska hållas stängd.

Det har varit väldigt omdiskuterat att PMU haft en stor roll i kriget mot IS, just eftersom majoriteten är shiamuslimer.
Sunnimuslimer är i minoritet i Irak men de hade makten under Saddam Hussein.
När USA invaderade 2003 förlorade de makten och sedan dess har shiadominerade regeringar styrt.

Sunni som ville ta tillbaka makten gjorde uppror, redan med start 2003, och de stred både mot shia, amerikaner och britter i Irak.

Det här upproret eldades på av al-Qaida och av Saddam Husseins tidigare mannar, och till slut blev IS ett resultat av detta.

Det är därför som IS finns i just sunniområden i Irak.

Det som diskuterats nu när så många shiasoldater deltar i kriget mot IS är om de sunni som befrias från IS åter kommer känna sig förtryckta av shiamajoriteten – och om det hela ska börja om igen med sekteristiska konflikter.

2006-2007 var det inbördeskrig mellan dessa.

Men hittills har samarbetet mellan sunnicivila och shiasoldater i östra Mosul i stort fungerat bra.

De eventuella politiska eller militära strider som kan utbryta mellan olika grupper i Irak kommer nog inte bli tydliga förrän IS drivits ut.

Just nu förenas man av den gemensamma fienden.

Men eftersom USA under Obama agerade svagt i Syrien är tecknet just nu att shia i Irak, alawiter i Syrien (Assad är alawit, en inriktning inom shia), Ryssland, Iran, libanesiska Hezbollah och Kina ökar sin maktaxel.

Hur USA och NATO kommer besvara detta är mycket beroende av vilka beslut Trump kommer ta.

En annan viktig spelare är Turkiet, som har NATOS andra största armé och som tar mark i norra Syrien och vill ha bort de syriska kurderna, som strider där mot IS.

Gör Trump och Turkiet en deal kan kurderna förlora mark på grund av att stormakterna USA och EU istället väljer alliansen med Turkiet i syfte att försvaga shiamakterna, hålla flyktingarna borta från EU:s gräns (det vill såga hålla dem i läger i Turkiet, mot att Turkiet får vara med och bestämma i kriget) och stärka sin egna makt i Mellanöstern.

Även Saudiarabien och övriga Gulfstater står på USA:s och Turkiets sida – samtidigt som de har finansierat al-Qaida, al-Nusra och IS, det vill säga deras proxysoldater i regionen.

09.12, svensk tid

PESHMERGA KOMMER EJ DELTA

Ministry of Peshmerga, MOP, har gått ut och meddelat att Peshmerga, det vill säga den i Irak kurdistanska delvis självständiga regionen KRG:s militära styrkor, ej kommer att delta i offensiven mot IS i västra Mosul.

Under offensiven mot östra Mosul stred kurdiska Peshmerga fram till stadens kant, i sin region KRG, och stannade där.

Sedan dess har de hållit gränsen mot KRG men inte gjort några offensiver.

Under kriget mot IS har irakiska kurderna tagit över områden som tidigare var under irakisk regeringskontroll – regeringsstyrkorna förlorade dem till IS och kurderna tog dem från IS.

Oljerika staden Kirkuk är ett exempel.

Kurderna har räknat med att behålla dessa områden även efter kriget och hänvisar till historiska händelser och avtal, medan irakiska regeringen angett att de ska återgå till irakisk regeringskontroll.

Vad som kommer hända med dessa områden blir en fråga som får lösas efter kriget mot IS, politiskt eller militärt eller både och.

Men på grund av dessa konflikter deltar Peshmerga nu alltså inte i offensiver som görs utanför KRG.

De fick förfrågan tidigare om att gå in och hålla försvarslinjer i östra Mosul men de sa nej.

Intressant att notera är att det lilla svenska bidraget – minst i hela den internationella koalitionen – till kriget mot IS i Irak enbart gått till utbildning av Peshmerga, som alltså inte strider i Mosul.

Ändå hävdade Stefan Löfven, direkt till mig, att Iraks premiärminister Haider al-Abadi tackade honom för den svenska hjälpen när Löfven var här på statsbesök i oktober.
Märkligt då Sverige inte hjälpt irakiska styrkorna, utan tvärtom de kurdiska som till och med i framtiden kan använda den träningen för att strida emot irakiska regeringsstyrkor.

Kanske var al-Abadi bara artig mot Löfven. Artighet och gästfrihet är mycket grundläggande i det här landet.

07.47, svensk tid

UPDATE OFFENSIVEN VÄSTRA MOSUL

Irakiska armén nionde divisionen och irakisk federal polis följer den utstakade strategin som de inledde tidigt i söndags morse, det vill säga att de går mot Mosuls flygplats söder om Mosul väster om Tigris.

De har sedan i söndags tagit ett större antal byar syd och sydväst om Mosul, byar som var tomma på civila och som IS inte visat att de är intresserade av att försvara.

Motståndet från IS ökade dock när styrkorna närmade sig byn Abu Saif och det var hårda strider där i förrgår och i går.

Amerikanskt och franskt flygvapen samt artilleri har gett understöd och många IS-terrorister har dödats.

Kroppar varav flera har träffats av tungt artilleri ligger nu i delar på gatorna i Abu Saif med omnejd och vid Tigris västra flodbank.

Hittills har väldigt få civila lyckats ta sig ut från västra Mosul, men några har kommit med vita flaggor. En pojke berättar att IS höll dem som gisslan och att de hotade att skjuta hans pappa.

Irakiska styrkorna kommer nu fortsätta från Abu Saif mot den IS-kontrollerade flygplatsen.

Målet är att ta den för att göra om den till en bas, varifrån styrkorna sedan kan få support när de går in i själva stadsdelarna i västra Mosul.

En annan plats som man håller på att inta är närliggande militärbasen Gozhlani, som var en irakisk regeringsarmébas men som varit i IS händer sedan juni 2014.

Även den kommer användas som bas för vidare framryckning.

Terrängen runt flygplatsen är också strategiskt viktig att inta då den utgörs av en höjd från vilken man ser ner över västra Mosul. En plats där irakiska styrkorna kommer sätta upp markartilleri för att kunna beskjuta IS i själva staden och ge understöd till de styrkor som kommer gå in.

Specialförbandet Golden Division har tagit sig från östra Mosul över den flytbro som byggts över Tigris (alla tidigare broar har sprängts) och väntar på att Mosuls flygplats och Gozhlani militärbas ska intas och säkras av armé och polis.

Det kommer ta tid att rensa här då IS placerat ut en stor mängd vägbomber och försåtsmineringar.

När det blir möjligt för Golden Division att avancera, med stöd av armé och polis från de strategiska positioner de håller på att inta, kommer själva gatustriderna att börja.

Det är just gatustrider i stadsmiljö som Golden Division är specialtränade för av USA.

USA:s bombningar av västra Mosuls gamla stad har varit intensiva och det rapporteras att civila har dödats.

IS blandar sig med civila och håller civila som mänskliga sköldar vilket är en del i att de är svåra att strida mot.

I västra Mosul beräknas det finnas ungefär 1 800-2 500 IS och 650 000-750 000 civila, varav 350 000 barn.

Motattackerna från IS har förutom konventionell krigföring bestått av bilbomber.

Ett tecken på att de kan ha fått brist på fordon är att de har stridit från motorcyklar.

I övrigt ser det inte annorlunda ut jämfört med tidigare områden som befriats, utan det ser likadant ut med vapenfabriker och förråd, tunnlar som är så omfattande att IS har kunnat bo i dem, hål som gjorts mellan inner- och ytterväggar för att IS kunnat röra sig genom hus utan att synas från luft eller mark samt privata bostäder som de tagit över och plundrat.

05.06, svensk tid

BRITTISKA IS-SJÄLVMORDSBOMBAREN SATT PÅ GUANTANAMO

Den leende engelsmannen som gjorde en bilbombsattack mot irakiska styrkorna sydväst om Mosul i förrgår hade suttit på Guantanamo.

Hans IS krigsnamn var Abu Zakariya al-Britani, födelsenamn Ronald Fiddler, 50 år, född i Manchester.

Efter frisläppandet från Guantanamo 2004 fick han en miljon pund i kompensation från brittiska staten.

Han hittades från början av amerikaner i ett fängelse i Afghanistan 2002, och systern säger att han i själva verket såg dem som sina räddare.

Foto: Twitter

Men det slutade med att han blev fängslad igen – av dem.

Han hade blivit tagen av talibaner för att de misstänkte honom för att vara brittisk spion, men det råder oklarheter kring om han kanske var där för att försöka bli en del av dem.

USA satte honom på Guantanamo med hänvisning till att han hade kunskap om talibanerna och deras förhörsmetoder.

Han var inte misstänkt för terrorbrott och fick därför den stora ersättningen när han släpptes.

Nu har han dock begått ett terrorbrott – i Irak.

Han är inte ensam om att ha gjort liknande resor.
Irländaren Terrence Edward Kelly som sprängde sig i en bilbomb i Mosul i höstas hade suttit i fängelse i Saudiarabien.

IS första ledare al-Zarkawi satt i fängelse i Jordanien (han var tjuv, hallick, sålde narkotika).

IS andra och nuvarande ledare al-Baghdadi satt i amerikanskt fängelse i Irak, Camp Bucca, för att han hade varit med i al-Qaida. Han släpptes 2010 då USA skulle lämna Irak och Obama-administrationen inte hade någon annan plan än att stänga sina fängelser i Irak.

Enligt en studie har ungefär två av tre som går med i IS suttit i fängelse.

21.34, svensk tid

OROANDE TECKEN

Flera attacker har gjorts av IS – långt borta från fronterna i västra Mosul.

De har överfallit, kidnappat och halshuggit en irakisk armélöjtnant vid Anbar.

De har försökt göra ett självmordsdåd nära Tikrit.

De har beskjutit en irakisk rörlig armébas som var flera kilometer från Mosulfronten med klusterbomber.

De har skjutit en frivilligsoldat från PMU söder om Kirkuk.

De har begått ovanligt många och kraftiga bombdåd i Bagdad.

Vad tänker de?

Vilken är deras plan?

Håller de på att återomvandlas till den al-Qaida-terrororganisation de var innan de tog mark och utropade sitt kalifat, det vill säga terrorism som kan finnas överallt utan frontlinjer?

Eller tänker de göra en omgrupperingsmanöver, det vill säga passa på att ta ett nytt område eftersom de kan förlora Mosul?

Det har de gjort tidigare – när de insåg att de skulle förlora Sinjar tog de Gwer, som ligger i en helt annan del av landet.

Och tyvärr går det ju inte att hålla starkt försvar överallt utan irakiska trupperna måste flytta runt soldater för att förstärka vid offensiven i Mosul, vilket gör att andra platser får försvagat försvar.

17.28, svensk tid

SÅ FINANSIERADE FRANKRIKE TERRORKRIG MED KNARK:
Jag använder ofta ordet proxykrig och att stater använder olika väpnade styrkor som sina proxysoldater. För de som inte är bevandrade med begreppet "proxy" är det här ett bra exempel både på proxykrig och terrorekonomi.
Efter andra världskriget gick Frankrike in och krigade i sina kolonier i Vietnam, Laos och Kambodja, för att dessa inte skulle bli kommunistiska.
De franska trupperna möttes av lokala förband som använde gerillataktik för att strida mot dem, vilket gjorde att fransmännen led nederlag. Att använda konventionell krigföring mot gerillaförband – små stridande grupper som gömde sig i djungeln och i bergen och som även avrättade byäldstar och stamhövdningar för att ta kontroll genom terror – fungerade inte.
Så de behövde komma på en annan strategi. Och det gjorde de.


De började utbilda bergsbor och religiösa minoriteter till spioner och sabotörer, och rekryterade pirater och banditer som gerillasoldater. Nu kunde de strida tillbaka på samma sätt – via sina proxys – och fick alltså till ett slags inbördeskrig. Problemet var hur man skulle finansiera detta krig.


De hittade en lösning på det också. Lösningen hette "Operation X".
Den gick helt enkelt ut på att Frankrike köpte Laos hela opiumskörd, lastade den på franskt militärflyg och flög det till Sydvietnam, där det överlämnades till ett kriminellt gäng som renade det till knark.


Knarket såldes sedan i Saigon, i Hongkong och smugglades via korsikanska maffian till Frankrike, övriga Europa och USA. Vinsten användes till proxysoldaterna i kolonierna.
När en CIA-agent rapporterade om detta till Washington fick han till svar att det här inte var något som skulle rotas i utan utredningen skulle tvärtom läggas ner, eftersom att USA inte ville avslöja en sådan sak om en alliansstat.


Detta är proxykrig och terrorekonomi. Något som har hänt många gånger i flera krig jorden över. Någon som kan ge några fler exempel?

13.07, svensk tid

EN LIVVAKT ATT LITA PÅ – ÄVEN EFTER DÖDEN: Min andra livvakt, som jag jobbar med ibland, kan fixa allt.
Och då menar jag allt.
Hitta vatten i öken och mat vid en front där alla gått hungriga i veckor.
En gång när det hade varit ett terrordåd i ett område och knappt ens militären kom in, fick han in oss.
Jag tror att han skulle kunna ta sig härifrån till Texas utan vare sig pengar eller pass.
I dag satt vi och pratade – det är ju mycket väntan i krig, speciellt i ett sådant här inledningsskede av en offensiv, när trupper harvar på utanför stadsområden och jag mest är intresserad av att få komma in med specialförbandet i själva staden – och då kom vi in på det här med begravningar och hur olika det är.
Här begraver man ju direkt, medan i Sverige håller vi kroppar som i kylskåp och väntar flera veckor på att begrava. (Intressant för övrigt, då det innebär helt olika sorgeprocesser.)
Men hur som helst kom frågan upp om det också kostar att begrava i Sverige, och då berättade jag att det gör det ju, vi fick till exempel köpa en gravplats när min pappa dog och den måste vi fortsätta betala för om den ska behållas i min familjs ägo.
Det här är så konstigt för folket här att det inte ens går att förklara, det blir bara skratt och huvudskakningar, men min livvakt lovade i alla fall att han ska fixa det:
– Magda du behöver inte oroa dig, om du dör så begraver vi dig här i Mosul, du får stanna här och du behöver inte betala någonting!
Puh.
Framtiden är säkrad.
Irakisk armé och irakisk polis försöker ta flygplatsen men möter motstånd i Albu Saif. Efter att de har tagit flygplatsen kommer den behöva rensas. Och efter det kan specialförbanden gå in mot staden. Några få civila har lyckats fly och kommit ut med vita flaggor, annars är läget oförändrat.

20.21, svensk tid

IS HAR GJORT MOTATTACK: Fyra bilbomber.
Jag minns hur det var första dagen när irakiska styrkorna skulle gå in i östra Mosul.
De tog många byar och trodde att det skulle bli lätt.
En soldat från ett specialförband var adrenalinstinn och ropade: "Inom en vecka har vi tagit Mosul!"
Det var i mitten av oktober 2016.
Premiärminister al-Abadi gick ut och sa att innan årsskiftet skulle hela Mosul vara befriat. Båda fick fel.
Så fort irakiska styrkorna närmade sig själva stadsdelarna i östra Mosul blev det fullskaligt krig mot en fiende som inte följer krigets lagar utan strider med en gerillataktik, terrordåd och mänskliga sköldar.
Först i slutet av januari 2017 hade irakiska styrkorna positionerat sig i östra halvan av staden.


Och jag tror att det här mönstret håller på att upprepa sig nu när man inlett offensiv mot västra halvan.
IS gjorde inte mycket i går för att försvara byarna utanför stadskanten söder om Mosuls flygplats, men i dag har de gjort hårdare motattacker och när irakiska styrkorna gick in väster om flygplatsen sprängde IS fyra bilbomber. 

18.18, svensk tid

HOLLYWOODFILM SOM FÖRKLARAR KRIGET MOT TERRORISMEN:
Startscen: Amerikaner bombas och skjuts ner vid ett oljebolag i Saudiarabien. På ett FBI-kontor i USA håller en agent på att bryta ihop. Hon har förlorat en kollega i dådet. Hennes chef går fram och viskar något i hennes öra. Hon blir tyst och lugn.
Slutscen: De amerikanska agenterna går in i ett hus i Saudiarabien och skjuter ner alla saudier som gjorde terrordådet. Innan den äldste av dem dör viskar han något i sitt barnbarns öra. Barnbarnet blir tyst och lugnt.
Vad viskade FBI-chefen?
Vad viskade terroristen?
Samma sak.
"We are going to kill them all."

18.03, svensk tid

GOLDEN DIVISION KÖR MOT VÄSTRA MOSUL: Konvoj väster om Tigris på väg mot IS-kontrollerade västra Mosul. Notera det sista fordonet. Madrasser och täcken. Skotthåll i framrutan. Skavda dörrar som knappt gått att stänga. De har varit med förr. Rutinerat.

17.44, svensk tid

HÄR ÄR BRON: Det har ju länge undrats över hur styrkorna som är öster om Mosul ska kunna ta sig över till väster, eftersom att alla broar är sprängda. Hur skulle det kunna byggas en ny bro och i så fall var?
Här är den! De har byggt en bro över till Hamam al-Alil, staden varifrån offensiven mot västra Mosul startade i går.
Mycket smart.
Nu kan specialförbanden och alla andra styrkor ta sig igenom sina egna kontrollerade områden, som sedan länge är säkrade, från östra Mosul till västra Mosul.
Hade de gett sig på att bygga en bro mitt inne i Mosul hade de antingen bara blivit nedskjutna under arbetet eller omringade så fort de körde över.
Men på den här bron råder inga sådana risker. Specialförbandet Golden Division körde över den i dag. På väg för att installera sig på västsidan om Tigris, söder om Mosuls flygplats, där de kommer vänta på att fältet blir klart för att gå in i västra delen av Mosul.
IS har gett mer motstånd i dag, vilket var förväntat, eftersom irakiska armén och irakiska polisen nu bara är drygt tre kilometer från flygplatsen, och de börjar därmed beträda mark som IS vill försvara.
Byarna de tog i går var små och majoriteten civila hade redan flytt.

Foto: Magda Gad

16.41, svensk tid

Alla verkar förbryllade över saker Trump gör. Förstår ej varför. Han gör ju bara det han sa att han skulle göra. Och han personlighetsförändrades knappast natten till den 20 januari, så de som ansåg han var galen innan han var president lär ju antagligen bara tycka samma sak nu.
Själv tycker jag att det hade varit intressant om han verkligen gjorde något oväntat.
Som typ läste Pentagons förslag över vad USA kan göra åt IS, saker som att samarbeta med Turkiet, sätta in marktrupper i Syrien, manövrera ut de syriska kurderna, använda sig av alliansen med NATO och Gulfstaterna för att få bort Assad, fortsätta bomba fattiga houthis i Jemen, kanske få fram några förhandlingar med Putin, och så vidare ... och medan Trump läste förslagen skulle han bli rödare och rödare i ansiktet och sedan skulle han slå näven i bordet inne i ovala rummet, eller var han nu sitter, och vråla:
"Noooooo you fucking dumb bastards we are going to invade Saudi Arabia, invade invade invade!"

14.28, svensk tid

Jo, en stilla undran så här mitt i rapporteringen. Om IS nu ville missionera och sprida islam – varför intog de områden som redan levde enligt islam och var fästen just för sunnimuslimer? Verkar vara lite slöseri på energi.
Som om några Pingstpastorer i Sverige fick för sig att de skulle sprida Pingströrelsen – och ockuperade Jönköping.

13.47, svensk tid

USA PÅ BESÖK I IRAK: Trump-administrationens försvarsminister James Mattis är på besök i Bagdad i dag och har haft möte med Iraks premiärminister Haider al-Abadi och Iraks försvarsminister. Hittills har understödet från den USA-ledda koalitionen i kriget mot IS följt den plan som Obama-administrationen lade upp. Det vill säga att man stödjer de irakiska styrkorna med träning, utrustning, ledning, markartilleri och flygunderstöd.


Navy Seals finns vid fronterna och hjälper till att samla in underrättelse till flygvapnet.
Däremot har USA inte satt in marktrupper. (Men det finns över 5 000 amerikanska soldater i Irak sedan länge.)
Trump gav när han tillträdde som president i uppdrag till Pentagon att ge förslag på hur IS kan bekämpas snabbare.


De fick 30 dagar på sig att ta fram förslag.
Nu har det gått 30 dagar, så troligen har Pentagon kommit med några idéer som de båda försvarsministrarna diskuterar.
Men än så länge är det alltså ingen skillnad på marken jämfört med när Obama var president.


Trump har dock sagt rakt ut att USA alltid har krigat i Irak för att sno deras olja.
Något som Obama aldrig sa.
Försvarsminister James Mattis ska med anledning av detta gjort ett uttalande innan han anlände till Bagdad om att USA inte kommer för att ta landets olja utan för att diskutera det militära stödet.
James Mattis träffade i fredags även Masoud Barzani, ledare för den kurdiska regionen i Irak.

09.38, svensk tid

SPECIALFÖRBANDEN HAR ANLÄNT: De irakiska ICTS, alltså antiterroriststyrkorna, har nu anlänt och fortsätter att anlända i konvojer till fronten söder om Mosuls flygplats.
Deras jobb är att gå in efter att irakisk armé och irakisk polis har röjt väg åt dem.

Fortfarande är det någon halvmil kvar till flygplatsen, som ligger efter en höjd, och strategin är att inta den och göra om den till sin bas.

Det är ICTS:s olika specialförband, till exempel den av USA-tränade och utrustade brigaden Golden Division, som kommer att utföra större delen av gatustriderna i västra Mosul.

Det är just gatustrider i stadsmiljö som de är specialutbildade för och de har numera stor erfarenhet av strid mot IS, då de krigat mot dem ända nerifrån al-Fallujah väster om Bagdad och upp genom sunnitriangeln till Mosul.

Golden Division har täta kontakter med flygvapnet och kan skicka koordinater till dem när de behöver luftunderstöd.

Irakisk armé och irakisk polis kommer gå efter dem och hålla försvarslinjer i de områden som intas.

Även artilleripositioner upprättas som kan skjuta in markartilleri som understöd.
Alla dessa delar måste fungera för att offensiven ska kunna fungera, samt att det finns ambulanser och traumavårdare till soldaterna.

Tyvärr så fanns det när man gick in i östra Mosul alldeles för lite av det senare, och militärens sjukvårdare fick ta hand även om civila sårade, vilka var lika många som soldaterna, då sjukvårdshjälp inte fanns specifikt för de civila.

Golden Division fick också köra ut civila skadade på sina pansarfordon då det inte fanns tillräckligt med ambulanser, alternativt i striderna, inga ambulanser alls.

09.20, svensk tid

USA-KOALITIONENS BOMBNINGAR AV VÄSTRA MOSUL: Det rapporteras verkligen annorlunda om västra Mosul jämfört med vad det gjordes om östra Aleppo.
Östra Aleppo flygbombades av syriska regeringsstyrkor med understöd av Ryssland.
Rapporteringen fokuserade på offren för dessa bombningar i termer av "blodbad" och "slakthus".

Nu när det är USA-koalitionen, det vill säga amerikanska och franska flygplan, som släpper bomber och skjuter artilleri mot västra Mosul, som understöd till irakiska regeringsstyrkor, ligger inte fokuset på hur civila eventuellt drabbas av detta.

IS har lagt upp en film som de hävdar visar förödelsen. I filmen ser man döda och skadade människor, inklusive barn, som fastnat under rasmassor.

Jag länkar av princip inte till IS-material, och jag kan inte bedöma sanningshalten i det, men jag vill ändå peka på att det absolut finns en skillnad vad gäller rapportering utifrån vilken stormakt som fäller bomber och skjuter granater.

Ser fram emot att komma in i västra Mosul när det blir möjligt – jag vet inte om det kommer ta en eller flera veckor – för att själv fråga människorna som bor där om den flygbombattack som nu pågår.

07.52, svensk tid

FN HAR DRAGIT SIG UR ÖSTRA MOSUL: För farligt.

FN tog för fem dagar sedan beslutet att stoppa alla sina hjälpinsatser och sin närvaro i östra Mosul, som alltså är befriat från IS.

Anledningen är att de anser det vara för farligt för deras personal att arbeta där.

Lise Grande, koordinator för FN:s humanitära insatser i Irak, talade i ett flyktingläger i onsdags och sa då att innan säkerheten förbättras i östra Mosul, kommer det vara svårt för FN-organen att ge bistånd.

Sedan östra Mosul förklarades befriat av irakiska styrkorna i slutet av januari har IS gjort upprepade terrordåd i flera av stadsdelarna.

Situationen för de civila i östra Mosul är mycket svår, det är brist på vatten, drivmedel och den mat som finns är dyr.

Många av dem bor i hus som är trasiga efter striderna, de får pumpa upp vatten ur kloaker, gräva egna brunnar och försöka hitta bensin för att driva generatorer.

Människorna tvingas bli självlärda mekaniker, ingenjörer och marknadshandlare för att överleva.

Sjukhus och skolor är sönderbombade vilket ytterligare försvårar deras situation.

07.10, svensk tid

THE BATTLE PLAN: Irakisk federal polis och irakisk armé nionde divisionen, rosa områden, avancerar alltså på marken från syd och sydväst mot Mosul flygplats.
IS är de grå områdena.

USA och Frankrike (blå pluppar) skjuter in artilleri och flygbombar gamla stadsdelarna i västra Mosul samt flygplatsen.

Även irakiskt flyg bombar (röda flygplanspluppar).

Folkfronten PMU som i majoritet består av frivilliga irakiska shiasoldater gör offensiv från väst vid staden Tal Afar.

ICTS som är irakiska specialförband är fortfarande upptagna med att bekämpa sovande IS-celler och terrordåd i befriade delar av östra Mosul.

Kurdiska Peshmerga håller gränsen till sitt område KRG (gult).

 

05.30, svensk tid

GRYNINGEN HAR NÅTT MOSUL: Dag två av offensiven mot IS i västra Mosul har inletts. I västra halvan av staden beräknar man att det finns mellan 1 800–2 500 som strider för IS, varav ett par hundra kan vara redo att begå självmordsdåd.

I går började irakisk polis och irakisk armé gå från syd och sydväst i riktning norrut mot Mosuls flygplats.

Trupperna rör sig på västra sidan av Tigris och första målet är att ta över flygplatsen från IS för att göra om den till sin bas.

Flera byar togs i går och nu har irakiska armén drygt nio kilometer kvar till flygplatsen, i en kuperad terräng.

Styrkorna beräknar att de kan nå utkanten av själva västra Mosul stad om några dagar.

Först när gatustriderna i själva staden börjar kommer specialförband som irakiska antiterroriststyrkan (ICTS) sättas in. Just nu banas väg för dessa, och supportlinjer upprättas.

Första brigaden av ICTS är Golden Division, som gjorde de större operationerna i östra Mosul.

Det är specialförband som dessa som är tränade för att strida från hus till hus i tät bebyggelse.

Varje hus de går in i kan leda till en gisslansituation, då IS blandar sig med civila, även kvinnor och barn, och strider från deras hem.

Till sin hjälp har soldaterna listor över namn från underrättelsetjänsten – namn på personer som man har information om tillhör eller stödjer IS.

Soldaterna kontrollerar alla personer de avväpnar i strid mot listan och förhör på plats för att kunna sortera ut vilka som är civila och vilka som är terrorister.

I västra Mosul är gatorna smalare och trängre vilket kommer göra det här arbetet svårare, samtidigt blir det också svårare för IS att använda bilbomber i dessa gränder. Däremot har de drönarbomber som de kan använda i stället.

De har också haft tid på sig sedan juni 2014 att förbereda sitt försvar i staden.

De har byggt tunnlar och slagit ut väggar mellan hus, så att de kan röra sig utan att synas och göra överraskningsattacker.

Och även placerat ut försåtmineringar och vägbomber.

Rent militärt är det mycket lättare att försvara ett hus än att inta det.

Tänk som ett pågående bankrån – hur lång tid det kan ta att lösa en sådan situation om bankrånaren är beväpnad och har gisslan.

Det är sådana situationer, flera i varje kvarter, som irakiska specialförbanden måste lösa, under pågående gatustrider och risk för bombattacker från mark och luft.

Mitt i detta befinner sig runt 650 000–750 000 civila, varav 350 000 barn. Samt även människor som IS har fängslat, exempelvis sexslavar, som sitter inlåsta och väntar på befrielse.

I västra Mosul finns även moskén varifrån al-Baghdadi utropade kalifatet. Den kommer bli en viktig symbolseger för irakiska styrkorna.

Men först väntar nu det "harviga" arbetet, som påminner mer om fältslag – att ta byarna söder och sydväst om flygplatsen, med understöd av amerikanskt, franskt och irakiskt flygvapen, och installera sig där, för att sedan kunna fortsätta in i själva lejonkulan.

00.20, svensk tid

VÄNTAR NÅGOT VÄRRE EFTER IS?

En av mina första teorier om offensiven mot Mosul, redan innan den inleddes i höstas, var att det är som att öppna en Pandoras ask – att man lyfter på locket utan att ha en aning om vad som ska poppa upp ur lådan.

Det har funnits alla möjliga teorier – en har varit att det kommer bryta ut ett sekteristiskt krig i maktvakuumet efter IS, en annan har varit att IS kommer omgruppera i öknen och finnas kvar som en terrororganisation som använder sig av gerillataktik, det vill säga blandar sig med befolkningen, dyker upp och gör terrordåd för att sedan försvinna.

Jag har brukat kalla detta scenario för IS 2.0 eller al-Qaida 2.0, eftersom att det är precis så al-Qaida har opererat, fast de har aldrig haft lika moderna vapen och kraftiga bomber som IS.

Nu har jag börjat se djupare ner i Pandoras ask.

Och det jag ser där i botten är al-Qaida.

IS var från början al-Qaida.

Det som blev IS hette från början al-Qaida i Irak, AQI. Det var en gren av moderorganisationen som finansierades med Bin Ladins godkännande. Han var länge tveksam för han gillade inte al-Zarkawi, den kriminella palestinsk-jordanien som startade upp al-Qaida i Irak, men till slut kom de båda överens.

Efter att USA dödade Bin Ladin togs al-Qaida över av Ayman al-Zawahiri – en ledargestalt som till skillnad från sin föregångare har verkat i det tysta.

Organisationen al-Qaida har hela tiden funnits kvar och – möjligen – är det som talibanerna brukar säga, att de bidat sin tid, enligt talesättet:

"Ni har klockorna, men vi har tiden."

Ett sak som tydligt visar vilken makt al-Qaida fortfarande har är att grupper som strider i Somalia och som har velat upptas av IS har stött på förhinder, eftersom att terrororganisationen al-Shaabab, som opererar i Somalia, har väldigt nära band till al-Qaida.

Det har till och med blivit interna strider inom al-Shaabab om detta, och i nuläget är det al-Qaida som har vunnit den matchen.

Och det här är ett dåligt tecken.

Hur kan det vara det?

Borde det inte tvärtom vara så att om hela al-Shaabab svor trohet till IS så skulle det vara en sämre utgång?

Jag är inte säker på det.

2015 skickade al-Qaidas ledare al-Zawahiri in en av sina mest erfarna befälhavare Saif al-Adl – till Syrien.

Varför?

Jo, det måste ha funnits något där som al-Qaida är intresserad av.

Det finns siffror som säger att över 40 000 utländska frivilliga från över 100 olika länder har stridit i Syrien, och därmed fått krigserfarenhet, träning och radikalisering.

Det man gjorde efter kriget mellan Afghanistan och Sovjet på 1980-talet var att man tog upp de arabiska mujahedin som hade stridit och värvade dem till olika terroristnätverk, som al-Qaida, och skickade ut dem runt i världen för att göra dåd.

Det totala antalet mujahedin som man hade att tillgå på den tiden var långt färre än de man har tillgång till nu.

Det är det här som jag tror att man har missat – potentialen i alla dessa tiotusentals män som har fått krigserfarenhet.

Men någon har inte missat det.

Någon har inte missat att man skulle kunna fånga upp det som blir kvar av IS i städer som Mosul och Raqqa, att man skulle kunna samla ihop både de som strider och de politiska och militära ledarna, och kalla hem dem till moderskeppet ...

Då skulle de inte vara IS längre.

Och inte heller ett IS 2.0.

Då skulle de bli al-Qaida igen – en sammanslagning av grupper som IS, al-Nursa, al-Shaabab.

Och det värsta av allt är att det finns terrorforskare som tror att just det här är vad den tystlåtne al-Zawahiri har i tankarna.

Att förena och omgruppera.

Det skulle de inte ens behöva göra i Irak eller Syrien.

Det skulle kunna göras i Afghanistan.

I bergen.

Där allt började.

Söndag 22.30, svensk tid

DET STÖRSTA HOTET – DÖDEN FRÅN OVAN: En viktig skillnad mot när irakiska styrkorna gick in i östra Mosul jämfört med nu när de går in i västra Mosul är att IS har blivit mycket duktigare på att fälla bomber från luften.

De har utvecklat ett eget flygvapensystem - drönare som kan släppa olika typer av sprängladdningar.

Tidigare använde IS drönare främst för att inhämta information via kameror som satt på drönarna och sände livebilder till deras Ipads och laptops, sedan hade de så kallade "självmordsdrönare" som var drönare med fastmonterade sprängladdningar som de helt enkelt störtade mot ganska slumpmässigt utvalda mål, men nu kan de alltså precisionssläppa sprängladdningar från sina drönare.

Det här har blivit en skräck för folket i befriade östra Mosul eftersom att IS flyger in med dessa drönare där och bombar både civila och soldater. Barn och vuxna.
Och nu under offensiven mot västra Mosul kommer det här bli en utmaning för de irakiska styrkorna – att hinna höra surret, se var drönaren är på himlen och skjuta ner den innan laddningen släpps.

IS har använt sig av dessa under dagen.
Det här är den mest detaljrika artikeln jag hittat i detta ämne, skriven av en brittisk ex-militär.

IS har blivit duktigare på att fälla bomber från luften – med hjälp av drönare.

Söndag 19.45, svensk tid

IS HAR FÖRSTÖRT FLYGPLATSEN: De irakiska styrkornas första delmål är att inta Mosuls flygplats som ligger söder om västra halvan av Mosul.

Flygplatsen har förstörts helt av IS, det finns inte en asfaltsfläck att starta från eller landa på, men det är inte heller planen med att inta den.

Planen är att inta flygplatsen och göra om den till en militärbas, varifrån styrkorna sedan kan få support som mat, vatten, drivmedel, ammunition och allt annat som behövs i strid.

Dessutom finns en höjd vid flygplatsen varifrån man kan skjuta artilleri ner mot västra delen av staden, vilket naturligtvis är något de irakiska styrkorna vill göra.
Därför vill de inta den.

Söndag 19.10, svensk tid

IRAK UPPMANAR IS ATT GE UPP: Tusentals flygblad släpptes i dag över västra Mosul med uppmaningen att alla som strider mot de irakiska styrkorna, som nu har påbörjat offensiven för att befria västra Mosul, nu får sin sista chans att lägga ner sina vapen, stanna hemma och sätta upp en vit flagga på huset.

Den här uppmaningen gav man också innan man gick in i östra Mosul, inte bara som ett meddelande till IS utan också med syfte att man inte ville att tiotusentals civila skulle börja fly genom striderna, men det gjorde de ju ändå eftersom de snabbt insåg att risken att dö var lika stor om de gick genom krig som om de stannade hemma, och då valde många att försöka fly.

Folk kom bärandes på bebisar och skjutsade gamla släktingar som inte orkade gå själva på kärror och liknande.

Flygblad som delades ut av IS.

Söndag 14.30, svensk tid

IS FÖRSVARAR SIG SVAGT: Två byar till är tagna söder om Mosul, al-Abyad and Qunaiterah.

Men det är alldeles för tidigt för att dra några analyser av detta.

Irakisk federal polis och irakisk armé har i dag inlett offensiven mot västra Mosul, men de strider alltså på marken sydväst respektive syd om Mosul, på västra sidan av Tigris, och har ännu inte nått fram till Mosul flygplats.

För att komma fram till flygplatsen måste de ta sig igenom ett kuperat område, som är svårt att strida i.

 

Först efter att de har tagit Mosuls flygplats kan de gå in i själva västra delen av Mosul stad, som kontrolleras av IS.

Och då kommer specialförbanden sättas in.

De byar som har intagits i dag är byar som har legat nära baser som de irakiska styrkorna har haft länge, i städer som Hamam al-Alil.

Det är tveksamt om IS ens har satsat på att ha något speciellt försvar i dessa byar, då de inte kan vara prioriterade för dem att behålla.

 

IS har absolut gått till motattack, med bilbomber och drönarbomber bland annat, men inte lika hårt som de har gjort vid andra fronter.

Det enda som når in i själva västra Mosul nu är flygvapnet och artilleriet – amerikanskt, franskt och irakiskt – som riktas mot flygplatsen och de gamla stadsdelarna.

Enligt IS har tiotals civila dödats och skadats av koalitionens bomber och granater, även kvinnor och barn. Om det stämmer eller inte går inte att verifiera då de enda som ger ut information därifrån är IS själva.

 

Min analys så här långt är att IS verkar vara mer intresserade av att försöka återta redan befriade delar i östra Mosuls stadskärna än av att försvara små byar söder om Mosul.

Flera terrordåd har gjorts i östra Mosul och irakiska antiterroriststyrkan (ICTS) har fullt upp där.

Söndag 11.23, svensk tid

USA-KOALITIONEN BOMBAR VÄSTRA MOSUL: USA-ledda bombflyg har under förmiddagen bombat olika delar av västra Mosul, i stadsdelarna Yarmouk och Wadi Akab.

Och IS har gjort vad man skulle kunna kalla en hämndattack i en befriad stadsdel i östra Mosul – en självmordsbombare har sprängt sig själv inne på en restaurang.
De sovande IS-cellerna som finns kvar i östra Mosul utgör en stor skräck för de civila som försöker återgå till sin vardag.

När deras barn går till en lekplats eller när familjerna går för att handla mat kan IS-celler slå till med bilbomber, drönarbomber, självmordsbombare eller terrorister som tar upp vapen och skjuter.

Mardrömsscenariot är om irakiska styrkorna nu fokuseras på att inta väst och det leder till minskat försvar av öst, och därmed risk för att IS kan återta delar där.

För de 650 000–750 000 som bor i västra Mosul är i dag den första dagen av ett fullskaligt krig som kommer pågå i deras bostadsområden.

För många av barnen är det deras första dag av krig.

Söndag 10.23, svensk tid

IS TILL DE CIVILA: "NI VISAR INTE RESPEKT"

För att stärka sitt försvar mot de attackerande irakiska styrkorna har IS beordrat civila att ta upp vapen och strida med dem.

De civila som inte har gjort detta kallas för spioner och anklagas för att inte visa respekt och heder mot IS.

IS åker runt på gatorna och ropar ut uppmaningar i megafoner.

De har också utlyst utegångsförbud i delar av både Mosul och Tal Afar.

Söndag 10.16, svensk tid

SAMTIDIG OFFENSIV FRÅN VÄST: Det här är en mycket smart strategi.

IS håller mark från Tigris västra flodbank mitt i Mosul och hela vägen västerut till deras viktiga fäste Tal Afar (ännu längre västerut från Tal Afar ligger gränsen till Syrien).

Folkfronten PMU, på irakiska kallad Al-Hashd al-Shaabi, har varit positionerade vid IS-fronten nära Tal Afar sedan några månader.

PMU består av irakiska frivilligsoldater, majoriteten shia.

Samtidigt som irakiska armén och irakiska polisen nu går in mot västra Mosul från syd och sydväst gör PMU:s 26:e brigad en offensiv mot Tal Afar med närområde.

Detta kommer tvinga IS att strida på två fronter – Tal Afar och sydvästra Mosul – vilket innebär att IS-styrkor måste gruppera även till Tal Afar.

Därmed blir deras försvar inne i staden försvagat.

Krig är som jag brukar säga som schack. Man har bara ett visst antal mannar och måste placera ut dem på rätt ställen för att locka ut och attackera motståndaren.

Söndag 09.22, svensk tid

IRAKISKA STYRKORNAS STRATEGI: I stället för att försöka gå över Tigris mitt inne i staden till den västra sidan, vilket hade lett till att de skulle blivit omringade av IS, har irakiska styrkorna valt en annan strategi: att attackera söderifrån på västra sidan av Tigris.

De har sedan länge haft en bas i Hamam al-Alil, en stad där man hittat flera massgravar efter IS (som jag rapporterade från när de upptäcktes).

Från Hamam al-Alil har irakiska armén nioende divisionen nu rört sig norrut mot Mosuls flygplats samtidigt som irakisk polis rört sig mot samma IS-front från väst.

Strategin är alltså att börja arbeta sig uppåt genom att ta byar syd och sydväst om flygplatsen för att sedan ta sig in i västra Mosul och arbeta sig uppåt.

Söndag 09.04, svensk tid

KOMMER TA MINST 100 DAGAR: Det tog drygt tre månader att inta östra Mosul från IS. Rupert Jones, ställföreträdande befälhavare för den USA-ledda koalitionens strategi och understöd, har i ett uttalande sagt att det kommer ta minst 100 dagar att inta västra Mosul.

Han utgår från den tid det tog att ta östra delen, och räknar med att det inte kommer att bli lättare att ta den västra, därför säger han att det kommer ta minst lika lång tid.

Offensiven mot östra Mosul inleddes 17 oktober 2016 och 24 januari 2017 förklarade man sig ha irakiska trupper i hela östra Mosul.

Dock har IS de senaste två veckorna försökt återta stadsdelar i östra Mosul, bland annat genom att spränga bilbomber och släppa drönarbomber. Skolor och marknader har varit deras primära mål.

I dag har irakiska styrkorna, med start tidigt i morse, börjat attackera västra Mosul från sydväst.

De som gör offensiven är irakiska armén, irakisk polis och irakiska anti-terroristförband.

IS har förberett sig för striderna bland annat genom att göra hål i både inner- och ytterväggar i de tätt liggande husen i västra Mosul samt grävt tunnlar. Det här är en taktik som de använder sig av för att kunna röra sig genom staden utan att synas från varken luften eller gator.

Koalitionens talesperson John Dorrian har sagt till lokala tidningen Rudaw att striderna kommer bli väldigt tuffa, speciellt med tanke på det stora antalet civila som IS håller som mänskliga sköldar:

”Vad vi förväntar oss är att det kommer bli en väldigt, väldigt svår strid och väldigt farlig. Vad vi har sett av fienden är att de inte har några problem med att skada civila ... i många fall har de avsiktligt attackerat civila – det händer just nu.”

650 000–750 000 civila beräknas finnas i västra Mosul varav många är barn.

Söndag 08.16, svensk tid

UPDATE OFFENSIVEN VÄSTRA MOSUL: Striderna har börjat söder om Mosul. Irakiska armé nionde divisionen och irakisk polis har tagit tre byar: Bakhira, Lazakah och Azba.

Irakiska polisen attackerade från väst och nionde division från syd.

Nu skjuter de artilleri söderifrån mot Mosuls flygplats och Gazlyana militärbas.

De har understöd av irakiska flygvapnet.

Drönare samlar in underrättelse om vad IS gör.

Irakiska styrkorna har alltså några mil kvar till själva staden och förväntas nu först försöka ta flygplatsen, sydväst om Mosul.

Irakisk armé och polis har intagit tre nya byar, skriver Magda Gad.Foto: Magda gad

Söndag 07.04, svensk tid

BREAKING NEWS: Iraks premiärminister Haider al-Abadi har nu gått ut och deklarerat att offensiven mot västra Mosul har startat.

Plan har släppt flygblad över den västra halvan av Mosul med budskap både till IS och till de omkring 650 000-750 000 människor som hålls som gisslan där.

Budskapet till IS är att de ska lägga ner sina vapen och ge upp.

Budskapet till folket är att de ska välkomna de irakiska trupperna och samarbeta med dem.

Man beräknar att runt 400 000 kommer behöva fly under offensiven, då det råder akut brist på mat, vatten och drivmedel.

Striderna i västra Mosul väntas bli hårdare då gatorna är trängre på den sidan, som i Gamla stan, och då det är mer folktät bebyggelse än i östra Mosul.

Enligt underrättelseinformation från koalitionsstyrkorna har IS gömt vapen i skolor, sjukhus, moskéer och kyrkor, då de vet att det är mål som är känsliga att bomba.

Alla broar som går över Tigris mellan västra och östra Mosul är sprängda sedan tidigare.

Staden är omringad från Hamam al-Alil söder om Mosul, Tigris östra flodbank i öst, Tel Keppe i norr och Tal Afar i väst.

Människorna i västra Mosul har levt under IS sedan juni 2014.

Lördag 14.25, svensk tid

ÄR IS EN OLYCKLIG KÄRLEKSHISTORIA?
Jag vet vad som kommer komma när jag skriver det här. Saker som att jag inte har förstått koranen, att jag förnekar vad islam egentligen är, att jag inte har förstått att IS bara gör vad Muhammad gjorde och så vidare.
Så låt oss göra detta klart redan från början: Nej, jag tror inte att man blir terrorist för att man är en troende muslim som sitter hemma och läser koranen.


Vad är det då som gör att man blir terrorist?
Det finns ett talesätt som säger att man måste lära känna sin fiende. Det tror jag på.
En bra person att börja med är Bin Ladin, eftersom att han var ledare för al-Qaida och också finansierade det som blev IS.
Osama Bin Ladin och jag delade en sak i livet. Vi tyckte både om Dalarna.
Samma årtionde som jag föddes, på 70-talet, reste den tonårige Osama till Falun, där jag är uppväxt. Han gick runt på mina barndomsgator, med ett stort leende.
Osama tillhörde en stor saudisk familj, som var miljardärer och hade nära relationer med väst. Ett favoritresmål var just Sverige och Dalarna.
Pengarna tjänade de genom att bygga fastigheter åt den saudiska kungafamiljen Saud, som är en av världens mäktigaste släkter. Både kungafamiljen Saud och familjen Bin Ladin gjorde affärer med en annan av världens mäktigaste släkter – familjen Bush.
Bush den äldre och den yngre gjorde olje- och vapenaffärer med kungahuset Saud, och de var även privata vänner.

Usama bin Ladin.Foto: / AP


Dessutom ägde Bush ett oljeföretag i Texas tillsammans med Bin Ladin.
Det var en av väldigt många investeringar som familjen Bin Ladin gjorde i USA.
Hur kunde detta då sluta med att Osama Bin Ladin fick 19 personer, varav 15 saudier, att kapa flygplan och begå terrordåd, i USA?


Och hur kunde Bush, som förklarade krig mot terrorismen med anledning av det som hände den 11 september 2001, ge tillstånd åt ungefär 140 saudier, samtliga medlemmar av familjerna Saud och Bin Ladin, att lämna USA i ett privatflygplan den 13 september 2001, när flygförbud var utfärdat över hela USA?

George W Bush.Foto: Lm Otero / AP


Borde inte Bush istället tagit just dessa personer till förhör, då de faktiskt var släktingar och handelspartners med gärningsmannen?
Jag tror att det här har en väldigt enkel förklaring.
Nämligen att den ena partnern ville dölja det som den andra ville mörda för.
Men utan att förlora de ekonomiska fördelarna – det vill säga göra slut utan att förlora alla pengar, huset och bilen.
För vad är det som får människor att mörda? Hur hittar polisen ofta de som är skyldiga till mord? Jo, i de nära relationerna.
Det är i de nära relationerna som människan blir så känslomässigt påverkad att det till och med kan sluta med mord. Och ser jag jag till vad jag har lärt mig av att arbeta i Mellanöstern är begrepp som heder, respekt och lojalitet grundläggande.
Inte på grund av vad som står i koranen, utan på grund av hur dessa samhällen fungerar. Man har vanligtvis inte sin trygghet i staten, utan i sin släkt och i relationer till andra släkter. I vilka fall kan då Osama Bin Ladin ha känt att USA bröt mot dessa grundläggande begrepp?
Den listan kan göras lång.


USA och Saudiarabien finansierade och tränade mujahedin i Afghanistan, det vill säga araber som stred mot Sovjetunionen. CIA samarbetade under denna tidpunkt, under 1980-talet, med män som Bin Ladin.
Sedan avslutades samarbetet.
Det brukar sägas att mujahedin blev talibaner, som vände sina vapen mot USA.
Men hur skedde detta?

Bin Ladin sa att det var för att mujahedin förstod att USA inte kom till dem för att de stod på deras sida, utan för att de utnyttjade dem som fotsoldater mot Sovjet.
Han fick dessutom veta att USA ansåg att de mujahedin som de själva finansierat var ett hot, och att han själv stod med på en lista över människor som CIA ville döda.
Efter det kom Gulfkriget.
Iraks ledare Saddam Hussein gick in i Kuwait för att lägga beslag på deras olja.
Osama Bin Ladin föreslog då för sitt land Saudiarabien att han skulle sätta ihop en armé av mujahedin, för att driva ut Saddam från Kuwait.
Istället kom 100 000 amerikanska soldater till Saudiarabien, och slog upp baser för att därifrån attackera Kuwait.

Bin Ladin har beskrivit det här som den mest chockerande händelsen i hans liv.
Ett brott mot heder, respekt och lojalitet.
En händelse som fick honom att lämna Saudiarabien, bosätta sig i Sudan och bli ledare för al-Qaida. Att USA drygt tio år senare invaderade Irak och störtade Saddam Hussein – att hundratusentals irakier dog, att landet trasades sönder och att det blev inbördeskrig – istället för att araberna skötte denna sak själva, var ytterligare en sak som lades till listan.

bin Laden, före detta ledare för al-Qaida, dog 2011.Foto: / AP AL JAZEERA


En värld som han från början ville vara en del av, kanske till och med såg upp till eller älskade – USA och västvärlden – blev det som han ville förgöra.
Enligt terrorforskare är Bin Ladin inte den enda som genomgick den här förvandlingen.
Den rörelse som Bin Ladin tillhörde i Saudiarabien hade från början västvärldens nationalstater som förebild. Men någonstans på vägen förvandlades kärleken till hat.
Och den här dubbelheten finns fortfarande kvar, även inom IS.


Terrorister som är med i IS går runt med jihadistskägg – och på fötterna har de senaste märket av amerikanska gympaskor. Efter att de intog Raqqa har matkulturen i den syriska staden förändrats – det serveras numera västerländsk snabbmat.
Flera av terroristerna har drömt om att flytta till USA, bo i ett stort hus och köra en amerikanare – men istället sitter de och äter hamburgare i ett självutropat kalifat.


Och att de torterar och mördar människor som bor där, de som överhängande är muslimer och som är de som är mest utsatta av IS, handlar helt enkelt om kontroll.
IS, al-Qaida, talibaner, al-Nusra – oavsett namn vill de ha kontrollen och makten över vad de anser vara deras mark. De vill sälja oljan som finns där, kontrollera jordbruket, fisket, ja till och med knarket och smuggelvägarna. De vill instifta lagarna och – om man ser till det mest extrema fallet IS – riva upp de tidigare statsgränserna.
Gränser som en gång ritats upp av väst.


Allt ska kastas ut, som när man gör slut med någon man älskat och slänger ut den personens saker genom fönstret. Eller går så långt att man mördar personen.
Och trots att detta pågår fortsätter USA och Saudiarabien, ja även Sverige, att handla med olja och vapen. Och när det passar, som när man vill störta Assad och vinna egna fördelar i länder som Syrien, använder väst och Saudiarabien fortfarande "mujahedin" som sina fotsoldater.

 

Fredag 23.00, svensk tid

Jag är inte rädd för att vara i krig.

Jag är inte rädd för att dö.

I den här videon pratar jag om det.

Om rädsla, mod och varför jag gör det jag gör.

Och om vad som gör mig rädd på riktigt.

Fredag 08.41, svensk tid

IS HÖGG AV HANS HAND – OCH TOG HANS KÄRLEK
26-årige Abdulrahman sattes i IS-fängelse och torterades varje dag. Misshandel med tillhyggen, elchocker, allt.
Sedan dömde de honom i domstol – hans hand skulle huggas av.
De släpade ut honom till basaren och tvingade folket titta på när de högg av handen.
Innan de tog Abdulrahman tvingade de honom att separera från sin flickvän, eftersom IS inte godkände deras relation.
Hon lyckades fly, han blev kvar.
Han bor i ett tält i Irak, hon är i Italien.
Abdulrahman har befunnit sig i en mörk, mörk flod.
Han skulle kunna tänka att det inte finns någon väg ur från den där floden. Eller så skulle han kunna tänka att han måste bekämpa den där mörka floden innan livet kan bli bättre.
Men Abdulrahman är en av de starkaste människor jag mött, för han tänker inte så.
Han tänker inte att han behöver vara i den mörka floden. Han tänker att det finns en ljus flod som rinner parallellt, som han kan välja.
Hans ljusa flod är hans kärlek, och det liv han hade före IS, som en ung, förälskad snickare.
Nu vill han hitta sin flickvän.
Sprid gärna detta, speciellt om du har vänner i Italien, så att de kan få kontakt igen!
Läs hela hans historia här.

Foto: Magda Gad
Foto: Magda Gad

14.42, svensk tid

Han dricker lemonana ur sugrör, mannen som är klassad som terrorist.
Lemonana är grön juice gjord på citron och mynta.
Röken från vattenpiporna ligger som en söt, kall havsdimma över golvet.
Den terroristklassade mannen är klädd i skjorta, slips och pullover. Han ger mig sitt visitkort.

Hans skratt är mörkt och strävt. Ett sådant där skratt som människor får när de varit med om för mycket – utan att tappa viljan att fortsätta göra vad de tror på.

Han kan bryta ut i skratt när han säger saker som:

– Jag vet inte. Jag satt i fängelse i många år och sedan släpptes jag och nu är jag här.
Mannen satt i syriskt fängelse. Före kriget. När Assad styrde hela landet.

– Det var inte alls bra med Assad, inte alls, säger han och beskriver det som förtryck och ofrihet.

Syriens president Bashar al-Assad.Foto: Sana Handout Handout / Epa / Tt / EPA TT NYHETSBYRÅN

Vilket är värt att lägga märke till, med tanke på fortsättningen.

I dag arbetar mannen som en ledande politiker för YPG i norra Syrien. YPG anses av många vara den kurdisk-syriska väpnade grenen av PKK.
PKK, kurdisk-turkiska Arbetarpartiet, har legat i strid med Turkiet sedan 1984.

Frontstrider mellan PKK och turkiska regeringsstyrkor ser ut som fullskaligt krig.
Kurderna strider för att de vill ha självständighet. Den ideologi YPG vill ha är enligt dem själva socialism, kommunalism och feminism.

Under kriget mot IS har YPG stärkt sina positioner i Syrien. De har tagit över områden från IS och utropat den egna regionen Rojava.

I dag är de i allians med sunniaraber och andra minoriteter som yazidier i en grupp som kallar sig SDF, och de gör sedan november en gemensam offensiv mot IS i Raqqa.

Mannen berättar att turkiska reguljära styrkor har attackerat dem och därmed flera gånger stoppat upp offensiven mot IS i Raqqa, och att Turkiet nu flygbombar dem, vilket tidningar som New York Times har rapporterat om.
Jag frågar varför han tror att Turkiet gör det.
Han brister ut i sitt sträva skratt:

– Turkiet tycker att vi är värre än IS! De säger att de har två typer av terrorister vid sin gräns, kurder och IS, och att vi är värre. De använder till och med IS för att strida mot oss. De ger stöd till alla som strider mot oss, både IS och al-Qaida. De byter namn hela tiden, al-Qaida, IS, al-Nusra, men vi ser dem som samma sak.

Om kurderna får ökad makt i norra Syrien innebär det ett hot för Turkiet eftersom det kan ge support till turkiska kurder, som vill ha ökad makt i Turkiet.
Utöver de oljeaffärer som turkar har gjort med IS – flera illegala rör har hittats och grävts upp vid gränsen mellan Syrien och Turkiet – tror mannen att Turkiet även har en annan plan för att de nu tar mark i Syrien.

Turkiet samarbetar med regimoppositionella styrkor som FSA, Fria Syriska Armén, och har tagit markområden i norra Syrien, mellan gränsstäderna Kilis och Jarabulus ner till syriska staden al-Bab.

Turkiets version är att de befriar al-Bab från IS. Mannen från YPG har en annan version:

– De här markområdena som Turkiet nu tar kan de i framtiden använda för att förhandla med Syrien. De kan säga att om syriska regeringen inte får bort kurderna så får Syrien inte tillbaka sina landområden.

PKK:s flagga. Bilden är tagen vid ett annat tillfälle.Foto: Wael Hamzeh / Epa / Tt / EPA TT NYHETSBYRÅN

Ryssland har gått ut och sagt att de inte klassar PKK och därmed inte heller YPG som terrorister, men det hjälper inte enligt mannen.
– Det här med terrorklassningen är inte det största problemet, det vi behöver nu är att inkluderas i de fredssamtal som förs om Syrien. Som fredssamtalet som hölls nyligen i Astana, vi bjuds inte in och det gör att vi inte ges möjlighet att förhandla.

Situationen i de områden där YPG och deras allierade finns i Syrien beskriver han som mycket svår.

– Turkarna dödar civila vid gränsen varje vecka. Civila som försöker upprätta handel över gränsen. Det gör att vi inte får in de saker vi behöver. Det finns inte mediciner, sjukhusen kan inte fungera, vi har väldigt få ambulanser. Alla gränser runt omkring oss är stängda, även den in till det kurdiska området i Irak.

De irakiska kurderna i KRG har hamnat i konflikt med de syriska och de turkiska kurderna beroende av att KRG:s ledare, Barzani, gör oljeaffärer med Turkiet. Samtidigt som Turkiet bombar kurder i Syrien.

Därav har gränsen mellan kurder i Syrien och kurder i Irak stängts. Precis som de irakiska kurderna stred mot IS fram till Mosul, från sina kurdiska områden i Irak, strider nu de syriska kurderna mot IS för att ta sig fram till Raqqa i Syrien. De har tagit byar väst, norr och öst om Raqqa och nästa steg är att omringa staden.

Obama dröjde väldigt länge med att ge stöd till kurderna, men skickade i slutet av förra året militärt stöd och amerikanska elitsoldater.

Men nu har Trump och Erdogan kommit överens om att göra en gemensam offensiv mot Raqqa – och Turkiets krav för att få igenom samarbetet med USA var att kurderna inte får vara med.

USA gick direkt ut och sa att de enbart stödjer sunniaraberna och inte kurderna.
Mannen är inte säker på att det här kommer få någon effekt:

– Det där är politiska ord, vi ser ingen skillnad på marken, amerikanarna är fortfarande där. Och att Turkiet nu säger att de ska vara med i offensiven mot Raqqa är för att varje gång vi går mot en stad, så ska de också dit.

Han tror inte heller att det finns någon möjlighet för Turkiet och USA, och inte heller för de syriska regeringsstyrkorna med Ryssland och Hezbollah som allierade, att "hinna före" till Raqqa.
– Det här är en militär plan som man måste sätta sig ner och göra, precis om man gjorde innan man gick in i Mosul.
Under väldigt lång tid stred de olika styrkor som finns i Irak från olika håll i riktning mot IS i Mosul – kurderna gick in från norr och öst, och irakiska regeringstrupper och folkfronten PMU från syd.
Innan man gick in i själva staden Mosul hölls förhandlingar om vilka styrkor som skulle strida var.

Mannen säger att samma sak måste göras gällande Raqqa. Och han tillägger att för att kurderna överhuvudtaget ska kunna gå in i Raqqa behöver de få mer vapen, ammunition och fordon. Vilket land som eventuellt skulle ge dem det säger han inte spelar någon roll, bara de får hjälpen.

Raqqa är en arabisk stad, vilket har lett till frågan varför kurderna vill strida där. Har de för avsikt att utöka sitt kurdiska territorium?

– Tänk att det där säger man bara om oss. Vem har sagt något om att Turkiet har tagit land i Syrien? Vi vill inte ta någon annans land utan vi vill göra det här för att fler i Syrien ska få demokrati och att fler ska leva tillsammans. Det här är en politisk kamp, det är den som är den viktiga, inte den militära.
Han höjer rösten till ett ironiskt glatt tonläge:

– Du vet ju vad som hände 1988! Då gick Turkiet så långt att de skulle sätta dit oss för Palmemordet.
Kurderna i Syrien använder ofta argument som att de är feministiska, och lyfter fram att de har kvinnliga soldater, som enligt mannen uppgår till omkring 10 000.
– Kvinnor och män strider tillsammans, vi delar inte upp kvinnor och män.
Samtidigt finns det kurder i Irak som fördömer de terrordåd som PKK gör i Turkiet och menar att det bara slår tillbaka mot kurderna och ger Erdogan mer makt, samt splittrar kurderna och försvårar kampen för ett gemensamt Kurdistan.
Vad gäller Syriens framtid nämner inte mannen ett enat Kurdistan som mål, vilket skulle innebära en splittring av de länder där majoriteten kurder finns, det vill säga Syrien, Turkiet, Iran och Irak. Däremot ser han det som en möjlig lösning att ha kvar Assad vid makten.

Trots att han alltså satt i syriskt fängelse under Assad.

– Vi kan förhandla med Assad om ett federalt Syrien, där vi får viss självbestämmande rätt, precis som den kurdiska regionen har i Irak.
Utöver de syriska kurderna och deras allierade finns även regimoppositionella styrkor som FSA, Fria Syriska Armén, som strider i Syrien och säger att de vill ha demokrati.

– Det är det många som säger, men du kan ju åka själv och titta hur det ser ut i de områden de har tagit. Det finns inga kyrkor där. Och bara en slags människor. Är det demokrati?

13.05, svensk tid

När jag vaknade i dag var allt kylslaget, även inne. Och ute grått och blött.
Det här leder till att folk dör.
Varför?

Västra Mosul är avskuret, folket som bor där måste elda upp sina möbler och kläder för att få värme, det är brist på allt, matpriserna är bisarrt höga, även med svenska mått, och IS avrättar hela tiden människor i sin kampanj att "döda spioner".
Irakiska styrkornas plan sedan slutet av januari var att hålla fronterna i östra Mosul – de har ju gått ut med att de tagit hela östra Mosul – i väntan på omgruppering för att gå in i västra Mosul.

I västra Mosul lever 750 000 människor fortfarande under IS, många är barn och utöver daglig terrorn så har de akut brist på mat, vatten, elektricitet, hälsovård och så vidare.

Många, inklusive jag själv, trodde att offensiven mot västra sidan skulle kommit igång i helgen. Jag sa det förra veckan – att de går nog in lördag eller söndag.
Men det gjorde de inte.
I dag onsdag kom svaret från irakiska styrkorna: De hade planerat att gå in lördag, men kunde inte på grund av för dåligt väder.
Så de väntar.

Ytterst är det Iraks premiärminister al-Abadi som måste ge ordern.
Under den här väntan så lider inte bara människorna i den avskurna västra delen, utan IS attacker även de befriade östra delarna.
Först var det sporadiska attacker, någon IS-bilbomb, några IS-drönare som släppte bomber och bland annat dödade barn utanför en skola, men nu har det eskalerat till strider både dag och natt.
IS försöker alltså ta tillbaka områden i östra Mosul.
Och detta kan de fortsätta göra då irakiska styrkorna just nu inte avancerar mot dem utan bara håller försvarslinjerna.

Magda Gad från tidigare anfall i Mosul. Foto: Rebin Rozhbayane

 

15.58, svensk tid

När alla journalister både baseras och skickas till krig i Mellanöstern är det ingen som baseras i Goma, Monrovia eller San Pedro Sula.
De konflikter vi redan vet om får ännu mera bevakning och de vi inte ens vet existerar får ingen bevakning.
Det var vad jag ville ändra på.
Sedan hände det här med IS.
Och alla rapporterade naturligtvis om IS.
Ändå förstod jag ingenting.
Vilka är IS, hur har de skapats, vad vill de, varför är de så brutala, hur kan man stoppa dem?
Till slut gnagde det där för mycket, och jag var tvungen att åka, tvungen att söka svaren.
Och sedan förstod jag.
Inte bara vilka IS är och vad de vill och hur man kan stoppa dem.
Jag förstod också varför man aldrig kommer ifrån Mellanöstern.
Under hela mitt liv har jag jobbat mycket.
Jobb och liv har varit samma saker för mig.
Men nu har hela mitt liv blivit som en bok som inte går att sluta läsa.
Klockan blir ett, två, tre, fyra på natten och jag kan inte sluta.
Historien bara pågår runt omkring mig och den är mer spännande än någon film jag någonsin sett.
Lokala krigsherrar, kungahus, stormakter, vapenaffärer, olja, knark, frontlinjer, krigsbrott, statslinjer som raseras, kolonialism, invasioner, hemliga spionuppgörelser i bergen, korruption.
Samtidigt är det något av det mest sorgliga och drabbande jag sett.
En oändlig orättvisa.
Speciellt för barnen.
Och varje person jag möter har en historia som i sig själv skulle kunna bli en roman.
För att inte tala om bergen, öknen, teet, maten.
Om jag överlever de här krigen kommer jag förmodligen fortfarande släpa mig runt någonstans här i Mellanöstern längs någon frontlinje när jag är sisådär 81 år.

14.06, svensk tid

I regionen Hawija som IS kontrollerar söder om Mosul, ett område som irakiska styrkorna inte har tänkt göra offensiv mot förrän efter att slaget mot Mosul är klart, har IS nu kommit på en ny metod för att rekrytera.
De har tidigare kunnat få män som lever under deras kontroll att strida för dem genom att helt enkelt ta bort andra sätt att försörja sig på, alternativt så har IS hotat att döda deras familjer om de inte tar upp vapen.
Den här nya metoden låter som att den är mer anpassad till folkets aktuella situation – och även IS aktuella situation.
Hawija har varit ett område varifrån många försökt fly – de har försökt ta sig över fronten till en kurdisk kontrollerad stad som heter Kirkuk.
IS har haft fullt upp att hålla reda på dem som håller på att fly, och besvarat flyktförsöken med avrättningar.
Men nu har de ändrat sig.
Nu använder de människors vilja att fly till att få fler att strida för IS.
De har helt enkelt ställt ett ultimatum:
Antingen strider ni med oss eller så betalar ni 1 500 USD för att få fly.
Påminner lite om det Bush sa: "You are with us or you are against us."
Tidigare har ju folk fått leva under IS även om de inte har stridit med IS eller sympatiserat med dem.
Nu behöver IS som jag tolkar det två saker:
1) Fler som strider för dem
2) Mer pengar
En positiv analys av det här kan vara att IS börjar lida brist på dessa två saker.
En negativ analys kan vara att de har kommit på en ny taktik för att ytterligare stärka sitt försvar av de områden de kontrollerar – att få alla som finns i IS-område att strida för dem istället för att ha många civila kvar som mänskliga sköldar men som inte strider med dem och samtidigt kan förråda dem.

 

18.43, svensk tid

Underbar dag! Har blivit kallad:
*rasist
*att jag gör hafsig journalistik
*att jag låter mina egna fördomar styra
*att jag är egoistisk altruist? (kommer inte ihåg exakt)
*att jag inte har faktakollat typen av ett vapen som enligt ett vittne användes av IS för att avrätta hans far för snart två sedan i ett område som IS inte längre kontrollerar (efter att hans bror fick sitt huvud avskuret)
*att jag bör svara på fler läsarfrågor (tror jag svarat på cirka tusen per dag)
*att jag bör bredda mig mera
*och något mer som inte går att skriva här
Det finns garanterat många saker jag kan göra bättre, utöver att jag gör mitt bästa dygnets alla vakna timmar varje dag sju dagar i veckan, men som tur är så är det jag själv och ingen annan som i slutet av dagen avgör om jag gjorde något som jag känner mig glad och stolt över eller inte – och i dag är jag underbart glad och stolt för att jag träffade flera människor i Mosul som vill få ut sina historier till omvärlden, och det kan jag hjälpa dem med!
Många kan säga väldigt mycket men ingen kan säga att de inget visste.
Tack för i dag, vi hörs i morgon!

Söndag 16.37, svensk tid

Platon skrev, eller sa i en diskussion med Sokrates, följande om civilisationerna uppgång och fall.
Han levde alltså 400 år före Kristus – drygt 2 400 år sedan.
Inget har förändrats sedan dess.


... until it becomes a many-colored clock decorated in all hues. Men are interchangeable with women, and all their natural differences forgotten. Animals have rights. Foreigners can come and work just like citizens. Children boss their parents around. Teachers are afraid of their students. The rich try to look just like the poor. Soon every kind of inequality is despised. The wealthy are particularly loathed. And elites in general are treated as suspect, perpetuating inequality and representing injustice. Under such presumably decadent conditions, "a would-be tyrant would seize his moment": He is usually of the elite but is in tune with the time. Given over to random pleasures and whims. Feasting on food, and especially sex. He makes his move by taking over a particularly obedient mob, and attacking his wealthy peers as corrupt. He is a traitor to his class, and soon his elite enemies find a way to appease him or are forced to flee. Eventually he stands alone, offering the addled, distracted, self-indulgent citizens a kind of relief from democracy's endless choices and insecurities. He rides a backlash to success. Too much freedom seems to change into nothing but too much slavery. He offers himself as the personified answer to all problems. To replace the elites, and rule alone on behalf of the masses. And as the people thrill to him as a kind of solution, a democracy willingly, impetuously, repeals itself.

Källa är detta BBC-klipp

Söndag 14.04, svensk tid

Jag känner mig så otroligt svag, bortskämd, privilegierad och oerfaren vad gäller allt när jag träffar de människor som har flytt från Mosul.
Enbart av att sitta och prata med dem blir jag så påverkad att jag måste gå ut och ställa mig i solen och andas.
Och då har jag ju bara hört dem berätta.
Utan att själv ha utsatts för någonting.
Hur de kan gå upp på morgonen och fortsätta leva sina liv – och kämpa för sin framtid – kommer jag aldrig förstå.
Jag vet vissa saker.


Till exempel så vet jag hur det känns när en förälder dör, hur det är att vara i strid mot IS och bli konstant beskjuten eller den sugande känslan i magen när man inte har mat vid fronten.
Men jag har ingen aning om hur det är att vara inlåst i ett IS-fängelse och bli torterad varje dag, hur det känns att få kroppsdelar avhuggna eller hur det känns när en familjemedlem avrättas framför ens ögon.


I dag träffade jag några människor som varit med om just sådana saker.
En av dem var Saad Mohammad Aziz, 18 år, som bodde i Mosul med sin familj när IS intog staden.
Hans bror var polis.
IS dödade honom.
När jag frågar Saad hur IS dödade hans bror blir han tyst. Sedan visar han bara med handen att broderns huvud skars av.
Och att brodern kastades i en massgrav.
Det tar ett tag innan han fortsätter berätta.
Efter att hans bror halshöggs så frågade pappan IS vem som hade dödat hans son.
Det slutade med att pappan blev avrättad när Saad var med.
Pappan sköts ihjäl.
Med en AK4.
Saad sköts också, i höger armhåla.
När kriget mellan irakiska styrkorna och IS bröt ut, flydde Saad.
Mitt genom fullskaligt krig.
Nu bor han i ett tält och vill arbeta för att få ett bättre liv.
För att få några av de där sakerna som jag har.
Som jag alltid haft utan att ens ha behövt jobba för det.
Frihet att resa, frihet att leva utan terror, frihet att åka ifrån kriget om jag vill.
Friheter jag har trots att jag inte har gjort något mer för att förtjäna dem än Saad.
Vi är bara två människor på denna jord.

Lördag 20.40, svensk tid

 

Om du har 40 minuter över så kan du lyssna på när Mellanösternkorrespondenten Robert Fisk, som arbetat i dessa länder lika länge som jag har levt, förklarar dagens situation.
Han har intervjuat Bin Ladin.
Han har varit med under väpnade uppror i Syrien långt före kriget bröt ut.
Han var där innan kriget bröt ut och han såg att de fattiga, outbildade jordbrukarna inte längre kunde bruka jorden på grund av reformer som regeringen har gjort och att de flyttade in till storstadsförorter som förvandlades till slumområden.


Dessa jordbrukare rekryterades av extremister.
Han beskriver situationen i Mellanöstern som ytterst en konflikt mellan Iran och Saudiarabien, men inte mellan sunni- och shiabefolkning (vilket jag håller med honom om).


Och han säger också att den sekt som finns i Saudiarabien (Saudi som är i koalition med USA och Sverige) är identisk med IS och att de har finansierat IS.
Dessutom har han en annan viktig poäng och det är att de som gjort uppror här, vare sig de varit beväpnade eller inte, ALDRIG har sagt att de vill ha västerländsk demokrati.


Det de har sagt är att de vill ha RÄTTVISA.
Det är exakt vad alla jag möter säger till mig varje dag, att de vill leva i fred, att de vill leva utan att bli dödade.
Inte en enda person har sagt till mig att de strider för demokrati.

 

Lördag 12.01, svensk tid

Det första man har missat vad gäller IS är att de faktiskt har byggt upp en stat. De har till och med bulldozrat ned gränsen mellan Irak och Syrien och, som jag skrivit tidigare, enbart i dessa två länder tog de en yta som motsvarar Storbritanniens.
I dag opererar de i 18 länder.
Det här hände naturligtvis inte på en dag, utan det var en plan de hade arbetat på i över tio år, och ännu längre om man ser till ideologin och de militära erfarenheterna.
Det var bara det att ingen insåg det, och de tecken man såg underskattades.
Nästa sak som underskattades var deras politiska förmåga.


Istället för att analysera vad de egentligen gör och hur de påverkar andra stater – andra staters befolkning, andra staters politiker, andra staters media, ja till och med andra staters konstitution – lades mycket fokus på det våld de begår.
IS blev, i många ögon, bara monster.
Inte statsbyggare.
Inte en militärmakt.
Inte politiker.


Men de har haft och har fortfarande stor politisk påverkan i världen. Är det någon som kan ge några exempel på detta? Det skulle vara spännande att se om ni har gjort några sådana iakttagelser av hur det här politiska djuret fungerar. Om IS natur helt enkelt har nått ut. Har du några tankar om det här så skriv gärna i kommentarsfältet, så ska jag senare sammanfatta vad jag har kommit fram till i ett längre inlägg.
Jag gillar det här med inkluderande och social journalistik, det vill säga att ni och jag granskar verkligheten tillsammans. Det är trots allt vi alla som lever i den.

 

Missade du Magda Gads frågestund på Facebook?

En av frågorna:
Det är klart att politiken i västvärlden har skapat IS medveten eller omedveten vill jag inte diskutera. Min fråga är hur har den svenska politiken har bidragit till IS?

Magdas svar: Hm ... det är nog snarare tvärtom. IS har påverkat den svenska politiken ... Genom sin propaganda och sina terrordåd målar de upp bilden av att det pågår ett krig mellan muslimer och icke-muslimer och att muslimer är farliga människor som kan begå terrordåd, och detta skapar splittringar mellan människor i Sverige och det skapar politiskt kaos. Detta utnyttjar IS för att rekrytera.

 

HÄR KAN DU LÄSA ALLA FRÅGOR OCH SVAR I MAGDAS FRÅGESTUND

Fredag 19.00, svensk tid

FRÅGESTUND!

Ställ din fråga här (länk till Magdas facebookinlägg) och jag svarar.

Det kan handla om IS, krigen mot IS, hur IS fungerar.
Offensiverna i Mosul, al-Bab och Raqqa.
Vilka styrkor som strider.
Varför det är så svårt att strida mot IS.
Stormaktskonflikter.
Krigsbrott.
Situationen för civila.
Militära taktiker.
Eller annat du vill veta som handlar om IS, Mellanöstern och mitt jobb här.

Då kör vi!

Fredag 13.37, svensk tid

I dag svensk tid kl 19 kör jag frågestund på FB. (Länk kommer att finnas här när frågestunden börjat).
Det har ju hänt en del senaste veckan, inte minst i Syrien där stormakterna nu krigar mot varandra och har ingått nya allianser. Medan IS fortfarande sitter tryggt i Raqqa ... Och från Sinai har IS skjutit raketer mot Israel.
I Irak väntar fas 3 av Mosul-offensiven. I går eldade IS upp flera civila som försökte fly. Samtidigt har några som strider mot IS släpat ett lik efter en bil och sedan tänt på det för att värma händerna över det.
Vad är det egentligen som händer? Hur fungerar IS? Hur lyckades de ta så mycket mark och utropa en stat om de bara är några brutala galningar som halshugger folk? Eller är de kanske något annat bakom propagandaridån ...?


Ställ dina frågor, kl 19, men inte i detta inlägg utan i det inlägg jag startar upp då! Vi hörs! Ett par citat så länge:
"He who fights with monsters should be careful lest he thereby become a monster.
And if thou gaze long into an abyss, the abyss will also gaze into thee."
"The world is run by one million evil men, ten million stupid men, and a hundred million cowards."

Fredag 11.06, svensk tid

Jag har en text i den här boken. Om Mama Masika. Hon är den modigaste människan jag någonsin har träffat. Hon har stor del i att jag gör det jag gör. Jag blev jätteglad när hon dog.

Torsdag 22.30, svensk tid

I morse beskrev jag hur syriska staden al-Bab ser ut att kunna utvecklas till ett "end game", ett konventionellt världskrig, en apokalyps.

Fronterna mellan alla de olika stridande grupperingarna i Syrien har helt enkelt, efter sex år, kommit så nära varandra att styrkorna och staterna inte längre kan slåss på olika planhalvor i landet.

Alla har slagit sig fram från olika delar och nu samlats vid en punkt.

I mitten av denna punkt finns IS.

Runt omkring finns de som strider mot IS.

Problemet är att dessa också är i konflikt med varandra.

Redan när jag vaknade och såg hur frontlinjerna låg insåg jag att det här kommer nog inte sluta med att man bara attackerar IS.

Hur skulle det ens gå att koordinera?

Och så blev det inte heller.

Under dagen hamnade Turkiet-ledda koalitionen (turkar, turkmener, FSA och andra regimoppositionella) i strid med den Syrien-ledda koalitionen (syriska armén, Ryssland, Iran-stödda miliser).

De kom alltså för att göra offensiv mot IS men hamnade i strid med varandra.

Detta gör även att proxykriget blir tydligare, eftersom att USA bara för ett par dagar sedan kommit överens med Turkiet om att göra gemensamma offensiver mot IS i al-Bab och även i Raqqa, till priset av att kurderna (i det kurdisk-sunniarabiska SDF) inte ska få vara med.

Ett synligare krig mellan ytterst USA och Ryssland har alltså framträtt.

Och i det spel som pågår både mellan dem och under dem växlar det ständigt vem som är fiende, fiendens fiende och vän.

Nu när USA ska kriga med både Turkiet och SDF innebär det till och med att amerikanska soldater står mot varandra i konflikten. USA har ju nämligen redan skickat Navy Seals till just SDF – som Turkiet bombar.

Jag tror vi går mot en utrikespolitiskt spännande, men mörk, framtid.

För de civila som hamnat emellan alla dessa krafter i al-Bab är det dock inte spännande alls utan bara ett inferno.

De som lyckas fly och överleva kommer inte ha något att åka hem till på väldigt länge.

Torsdag 14.22, svensk tid

IS HAR ATTACKERAT ISRAEL

Kommer ni ihåg väggmålningen i Mosul där IS hade skrivit att de ska ta Rom och Jerusalem (Israel)?
"Vi krigar i Irak med våra ögon är på Jerusalem."
IS har nu skjutit raketer mot Israel.
Rakterna, enligt upgift sju Gradraketer, avfyrades från egyptiska halvön Sinai mot israleiska semesterorten Eilat.
IS har funnits i Sinai sedan november 2014 och har i dag tagit på sig raketattackerna.
I en tidigare propagandafilm har IS hotat Israel med orden: "Vi är jägare och vi tvekar inte när det gäller att komma och slakta er, eftersom vi är terrorister."

10.22, svensk tid

Tänker USA och NATO fördriva minoritetsfolket kurder som strider mot IS, för att själva styra en viktig stad – i Syrien?
Den här veckan har situationen i Syrien vänt till att bli den mest komplexa under sex år.
Det som har sagts:
USA och NATO-landet Turkiet har över telefon bestämt att de gemensamt ska befria syriska städerna al-Bab och Raqqa från IS. Det låter väl bra? IS är ju terrorism.
Låt oss då titta på vad som ligger bakom orden: De som sedan november gjort en offensiv mot Raqqa är en kurdisk-sunniarabisk allians som kallar sig SDF. De har tagit hundratals byar runt Raqqa och börjat omringa staden.


Kurderna har tidigare befriat stora städer som Kobani och Manbij från IS samt självutropat ett eget styre i norra Syrien.
Obama stöttade den kurdisk-sunniarabiska alliansen genom att skicka amerikanska soldater och fordon till dem. Alliansen har dock flera gånger stoppats i sin offensiv mot Raqqa – av Turkiet som bombat dem.


Turkiet vill hinna före till Raqqa. Det beror på två saker. Dels vill de inte ha ett kurdiskt styre vid sin gräns eftersom de krigat mot PKK-kurder i tre decennier. Dels vill de kunna handla med oljan i Raqqa, och det kommer aldrig gå om deras fiender kurderna kommer först till Raqqa.


Nu har USA alltså gått med på att göra offensiven tillsammans med Turkiet. Kravet från Turkiet har varit att kurderna inte ska delta i offensiven. USA gick direkt ut i bland annat al-Jazeera och sa att de inte stödjer kurderna i alliansen utan enbart sunniaraberna. Trots att det är kurderna som gjort det stora jobbet i att befria norra Syrien från IS.
Men det räcker inte med detta. Turkiet och USA har redan tidigare planerat, enligt CNN, att de ska "inta, säkra och styra" Raqqa. Styra Raqqa!


Ska Assad och Ryssland styra Damaskus och Aleppo, och USA och Turkiet styra Raqqa och kanske al-Bab? Tänker USA hjälpa Turkiet att återta det Ottomanska riket, eller ska de tillsammans öppna väg för Saudiarabiens och Qatars plan för att dra en gasledning genom Syrien till Turkiet? Eller är det helt enkelt en fortsatt plan för att störta Assad?

Som om detta inte vore nog har fronterna i Syrien senaste veckan närmat sig varandra, på grund av att Aleppo återtagits av Assad och Ryssland.
Det är som att fronterna och de över hundra olika stridande grupperna har dragits in i ett mörkt hål, där alla nu möts för ett "end game".
Det mörka hålet är al-Bab, väster om Raqqa.


Jag åkte nyligen och träffade människor som lyckats fly från al-Bab. De var i chock och sa att det skjuts och bombas – och de har ingen aning om vem som gör detta. De vet bara att deras hus förstörts och deras barn dödats.


Det började med att IS kom dit och sa att de skulle göra staden säkrare, men sedan dess har den bara blivit farligare och farligare.
Turkiet och olika regimoppositionella grupper, som Fria Syriska Armén, turkmener och al-Nusra (syiska al-Qaida) attackerar al-Bab norrifrån.


Syriska regeringen, Ryssland och Iranstödda miliser attackerar söderifrån.
Och den kurdisk-sunniarabiska alliansen SDF finns väster och öster om al-Bab.
Samtliga dessa är i krig både mot IS – och varandra.
Till detta mörka hål ska nu även USA för att hjälpa Turkiet och de regimoppositionella grupperna att ta al-Bab.


I en kurdisk lokaltidning kommenterade en läsare en artikel om USA:s och Turkiets allians så här: "Översatt låter det som: Hur man räddar IS från SDF och dödar kurderna."USA har genom att leverera vapen hjälpt Turkiet att döda och fördriva kurder tidigare i historien. Vad man har som yttersta mål den här gången är ännu inte helt tydligt.

Det här är al-Bab. Ljusgrönt är Turkiet, turkmener och olika grupper som vill ha bort Assad. Grått är IS. Gult är kurdisk-sunniarabiska alliansen SDF. Blå pluppar är USA-ledda koalitionen. Rosa är syriska regeringen, Iranstödda miliser och Ryssland.

 

18.59, svensk tid

Ett par lästips för den som vill förstå drivkrafterna bakom oljekartellen IS och deras terrorekonomi:
IS har tjänat 400 miljoner kronor i månaden på olja: http://ig.ft.com/sites/2015/isis-oil/

De har också skapat en ny smuggelväg för knark till Europa. Något som gjordes möjligt på grund av störtandet av Khadaffi i Libyen och kriget som följde på det, som jag ju har skrivit om flera gånger senaste tiden. Enligt italienska polisen har IS smugglat knark på ett sätt som italienska maffior aldrig ens har kommit i närheten av. Från att knarksmugglingen gjordes med jet skis och små båtar började knark smugglas i jättelika lastfartyg, lika långa som fotbollsplaner.


Hur mycket pengar som IS tjänat på knarksmugglingen vet ingen. Filmen som finns i den här länken förklarar mycket bra:
https://www.nytimes.com/.../italy-morocco-isis-drug-trade.html
Det misstänks även att IS har använt knark som en valuta för att köpa vapen.

15.44, svensk tid

IS visar inga tecken på att de tänker ge sig i Mosul.

Tvärtom agerar de nu med genomtänkt militär strategi.
Norr om Mosul har de avrättat 15 civila män. Männen radades upp vid sidan av en väg, tvingades ned på knä och sköts.


Det har gjorts vid ett område där det är nära till olika styrkor som strider emot dem.
Rapporterna om tortyr och avrättningar ökar hela tiden nu när IS är omringade med 750 000 civila i den del av Mosul som ligger väster om Tigris, (det vill säga halva Mosul plus alla mark fram till staden Tal Afar).


Kvinnor som försökt fly över till Kirkuk har även de avrättats.
IS har också gjort en attack mot stadsdelen Sumer i sydöstra delen av Mosul, som varit säkrat och befriat från IS sedan 24 januari.
Att de har attackerat just det här området är ingen slump.

 

Tvärs över floden från Sumer ligger Mosuls flygplats.
Mosuls flygplats har stor militärstrategisk betydelse och det skulle vara en enorm förlust om IS förlorade kontrollen av den.
Det kan också antas vara just där som irakiska styrkorna planerar att gå in i västra Mosul, då styrkor som redan befinner sig öster om Mosul då skulle kunna mötas med styrkor som redan befinner sig sydväst om Mosul.


Det var så man gjorde när man tog al-Qayyarah som är en stad söder om Mosul. Styrkor som befann sig öster om al-Qayyarah byggde en bro över Tigris (en av dem som ingick i den var Arkan, om ni minns honom, han som blev skjuten och ville ha whisky), korsade floden och mötte styrkor som kom söderifrån på andra sidan floden.


Inne i Mosul har samtidigt säkerhetsstyrkor som håller linjerna och säkrar områdena hamnat i konflikt med varandra. Enligt uppgift ska det röra sig om antiterroriststyrkan och säkerhetstjänsten och en officer från den senare ska ha dödats.

11.29, svensk tid

"Du har skakat hand med djävulen."
Det sa min psykolog till mig för kanske ett och ett halvt år sedan.
Jag hade haft en period då jag såg människor dö eller dödas nästan varje dag.
Det var lik som låg i blod, många var barn, vissa hade torterats innan de hade dödats, en del saknade kroppsdelar.


I Liberia tärde det som mest eftersom att jag och alla andra, på grund av ebolan, inte fick hjälpa, utan var tvungna att stå och se på medan folk torkade eller blödde till döds.
Ögon skrek "hjälp mig, hjälp mig!" och de som var där för att hjälpa, läkare och sjuksköterskor, kunde inte göra annat än att stå några steg bort och se dem dö.
Det värsta var när jag hittade en våldtagen och stenad flicka som alla trodde var död, men som plötsligt började röra sig, och när jag började hjälpa henne skrek alla att jag inte fick på grund av ebolan.
Jag skrek tillbaka: "Hon har inte ebola hon har blivit våldtagen!"
Men det gjorde ingen skillnad.
Inga ambulanser eller sjukhus tog emot personer som inte hade intyg på att de inte hade ebola.
Alla som bodde i närheten kom till platsen – och stod i rader och såg på medan hon dog.


Jag och min psykolog pratade även om hur svårt det är för människan att acceptera att barn så ofta är offer för brutalt våld, som tortyr och avrättningar.
Men även att det är svårt att acceptera att barn kan vara de som dödar och utgör fara.
Han förklarade att människan har en inbyggd mekanism att hjälpa just barn och när barn då dödas eller själva dödar så strider det mot alla instinkter och allt man lärt sig.
I krig har jag vid flera tillfällen känt störst fara för mitt eget liv just i möten med barnsoldater.


Och att se vad barn kan göra mot varandra, att barn kan bakbinda och slå sönder och strypa ett annat barn till döds, är några av de saker jag har haft allra svårast att skriva om. Det min psykolog menade med "du har skakat hand med djävulen" var att jag har skakat hand med människan. Människan som har växt upp med våld eller krig och vars tunna lager av civilisation har skrapats bort.


Ju längre krig och konflikter pågår desto mer djävulskt blir det, i en evigt nedåtgående spiral av hat och hämnd som inte slutar i det som vi kan föreställa oss som ett inferno.
Det går mycket längre än så.
Jag går inte i terapi hos min psykolog utan vi träffas enstaka gånger, vanligtvis före eller efter mina resor, för att gå igenom vad jag kommer att möta eller vad jag har mött.
Han brukar fråga mig:
"Om du hade varit din vän, vad hade du rekommenderat dig själv att göra?"
Jag har alltid haft svaret.
Att jag ska åka.
Jag har alltid veta varför jag ska åka.
Har alltid sett det som min skyldighet att vittna, att se till att ingen kan säga att de inget visste.


En gång sa min psykolog till mig att det nog kommer en tid då jag måste sätta mig och rensa i likhögarna.
Jag tror att jag har börjat göra det nu.
Men det jag hittar där är inte alls vad jag hade förväntat mig, och inte heller vad jag tror min psykolog hade förväntat sig.
Det är inte de människor som torterat, våldtagit och mördat som jag hittar.
Jag kan till och med sträcka mig till att jag kan förstå hur människor kan döda och även själva dö i krig.
Hur det kan komma till en punkt då alla känslor är så avstängda att döden och livet inte längre spelar någon roll.
Det jag hittar är de som låter detta hända. De med makt som är tysta. De som vänder bort blicken.


Och sedan har vi då djävlarna.
De som beräknande finansierar terror och krig, till och med stater som begår illegal handel med vapen och knark för att få pengar till krig och för att finansiera egna miliser.
Jag tror att min psykolog hade fel.
Jag tror inte att jag har skakat hand med den riktiga djävulen än.

 

19.01, svensk tid

Kalla inte IS för Islamiska Staten för de är ingen stat.
Ge dem inte bekräftelse på att de är en stat.
Och så vidare.
Det där får jag höra ofta.
Faktum är att det här riskerar att få direkt motsatt effekt.
Beskriver man inte IS för vad de är når inte heller kunskapen om vilka de är fram – och utan kunskap om vad de är så vet man inte heller vad det är man ska bekämpa.
IS är inte några män med skägg som åker runt i Toyotas och gör enstaka dåd och mord.
Den bilden är helt felaktig.
IS har byggt upp en stat.
De är den första terrororganisationen som har lyckats med just det.
IS ockuperade år 2014 en yta som vara lika stor som Storbritanniens.
De upplöste existerande gränser mellan länder.
Alla säkerhetsstyrkor, myndigheter och institutioner som hade funnits i områden de intog slogs ned (dödades, fängslades, upplöstes, avväpnades).
Ny militär inrättades, ny polis, ny underrättelsetjänst, ny skola, nytt lagsystem, nya elitstyrkor, nytt skattesystem, nytt avgiftssystem, ny handel.
Men inte bara det.
De satte även upp nya regler för vaccineringar, fiske, jordbruk. De har egna tidningar och egen pr-byrå.
IS är i dag självförsörjande – just för att de fungerar som en stat, har registrerat alla civila som lever i deras områden och driver in skatter och så vidare.
Utöver detta har de stor kriminell verksamhet, som en maffia, men inte en maffia som verkar i det dolda och mutar statliga företrädare, så som det fungerar i exempelvis Italien och Honduras, utan en maffia som verkar i sin egna självutropade stat.
Det här har blivit ett stort problem för människor i befriade områden, för de har inga giltiga juridiska dokument för vad som hänt dem under de år de levde under IS.
De enda dokument de har är från IS-myndigheter.
De har papper från IS som intygar att de gift sig, skilt sig, fått barn, att släktingar dött, att de har ärvt eller tagit examen i en skola.
Dessa handlingar är inget värda när IS inte finns kvar, och de miljoner människor som levt under dem har hamnat i ett vakuum.
De måste stå och köa vid små kontor som inrättats vid vägspärrar för att försöka få nya intyg på att de har barn, eller att någon har dött.
En man från Mosul kontaktade mig häromdagen och sa att före IS kom så gjorde hans syster alla slutprov på universitetet i Mosul.
När IS tog över sa de att hennes slutprov inte var något värda så hon fick gör om alla.
För samma lärare, som alla var professorer.
Nu när IS är borta från det området så kommer irakiska regeringen och säger att hennes slutprov inte är något värda.
Så nu måste hon göra om dem igen.

11.45, svensk tid

Vem kommer mest förtjäna fredspriset, Obama eller Trump?
Det Trump gör ska undersökas. Vilka beslut tar han och vad får det för konsekvenser.
Hur påverkar det amerikanare och omvärlden?
Allt detta måste analyseras – det är inte bara vad han säger som ska läggas fram.
Vad han säger är mindre viktigt.
Det gäller alla politiker, de talar nästan aldrig om de verkliga anledningarna till deras beslut och inte heller om allt som ligger bakom besluten.
I dag styrs många politiska beslut exempelvis av näringsliv, och av allianser som inte alltid redovisas öppet av beslutsfattarna.
En stor skillnad med Trump är att han säger saker på ett sätt som är väldigt ovanligt inom politikerkåren (vilket blir smaskigt, så klart, men utan egentlig substans).
Vad gäller det som Trump faktiskt gjort hittills är det svårt att göra några analyser.
Det har gått för kort tid.
Det vi kan göra är att sätta det i perspektiv till vad andra presidenter gjort.
Obama har aldrig kritiserats på samma sätt i svenska medier.
Ska vi då titta lite på vad fredspristagaren Obama gjorde.
Han deporterade 2,5 miljoner människor, utöver dem som stoppades vid gränserna. Det är rekordmånga sett till hela USA:s historia.
Han gick också in i sju krig, vilket är fler än någon annan president.
De sju länder han bombade var alla muslimska: Afghanistan, Pakistan, Yemen, Somalia, Libyen, Irak, Syrien.
Han gick också, till skillnad från även Bush, in i krig utan kongressens godkännande.
Dessutom fick han igenom att om USA går in och bombar i ett land som inte kan bomba tillbaka så befinner sig USA per definition inte i "fientligheter".
I många av Obamas krig har drönare använts, vilket gjort att han undgått inrikespolitisk kritik riktad mot att amerikanska soldater dött, som varit fallet under andra presidenters krig, även om andra presidenter var involverade i färre krig.
Det har också varit närmast obefintlig rapportering gällande vilka Obama bombat i exempelvis Yemen.
Ekonomiskt har många amerikanare upplevt en svår situation med höga lån och att man måste jobba extra för att få vardagen att gå ihop.
Inkomstklyftorna ökade dramatiskt och fler dör nu i USA i överdoser än i trafikolyckor.
Folket har känt att makten inte har lyssnat på dem.
Statsskulden är dessutom den absolut högsta i USA:s historia och utgifterna enorma.
Utrikespolitiskt har Obama fortsatt i USA:s tradition gällande att vara vän med en av världens värsta diktaturer Saudiarabien, som är den största motorn till dagens terrorism och som dödar både sin egen befolkning och fattiga människor i bland annat Yemen.
Samtidigt har Obama också fortsatt betrakta Iran som fienden, ett land som inte har gått till krig på hundratals år (men stödjer flera krigförande styrkor som till exempel Hezbollah, och andra proxystyrkor). Iran har också en befolkning där det finns en stor folkrörelse som vill ha demokrati och som protesterar mot nuvarande lagar.
Att det ser ut så här handlar om säkerhets- och handelsallianser, och ytterst är dessa styrda av världskrigen och kalla kriget.
Hur Trump ska gå vidare återstår att se – det vi behöver fokusera på är att undersöka vad han de facto gör i dessa frågor.
Inte lyssna på hans egen propaganda.
Än vet vi inte vem som kommer vara mest förtjänt av fredspriset. 

 

 

11.52, svensk tid

De är två barn.
Två pojkar.
Den ena ser ut som ungefär tio år, den andra tolv.
De har båda tränats av IS väster om Mosul.
Det finns läger där för utbildning av barnsoldater.
Utbildningen går till så att barnen först tas från sina föräldrar, sedan börjar de hjärntvättas.
De får lära sig är att våld är nödvändigt och att tortyr och avrättningar måste användas mot fienden.
Först får de se hur det går till, vanligtvis på video.
Det kan vara en video av en halshuggning.
Sedan får de själva prova, till exempel genom att halshugga en docka eller ett djur.
Efter det får de vara med när en halshuggning av en riktig människa utförs.
De kan också tvingas delta i att själva vara med och skära i människor, i halsen eller i en arm.
Det ingår även vapenträning, som kan vara avancerad, det vill säga det handlar inte bara om att lära sig skjuta med pistol, gevär och kulspruta utan det ingår även utbildning om hur man taktiskt går in och "rensar" i ett hus eller hur man strider vid fronten.

 

De brukar aldrig komma tillbaka

 

De barn som gör som de blir tillsagda belönas. De får höra att de är duktiga, de kan få bättre sovplatser och mat.
De barn som vägrar eller som inte klarar av att utföra uppgifterna blir utfrysta, kan bli slagna och få sova direkt på betongen.
Barnsoldaterna används av IS till olika saker.
De äldre, de som är 14, 15 år och uppåt, skickas vanligtvis till fronten.
De brukar aldrig komma tillbaka.
Antingen skickas de iväg för att strida eller så skickas de på självmordsuppdrag.
För att barnen ska klara av att utföra självmordsuppdragen drogas de, därefter puttar man iväg dem över fronten med en bombväst eller sätter dem i en bombbil.
Många soldater som strider mot IS vittnar om hur dessa drogade barn kommit emot dem. De måste då tvingas skjuta ner barnen för att inte själva bli sprängda.
De yngre barnen får fortsätta sin träning och kan även användas i propagandafilmer, där IS visar upp sin nästa generation – "lejonungarna", som de kallar dem.
En del IS-kvinnor är också med på konceptet med barnsoldater och har inget emot att mannen tar fler fruar – argumentet är att de behöver skaffa många barn för att försvara "kalifatet".
Även IS egna barn används alltså som soldater.
Jag har träffat flera av de här barnen – sådana som har blivit fritagna eller friköpta.
De beter sig precis som soldater. De går som soldater, ger order och är mycket våldsamma.
Undantaget är de yngre som bara var med IS en kort tid, de ser ut som gamla krigsveteraner – stela ansikten, tomma blickar, munnar som inte kan le – men de utgör ingen fara för andra.
En av de irakiska städer dit man tog många barn för att utbilda dem till soldater är Tal Afar, väster om Mosul.

 

De här två pojkarna fick i uppdrag att avrätta två misstänkta civila

 

Många av dessa barn tillhör minoritetsgruppen yazidier som kidnappades i Sinjar (nordvästra Irak), efter att deras föräldrar hade dödats eller tagits till andra ställen. Mammorna och systrarna togs som sexslavar, papporna hamnade ofta i massgravar.
Även äldre kvinnor som ansågs inte duga som sexslavar hamnade i massgravar.
Tal Afar är fortfarande inte befriat och många av de här barnen är i fångenskap hos IS, både i Tal Afar och i områden i västra Mosul.
Förra veckan rapporterades det att två barn fick sina händer avhuggna.
Två pojkar.
De såg ut att vara ungefär tio och tolv år gamla.
Båda pojkarna hade tränats till soldater i ett läger väster om Mosul.
IS pressas just nu av den kommande offensiven mot västra Mosul vilket leder till att deras kontroll mot folket ökar – det är viktigt för dem att hålla kvar de civila som mänskliga sköldar samt att se till att ingen lämnar information om deras positioner till irakiska styrkor.
De här två pojkarna fick i uppdrag att avrätta två misstänkta civila.
De skulle göra det framför deras familjer.
Pojkarna vägrade, eller klarade helt enkelt inte av att göra det.
IS satte ögonbindlarna på pojkarna.
Sedan satte de dem på stolar vid ett bord, lade upp varsin av deras armar på bordet, tog fram en köttyxa, en sådan som man hugger med genom kött och ben när man slaktar djur, satte den mot pojkarnas handleder, och så högg de av händerna genom att med en större variant av metallhammare slå ner yxan genom handlederna.
Pojkarnas händer avskildes från deras kroppar.
En pojke tittade bort när hans hand höggs av, trots att han hade ögonbildel, det vill säga han vred bort huvudet.
Det finns bild på det här men jag tror att det räcker så här.

 

16.49, svensk tid

Så vad gör man då, i väntan på krig?
Jag tror att jag och soldaterna känner ungefär likadant, att man mest vill vila och äta och skaffa sig distraktion.
Matbristen under offensiven har varit katastrofal, det har varit väldigt svårt att få fram någonting till de tillfälligt upprättade linjerna och baserna.

Jag minns en eftermiddag då vi åt kokt potatis som vi hittade på marken i sanden, och en kväll där vi alla delade på något som såg ut som skruvpasta blandat med tomater.
Det normala både för mig, soldater och civila är att man äter ett mål per dag, och då får man välja om det ska bli lunch eller middag.

Kroppen har varit så totalt utmattad de dagar det varit strider och många skadats och dött att jag antingen skyfflat i mig mat utan att det någonsin gett mättnadskänsla, alternativt inte kunnat äta alls för att aptiten förmodligen dämpats av adrenalin.

Nu dundrar generatorn som vanligt och jag försöker överrösta den med soundtracket från Tropa de Elite, en stor mängd grön chili, Coca-cola samt Nutella.
Innan jag kom hit hade jag aldrig ens smakat Nutella men mannen som alltid gjorde frukost till mig de första månaderna, ni minns, han som blev ledsnare och ledsnare för att han inte kunde träffa sin fru och lilla dotter i Syriern, serverade färskt vitt bröd med Nutella, och efter att han insåg mitt koffeinberoende – alltid tre starka espresso.

Nu har den där Nutellan blivit någon slags daglig andaktsstund, och en stund då jag tänker på honom, frun och dottern, fast numera inte med det nybakta brödet utan med vanligt trist rostbröd – och pulverkaffe med mjölk som inte behöver stå i kyl.

 

När skymningen faller landar tankarna nästan alltid på samma sak

 

I dag försökte jag köpa el, allt här måste betalas kontant och det ska sittas på kontor med män och skrivas kvitton förhand, jag vet inte hur många sådana här kontor jag har suttit på i Afrika och Mellanöstern, men hur som helst så fick jag ingen el mot mina dollar, det går lika bra att både betala med dollar och dinarer här, för det uppstod någon förvirring över vem jag var, eller så kanske de kände att det var obekvämt att göra upp en affär med en ensam kvinna.

En Netflix-serie om FBI som jagar kriminella och terrorister gav distraktion en stund med någonstans blir det orimligt att titta på våld och orealistiskt pang pang på film, när man har det riktiga utanför fönstret.

Så när skymningen faller, som den gjort nu och allt är kolsvart, landar det nästan alltid i samma sak: tankarna på hur människorna har det i västra Mosul.
De är instängda med IS och alla basvaror tryter och det har varit kalla nätter och IS är desperata vad gäller att ingen ska ta sig ut eller lämna information om dem – vilket leder till en ökning i tortyr och avrättningar.

750 000 varav ungefär hälften barn lever på västra sidan av Tigris i Mosul, i de trånga, vackra gamla stadskvarteren.
Min väntan är ingenting i jämfört med deras. De måste bestämma sig för om de ska bunkra och gömma sig i husen med barnen eller om de, när offensiven väl sätter igång, ska ta risken att fly genom striderna för att komma ut från kriget.

Stannar de kan hela huset bombas och flyr de kan barnen bli skjutna eller sprängda eller träffas av splitter på vägen (givetvis föräldrarna också men jag tror inte de i första hand tänker på sig själva utan på de små).
Och lämnar de kommer deras hus tas över av stridande eller av tjuvar och de kommer aldrig igen få se det som det var.

11.52, svensk tid

Går vi sedan ner i djupet av den här EU-Libyen-historien så hittar vi på botten av Medelhavet – en gasledning.
Den heter Greenstream pipeline och går från Libyens huvudstad Tripoli till Italien.
Tripoli ingår i just det område vid Libyens kust som kontrolleras av den korrupta och av folket icke-godkända "regeringen" som EU ska stödja för att militärt kunna ta sig in i landet.
Vilket land i EU var då först med att komma med förslaget att bidra med 200 000 000 euro till Libyen?
Ja, just det - Italien.
Företaget ENI som utvinner och exporterar gasen från Libyen är ett multinationellt företag med säte i Rom, Italien.
ENI listades år 2016 av Forbes som nummer 65 i världen baserat på intäkter.
År 2015 låg de som nummer 25 på den listan.
ENI har över 80 000 anställda och nettointäkten 2015 var 134 792 000 000 euro.
Alltså lite mer än de 200 000 000 euro som EU nu ska satsa för att militärt gå in och skapa så kallade "safe zones" åt flyktingar där ska stoppas i läger i nordvästra Libyen – eller ja, militärt gå in och skapa safe zones för en gasledning plus oljefält.
Men det låter ju bättre om man säger att det är för att flyktingar inte ska dö på Medelhavet.
Att flyktingar fortfarande kan ta båtar från nordöstra Libyen och att det dör många fler på plats i krigen verkar inte vara lika besvärligt för politikerna – de liken flyter inte upp på deras sida av sjön.

09.07, svensk tid

Använder Sverige och EU biståndspengar som mutor till en korrupt regering i en failed state för att militärt få tillträde till deras mark i syfte att stoppa flyktingar?
Ja, det ser inte bättre ut.

De 200 000 000 euro som EU-ledarna inklusive Löfven har bestämt ska gå till Libyen ska delvis tas från bistånd som var budgeterade för fattigdomsbekämpning i Afrika.

Alltså de pengar som skulle gå till platser varifrån människor flyr till Libyen för att ta sig vidare till Europa – ska nu användas för att förhindra dem att ta sig till Europa.
Genom att betala pengar till libyska "regeringen" (den internationellt godkända som bara kontrollerar en del av landet och kusten och som inte har stöd av libyska folket) räknar EU med att de ska få komma in militärt och förhindra flyktingbåtar och upprätta så kallade "safe zones" där flyktingarna ska låsas in. Vad som kan hända med dem där har hjälporganisationer gått ut och varnat för – våldtäkter, misshandel, försvinnanden, slaveri.

USA har talat om att eventuellt göra samma sak med hjälp av saudiska marktrupper i Syrien. (Saudiarabien har under hela kriget velat ha mark i Syrien för att dra gasledning till Europa).

EU och USA köper alltså in sig i Mellanöstern genom att betala och hävda att det är för att hjälpa flyktingar.

Räkna också då in i den här kalkylen att svenska regeringen redan tagit av biståndspengarna – för att betala flyktingmottagandet i Sverige.

Österrike har också lagt ett förslag på att det inte längre ska gå att söka asyl på plats i EU. Asyl ska istället sökas i dessa så kallade "safe zones" i failed states som Libyen. Lyckas någon ta sig till EU ska den personen skickas tillbaka till en av de här zonerna.
För att närma sig detta har EU börjat med att föreslå att folk- och flyktingrätten ska rivas upp – man vill göra det möjligt att skicka tillbaka människor till länder där de riskerar att dö. Madelaine Seidlitz, Amnesty International, har i tidningen Omvärlden beskrivit förslaget som "häpnadsväckande" och "arrogant":

– EU kan inte ta sig rätten. Att EU skulle omtolka det begreppet och ytterligare försöka försvåra för människor att använda sin rätt att söka asyl ter sig, jag vet inte ens vad jag ska använda för ord, säger hon bland annat.

Pengarna är det som ytterst gör detta möjligt för EU. Att betala för att bli "inbjudna" att verka militärt mot flyktingar i några av världens mest korrupta länder, där olika stridande grupper (både regeringsstyrkor och miliser) ligger i krig med varandra, varav IS är en av grupperna.

17.51, svensk tid

Ljud som jag har blivit så van vid här att jag knappt hör dem längre, de är bara som ett närvarande brus som går in i öronen och snurrar runt och går ut igen, utan att orsaka någon annan reaktion än en slags trötthet.
Det är tre ljud.
Ljuden av en brummande generator, skottlossning och entonig musik.
Som en rytm som bara matar på och aldrig slutar.
Jag kommer sakna mycket härifrån men de här ljuden kommer jag definitivt inte sakna.
Ibland drömmer jag om motsatsen.
Ljud som jag tycker om.
Som vågor, katter som tassar fram till matskålen, en ljum vind som prasslar i palmblad.
Kanske kommer en tid även för det.
En tid då det här eviga bruset ska redas ut och sammanfattas.
Kanske på en terass.
Kanske kommer det vara solnedgång över havet.
Kanske kommer en kamel eller en ko komma gåendes över stranden.
Om det finns liv.
Så finns det tid.

I Mosul vaktas kvarteren av polis och armé medan specialförbandet Golden Division tar igen sig, skriver Magda Gad.Foto: Google


Här där jag befinner mig har tiden slutat för många sedan offensiven startade i mitten av oktober.
För alla de tusentals som föddes här och som alltid har levt med de här ljuden är det nu tyst.
Om det finns en himmel så tror jag att de saknar alltihop – även generatorn.
I dag sken i alla fall solen ner över kriget.
I Mosul vaktas kvarteren av polis och armé medan specialförbandet Golden Division tar igen sig.
Ingen vet vad som kommer härnäst.
Om västra Mosul ska bli ett nytt Aleppo.
Avskuret, omringat, med mera död.
Eller om IS har förlorat stridsmoralen och är beredda att överge Mosul.
Det känns ju ens märkligt att nämna ordet moral i samband med IS.
De går till och med ut på gatan och strider när F-16-plan lastade med bomber flyger mot dem.
Hur kämpar man mot en fiende som inte bryr sig om liv?
Det slår mig att jag aldrig har sett en IS med en klocka.
Det är väl som det gamla afghanska talesättet säger: "Ni har klockorna. Vi har tiden."
Och här tickar den inte stilla som köksklockan på landet.
Där man kan sträcka ut sig i soffan och se ut över åkrarna och sjöarna och tänka både bakåt och framåt.
Här brusar den på i ett ständigt här och nu och den enda gången det tycks bli stilla är ute i öknen.

10.16, svensk tid

Så vad är det nu som har bestämts om flyktingarna på EU-toppmötet där Löfven deltog?
Det man sa var att man nu har en enad plan för flyktingar.
Planen är att stöd ska ges till Libyen och att flyktingar inte längre ska drunkna i Medelhavet.
Stödet består av 200 000 000 euro som EU-länderna ska ge till en regering i Libyen som är godkänd av EU, USA och FN – men inte av libyska folket.
De här pengarna menar EU ska bidra till att ena Libyen och att flyktingar ska kunna stanna där i läger.
EU ska också hjälpa den libyska kustbevakningen att stoppa smugglingbåtar för att skicka tillbaka flyktingarna till – Libyen.
Det här är vad man inte sa:
I Syrien beräknar man att det finns över 100 olika stridande grupper. Jag har hittills inte sett någon försöka räkna upp alla, utan man har istället pratat om dem som "rebeller" oavsett vad de haft för ideologi eller mål, undantaget IS som man benämner som terrorister. Dock har man inte alltid pekat ut att till exempel al-Nusra, som höll delar av Aleppo, är den syriska grenen av al-Qaida, alltså också terrorister.
I Libyen är läget långt mer splittrat.
Här beräknas finnas omkring 2 000 olika stridande grupper.
Ja – 2 000.
En av dessa grupper är IS och flera andra liknar IS.
Libyen är också en av IS viktigaste baser för träningsläger – i många år har man tränat terrorister här, för att de ska kriga i Mellanöstern eller begå terrordåd i Europa.
Efter att Obama tillsammans med Nato och Sverige störtade Khadaffi år 2011 – Obama har sagt att det var hans värsta misstag som president, att USA inte stannade efteråt och hjälpte landet att bli stabilt igen – blev det krig och Libyen delades.
I dag styrs den största delen av Libyen av en regering som inte är internationellt godkänd. Den här regeringen har också kontroll över en stor del av kusten, det vill säga smuggelbåtar kan gå härifrån.

Om Magda Gad

Magda Gad är korrespondent för Expressen. Sedan juni 2016 är hon stationerad i Irak, där hon rapporterar om kriget mot IS i Irak och övriga Mellanöstern. 

 

I den här dagboken skriver Magda Gad om sina möten med människor, om världspolitiken och om utvecklingen i Irak och Mellanöstern. 

Den del av Libyen som kontrolleras av den internationellt och FN-stödda regeringen är mycket mindre och har kortare kuststräcka, och dess ledare, premiärminister Fayez al-Sarraj, betraktas av många libyer som en västerländsk kasperdocka. Det är alltså den här regeringen EU ska skicka 200 000 000 Euro till.
Sedan finns en tredje del som kontrolleras av Tuareg-stammar.
I alla dessa delar av Libyen finns olika stridande grupper, och senast förra veckan demonstrerade folk i huvudstaden Tripoli över det krig och kaos som pågår.
Libyen är vidare världens sjätte mest korrupta land och konkurrerar med länder som Somalia, Nordkorea och Angola att bli mest korrupt i världen.
Återigen – hit ska EU skicka 200 000 000 Euro.
I oktober 2016 gjordes ett försök till statskupp i Libyen. Och så sent som i januari 2017 bombade USA staden Sirte och dödade 80 personer som skulle befunnit sig på en plats varifrån IS skickar terrorister till Europa.
Det är alltså i det här landet, en av världens få "failed states", som EU har beslutat att flyktingar, oavsett om det rör sig om libyer eller andra som kommit till Libyen med målet att fortsätta, ska hållas kvar.
Flyktingar lever redan som hemlösa eller i fängelseliknande läger i länder som Turkiet och Serbien.
Det som väntar dem i de läger EU vill ha i Libyen är något helt annat.
Hjälporganisationer gick i går ut och fördömde beslutet med ord som att det här är ett hån och att man skickar folk till helvetet.

 

Ett levande helvete


Läkare utan gränser, som jobbar i läger i Libyen: "Libya is not a safe place and blocking people in the country or returning them to Libya makes a mockery of the EU's so-called fundamental values of human dignity and rule of law."
Rädda Barnen: "Sending children back to a country many have described as a living hell is not a solution."
Andra hjälporganisationer varnade för att det här EU-beslutet kan resultera i att utsatta kvinnor och barn lämnas på platser där de kan bli våldtagna, misshandlade och tas som slavar.
Eller så blir flyktingarna helt enkelt rekryterade av IS. Flyktingar är en del av deras rekryteringsbas, de ger dem mat, bostad – och därefter börjar hjärntvätten.
Och så får IS ännu fler terrorister som kan attackera Europa och övriga världen.

 

 

 

 

20.04, svensk tid

Var tvungen att kolla almanackan för att försäkra mig om att jag inte missat något och att det i dag är 1 april – men så var det ju inte.
Vilket gör det hela ännu mer obegripligt.
Hade det varit ett aprilskämt hade man ju åtminstone kunnat skratta åt det.
Nu är det tydligen inte ett skämt utan Löfven verkar på fullt allvar ha varit på ett EU-toppmöte där man bestämt sig för att stödja att FN ska få till en stabil regering i LIBYEN.

Och att man genom olika "program" ska stoppa smugglare.
Det här är alltså deras nya plan för att hindra att flyktingar kommer till Europa.
Att lägga svenska skattepengar i ett land som styrs av krigsherrar och där olika miliser strider mot varandra från sönderbombade hus?
De vill ha gränser för andra människor.
Med deras egen naivitet har ingen gräns alls.

12.11, svensk tid

Allt domineras just nu av Trump, vilka samtal han ringt, vilka tweets han skrivit.
Samtidigt missas att berätta om saker som han faktiskt utfört och som har större påverkan än en tweet – till exempel att han gett order om en operation i krigssituation, vilket är något som inte bara behöver rapporteras om utan även granskas.
Obama planerade en specialoperation i Yemen – att skicka in ett Navy Seal-team för att göra en natträd i ett hus där det enligt underrättelse fanns en viktig medlem av al-Qaida.

Det var ett litet hus på landsbygden som bevakades av många beväpnade män.
Målet var att ta datorer och mobiler för att via dessa få viktig information om al-Qaida i Yemen – ett land där USA och deras allierade Saudiarabien för ett proxykrig.

I just denna operation var även elitsoldater från Förenade Arabemiraten inblandade.
Obama ville göra detta en natt utan månljus men eftersom det inte skulle komma någon mer sådan under hans tid som president, lät han bli att göra operationen.
När Trump tog över beslutade han att genomföra den.
En Navy Seal, William Owens, 36, som var från Illinois och gillade fiske, baseball och fotboll, dödades under operationen.

Tre andra elitsoldater skadades och ett flygplan värt 75 miljoner dollar förstördes.
Det finns också misstankar om att civila dödades under operationen, som urartade i en 50 minuter lång och tung strid.

Även barn ska ha dött, bland annat en 8-årig som var dotter till en al-Qaida-medlen som dödades i en drönarattack 2011.

 

Dessa grupper vinner alltså på att det blir krig

 

Trump har sagt att han är nöjd med operationen och att material om al-Qaida inhämtades, men inga detaljer har offentliggjorts.Foto: Pablo Martinez Monsivais / AP TT NYHETSBYRÅN

Trump har sagt att han är nöjd med operationen och att material om al-Qaida inhämtades, men inga detaljer har offentliggjorts.

Nästa steg i Trumps plan är att göra det lättare för militären att ta beslut om insatser utan att alltid gå till högsta ledningen, det skulle innebära att personer längre ner i ordningen kan säga ja och att fler och snabbare attacker kan göras mot till exempel al-Qaida i Yemen.
Det skulle naturligtvis också kunna öka riskerna under operationerna.
Att just denna operation gick fel tror man beror på att al-Qaida hade märkt av drönarbevakningen, och blivit förvarnade.
al-Qaida tog positioner i den typ av byggnader som är klassiska för både Qaida och IS – privathus där det finns civila, en sjukhusklinik, en skola och en moské.
Även kvinnor från al-Qaida deltog i striden.

Understöd kallades in och 14 medlemmar av al-Qaida ska ha dödats.
Stora delar av byn ska ha blivit förstörd, och trots att USA först förnekade civila offer läckte det sedan ut bilder av döda barn.
Kriget i Yemen har ytterst samma aktörer som krigen i Irak och Syrien.
Saudiarabien, allierade med övriga gulfstater och USA, har gått in och krigat mot houthistyrkor, som har rest sig mot sunniregeringen.
Houthi stödjer den tidigare folkvalde presidenten Saleh, som var shia och tvingades avgå.

Saudi är sunni och houthi är shia, stödda av Iran, som också är shia.
Shia är minoritet i Yemen, men deras uppror har till viss delen även stötts av yemeniter som är sunni.
Saudiarabien har inte velat ha upproret mot den nya sunnipresidenten vid sin gräns – ytterst handlar det om kontroll i regionen – och därför har de gått in och flygbombat houthi.
Även USA har bombat houthi.
Precis som i Syrien och Irak har al-Qaida och IS tagit fördel av det kaos som uppstått i Yemen.

När det uppstår maktvakuum, som efter USA:s invasion i Irak 2003, och som under arabiska våren i Syrien, kan terrororganisationer utnyttja det för att ta mark.
Dessa grupper vinner alltså på att det blir krig, för det är i kaos de kan ta över.
För de vanliga människorna i Yemen har kriget resulterat i död, svält och undernäring.
21 miljoner människor har inte tillgång till grundläggande samällsservice som hälsovård.
14 miljoner lider brist på mat.
370 000 barn under fem år riskerar att dö av svält.
Var tionde minut dör ett barn i Yemen

23.46, svensk tid

Det är när jag läser hur amerikanare kommenterar en CNN-journalists inlägg på FB som jag förstår.
Det är inte bara jeansen och vindsvåningarna och de där tegelväggarna med "New York-loft"-känsla som alla skulle ha (jag har haft två) som vi har importerat.
Det är så mycket mer vi har imponerats av när det gäller USA.
Reinfeldt förde sig som om han egentligen ville vara en amerikansk president som höll tal i klass med "I have a dream", men det stannade vid "öppna era hjärtan".
Har någon ens drömmar längre?
Bortom det där renoverade köket som man nu äntligen förstått varken kommer förändra sexlivet eller den där tomma känslan som infinner sig när man vaknar på morgonen.
Allt fler känner stress, unga måste konkurrera för att få jobb och bostad, vägen till Beyoncé-livet känns hopplöst långt, man är för smal eller för tjock eller ser helt enkelt inte ut som en million dollar baby när man är gravid och börja oroa sig för bristningar och åderbråck.
Samtidigt vet man det pågår skottlossningar och öppen narkotikahandel och att unga män skjuts till döds i våra förorter – ett av de senaste offren var en fin vän till mig (vila i fred fighter) – och att maffior tar över taxiverksamheter.
Och försöker man läsa vad som händer utomlands upprepas historien om den onde och den gode – den onde Assad som bombade Aleppo och det goda USA som... bombar Yemen i allians med diktaturen Saudiarabien. Fast det senare rapporterar man knappt om.

 

De tycker tidningarna har en agenda

När folk själva, vanligt folk alltså, som ofta är mycket kunniga om sitt yrke och dessutom har lokala kunskaper om allt från Teheran, Kentucky till Damaskus, börjar läsa en tidning eller lyssnar på nyheterna, så känner de inte igen sig.
Antingen för att tv-verkligheten är en vinklad rapport eller att för att de som gör tv aldrig varit på de vanliga människornas gator.
Människor kan få veta mer om vad som hänt nere i kvartersbutiken eller vid öldisken.
De tycker tidningarna har en agenda. Att de vill influera – inte informera.
De tycker också att en presskonferens eller politikerdebatt inte ger dem svaret på hur deras ungar ska kunna vara säkra i skolan, eller hur killgänget ska sluta sälja knark bakom livsmedelsbutiken, eller hur du ska bete sig i ett område där många kvinnor använder slöjor.
Det är enkelt att hitta nyheter på nätet i dag och en medveten läsare märker att saker presenteras annorlunda beroende av var de läser.
Vissa reagerar med att sluta läsa.
Andra blir skrivbordskrigare.
Några ger väldigt långa, initierade kommentarer till en CNN-journalists inlägg.
Många av kommentarerna säger mer än det ursprungliga inlägget.
Känslan av frihet sitter inte längre i nya jeansen, vindsvåningen och tegelväggen.
Om några år kanske vi står där med en majoritet som röstar för en statsministerkandidat som vill stänga gränserna och ta tillbaka jobben till Sverige.
Det gör det ännu viktigare för journalister att vara på fältet och att göra undersökande journalistik.
Inte sitta och copy-pastea senaste CHOCK-nyheten om Trumps Twitterkonto och telefonsamtal.
Enbart genom att visa upp verkligheten som den är – verkligheten bland folket och verkligheten bakom politikers spel – kan förtroendet vinnas tillbaka.
Och friheten.

 

11.30 svensk tid

Människor som lever under IS i västra Mosul eldar upp sina kläder för att kunna ge värme till sina barn.
De är fattiga och det är brist på allt – det finns nästan ingen mat, olja eller bensin.
Jobben har försvunnit och priserna vansinnigt höga – ett kilo lök kostar 13 000 dinarer, ungefär 94 kronor.
750 000 människor är fast i detta, omringade av IS och kan inte komma ut.
Broarna som går över till den här sidan av Mosul är dessutom sprängda.
Detta är en anledning till att folk som lever i terrorn faktiskt går med i IS – det är det enda sättet att få pengar.
Donya, 59, har precis befriats från IS och bor vid östra flodbanken där det fortfarande pågår strider.
Hon är ute och går vid fronten för att besöka en yngre väninna vars pappa nyligen dödats i kriget.
Det här är det jag alltid ser i krig, kvinnor som håller ihop det som finns kvar när allt förstörs runt omkring dem.
De hjälper varandra med barnen och maten, de gömmer undan sina döttrar och söner så att ingen ska ta dem som barnsoldater eller sexslavar, de plockar till och med bort skräp på sina gårdar och de pratar alltid gott om sina män - som Donya som säger att de irakiska männen är som lejon.
Hon berättar att när IS kom så tog de vapnen från folket och därför kunde de inte försvara sig.
Före IS bodde även kristna i Mosul men de fördrevs:
– Vi blev väldigt ledsen när de kristna lämnade.
Nu hoppas Donya att husen ska kunna byggas upp igen och att livet ska kunna bli som förut.

18.15, svensk tid

Välkomna till min vardag.
Så här ser den ut.
Det här är en dokumentär om Mosul, gjord av en irakisk journalist som jag har mött här i fält.
I dokumentären ser jag samma gator som jag har åkt på, samma sprängda pansarfordon som ligger med bakdelen uppåt i en vägkorsning, samma soldater och till och med samma sprängda hus som jag gått igenom och samma skadade pojke som bars runt av sin pappa efter att en bilbomb exploderade.
Det känns konstigt att se det så här genom någon annans ögon.
Ett krig.
Ett hat.
Ett helvete.
Som jag lever i och som har blivit normalt för mig.
I dokumentären ser jag också himlen och hur den färgas i skymningen, solen som ser större ut än någon annanstans där jag varit, sunnicivila som låter shiasoldater sova i deras hus, mat som delas, leenden, tårar, möten som de själva aldrig trodde skulle hända men som de välkomnar.
Jag känner dofterna, smakerna, sanden i näsan, filten mot hakan, golvet med en brunspräcklig madrass på, tiden som alltid bara är här och nu och de tusen stjärnorna.
Det är då jag vet varför jag älskar Irak.

 

Här kan du se dokumenteren som Magda Gad refererar till.

08.26, svensk tid

Här kan du läsa artikeln magda skriver om i det här inlägget:

Fiasko för Malmös arbete mot våldsbejakande extremism

 

Det här totala haveriet i Malmö är ett skrämmande bevis för Sveriges icke-existerande arbete mot extremism och radikalisering.
Prestigeprojektet "Våra Liv" skulle söka upp radikaliserade ungdomar med målet att hitta 50 våldsbejakande extremister per år men man hittade bara en – som ville strida mot IS och för kvinnors rättigheter!
Och som dessutom bestämt sig för att kanske inte åka redan innan projektet kom i kontakt med honom.

Ändå har man arbetat med den här killen, som ville strida med de syriska kurderna i Rojava mot IS, och fått honom att inte åka.
Och en chef för Malmö stad säger att de på det stora hela är ... nöjda!
Initiativtagare till projektet är Spititus Mundi, en förening i Malmö som håller på med musik och kulturutbyten och som tidigare rest med en hel skolklass från Malmö ... till Saudiarabien!

Malmös projekt Våra Liv skulle identifiera 50 radikaliserade ungdomar.Foto: Tomas Leprince

 

Landet som är motorn till terrorgrupper som al-Qaida och IS, landet som tillsammans med Tunisien har flest medborgare som rest för att strida med IS, landet som sprider sin extremistiska wahhabism över hela världen – bygger moskéer och ger stöd och litteratur till koranskolor. Helt plötsligt klarnar allting.

Malmö förhindrade alltså en person som ville strida mot IS – och tog ett trettiotal andra till terrorismens högborg.
Kaffe, kaka, musik och kulturutbyte med terrorister och få in 15 miljoner av svenskarnas skattepengar på tre år.
Vad blir nästa projekt - att ta Malmöungdomar som lever i riskzon för vapenhandel och narkotikabrott på utbytesresa till Juarez eller Tijuana?
Sedan undrar folk varför det fortsätter skjutas och vara våldsamt i Malmö.

 

Har du Magda Gads tidigare dagböcker från Irak och Mellanöstern? 

JANUARI

DECEMBER

NOVEMBER

 


Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag