Tre av de fyra anhållna i skattehärvan länkas samman av ett städbolag i en StockholmsförortTre av de fyra anhållna i skattehärvan länkas samman av ett städbolag i en Stockholmsförort
Tre av de fyra anhållna i skattehärvan länkas samman av ett städbolag i en Stockholmsförort
Jonas Clausen Mork, expert på internationell penningtvätt vid Totalförsvarets forskningsinstitut, säger att det är väldigt svårt att bevisa förberedelse till terrorbrott.Jonas Clausen Mork, expert på internationell penningtvätt vid Totalförsvarets forskningsinstitut, säger att det är väldigt svårt att bevisa förberedelse till terrorbrott.
Jonas Clausen Mork, expert på internationell penningtvätt vid Totalförsvarets forskningsinstitut, säger att det är väldigt svårt att bevisa förberedelse till terrorbrott.
Terrorexperten Magnus Ranstorp säger att transaktonerna oftast inte går via storbankerna. Foto: Tor JohnssonTerrorexperten Magnus Ranstorp säger att transaktonerna oftast inte går via storbankerna. Foto: Tor Johnsson
Terrorexperten Magnus Ranstorp säger att transaktonerna oftast inte går via storbankerna. Foto: Tor Johnsson
Skatteverket begärde återbetalning av ett belopp på drygt 162 000 kr av städföretaget.Skatteverket begärde återbetalning av ett belopp på drygt 162 000 kr av städföretaget.
Skatteverket begärde återbetalning av ett belopp på drygt 162 000 kr av städföretaget.

Städfirma länkas
till IS-härvan

Publicerad

Tre av de fyra personerna som greps under tisdagen, enligt Dagens Nyheter misstänkta för att ha finansierat IS verksamhet i Syrien, kopplas samman genom ett städbolag som lurat staten på rotavdrag på drygt 160 000 kronor.

Nu erkänner en av bolagsinnehavarna att han att han agerar målvakt - och inte är aktiv i firman.

- Jag vet inte vad de gjort för sina pengar, säger han.

Dagens Nyheter avslöjade på tisdagen att det enligt källor finns misstankar om att de fyra personerna med hjälp av grov ekonomisk brottslighet finansierat terrorsekten IS krig i Syrien.

Expressen kan nu berätta hur tre av de fyra länkas samman av ett städbolag, baserat i en Stockholmsförort.

Två av de misstänkta personerna, 34-åringen och 51-åringen har tidigare suttit i styrelsen. 33-åringen kopplas också till städfirman då han uppges ha anlitat en annan person som målvakt i bolaget. Målvakten hävdar att han utan vetskap har skrivits på tre företag.

- Jag hade ingen aning och jag vet inte vad de har gjort för sina pengar. Jag har inte tjänat en krona på det här, säger han.

Granskades av Skatteverket

Bolaget har tidigare granskats av Skatteverket, sedan det visat sig att bolaget felaktigt betalat ut rotersättningar för drygt 162 000 kronor.

Då företaget inte kunde bevisa att man haft de kostnader som man uppgett avgjordes saken till Skatteverkets fördel i Förvaltningsrätten.

Den misstänkte 33-åringen uppges vara utbildad ekonom och ska ha jobbat med administrativa uppgifter i det utpekade städbolaget. Personer i kretsen kring honom uppger att han inte är obekant med att skicka pengar över landsgränserna, bland annat till sitt hemland där han uppgett att han skickat pengar till sin mor som byggt ett hem samt till en släkting som blivit svårt sjuk. Han ska dessutom ha uttryckt radikala åsikter om islam.

- Han har sagt att det skulle vara bättre om vi hade det som i Saudiarabien, eller att det skulle vara bra med ett kalifat, säger en person.

Hans advokat Ghita Hadding Wiberg skriver i ett sms till Expressen att hon inte vill kommentera fallet

Utredningen leds av Ingela Ohlén, åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. Hon vägrar kommentera någonting som rör utredningen, utan hänvisar till ett skriftligt uttalande på Ekobrottsmyndighetens hemsida.

- Ekobrottsmyndigheten utreder i det här ärendet enbart misstankar som rör bokföringsbrott och grovt skattebrott. Vi kommer inte att svara på frågor om vare sig personer, bolag eller spekulationer kring detta ärende, säger hon i uttalandet.

"Han är emot IS"

Enligt personer nära 51-åringen uppges han inte ha sympatiserat med IS, utan deras dödsfiende - den kurdiska gerillan PKK. Enligt uppgifter ska han även ha hjälpt de kurdiska styrkorna ekonomiskt.

- Han är emot IS. Han är PKK:are. Jag tror inte att pengarna går till IS, säger en bekant.

En av 51-åringens vänner säger att mannen är muslim, men inte troende.

- Han ogillar att kvinnor har sjal på sig.

Enligt 51-åringens advokat förnekar hans klient brott och uppger att han inte har vetskap om någon koppling till IS.

- Vad jag kan säga där är att jag inte känner till en sådan koppling inom ramen för den här utredningen, säger Jonas Tamm, som företräder 51-åringen.

Expressen har inte fått kontakt med 34-åringens advokat Mikael Fredblad, men han säger till DN:

- Han förnekar att han ska ha gjort någon brottslig gärning över huvudtaget.

Den anhållna 31-åriga kvinnan har enligt bolagsdokument ingen känd koppling till städbolaget. Hennes advokat Jan CA Andersson är fåordig kring misstankarna mot henne.

- Det har inte hållits några nya förhör i dag med min klient, så jag kan inte kommentera någonting.

EXPERTERNA OM HÄRVAN

Jonas Clausen Mork, expert på internationell penningtvätt vid Totalförsvarets forskningsinstitut.

JOnas Clausen Monk

Vilka metoder används vid överföringar till terrororganisationer?
– Det finns tre huvudsätt för hur överföringarna görs. Smuggling av kontanter och värdeföremål eller att man tar med en bil och säljer den. Att man går genom det vanliga banksystemet och gör mindre överföringar. Eller använder sig av informella banksystem, där man har en förtroendebaserad överföring.
Hur kan det förhindras?
– Att upptäcka överföringarna innan ett terrorbrott inträffat kräver att man känner till personerna noggrant via underrättelseinformation. De kan även vara involverade i annan brottslighet som upptäcks, då händer det att man vid utredningen ser en terrorkoppling. En tredje variant är att man inom en traditionell bank upptäcker konstigheter i överföringsmönstren.
Hur bevisar man förberedelse till terrorbrott?
– Det är jättesvårt att bevisa av flera anledningar. Man behöver bevisa att pengarna skickats med avsikten att utföra terrorbrott. Ofta överförs dem i långa kedjor av mottagare. Ibland kan det vara personer i början av kedjan som inte vet att pengarna går till terrorändamål och då finns det inget uppsåt.

 

Magnus Ranstorp, terrorismforskare vid Försvarshögskolan.

Foto: Tor Johnsson

Varifrån kommer pengarna som skickas till terrorbrott i utlandet?
– Terroranhängare har exempelvis använt sig av insamlingar som ska gå till "humanitärt bistånd". En annan variant är att starta ett bolag, ibland med en så kallad "målvakt", där bolaget snabbt gör flera köp mot faktura och säljer föremålen för att sedan lägga ned företaget. Förutom lönearbete har vi även sett att man använt studielån för att finansiera terrorbrott.
Hur görs överföringarna?
– De flesta tar inte vägen via storbanker. I flera fall har terroristanhängare använt sig av valutaväxlingskontor och skickat mindre summor till mottagarna. Detta kan göras med falska legitimationer, exempelvis har vi många pass på vift, för då är upptäcktsrisken lägre. Det händer även att terroranhängare tar med sig pengarna i kontanter.
Hur bevisar man förberedelse till terrorbrott?
– Men man måste ha kapacitet att utreda i konfliktzonen vad som hänt med pengarna. Dessutom måste man bevisa att det fanns en avsikt att finansiera terrorbrott med överföringarna. Det är jättekomplicerat, men det har skett en gång tidigare i Sverige. 2005 dömdes två män för att skickat stora summor till en terrororganisation i Irak.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag