Sveriges Radios utrikeskorrespondent Maria Persson-Löfgren attackerades i Ryssland Foto: Michaela Hasanovic
Sveriges Radios utrikeskorrespondent Maria Persson-Löfgren attackerades i Ryssland Foto: Michaela Hasanovic

SR-journalisten: "Var säkra att vi skulle dö"

Publicerad

Sveriges Radios utrikeskorrespondent Maria Persson-Löfgren satt i en minibuss i ryska delrepubliken Ingusjien.

Plötsligt prejades den av flera fordon, de tvingades stanna och ett 30-tal män med påkar slet ut och misshandlade dem.

– Jag tror att alla vi som satt i den där bussen var säkra på att vi skulle dö, säger Maria Persson-Löfgren skakat på telefon från ett sjukhus.

Bara två dagar innan tvåårsdagen av mordet på Sveriges Radions hyllade korrespondent Nils Horner i Afghanistan blev ytterligare en av Sveriges Radions rutinerade utrikeskorrespondenter utsatta för ett brutalt överfall som hade kunnat sluta riktigt illa.

Maria Persson-Löfgren, 59, mångårig korrespondent i Ryssland och en av radions mest namnkunniga journalister, blev brutalt överfallen i onsdags kväll när hon tillsammans med journalistkollegor och några människorättsaktivister färdades i en minibuss i den ryska delrepubliken Ingusjien.

Expressen får tag på henne på ett sjukhus på en dålig telefonlinje. Det första hon hälsar, med skärrad röst, är:

– Efter omständigheterna mår jag rätt bra.

Hon berättar att hon under överfallet fått ett djupt köttsår i låret som nu har fått sys. Hon är lite osäker på hur länge hon ska stanna där, och vad som händer härnäst.

– Just nu känner jag att jag helst vill åka hem, säger hon.

"Prejade vår minibuss"

Hon berättar att sällskapet i minibussen var på resa tillbaka till hotellet i Tjetjeniens huvudstad Groznyj efter att ha besökt en skola i Beslan i Ossetien som tidigare varit utsatt för ett terrorattentat.

– Det som hände var att ett antal bilar med unga män med käppar prejade vår minibuss, slog sönder alla rutorna och tog chauffören och slog honom och oss och skrek att vi var terrorister och mördare, säger Maria Persson-Löfgren och fortsätter:

– Sedan slet de ut oss. Eftersom chauffören var så illa slagen kunde han inte öppna dörren till bussen. De fick upp den till hälften, och när de släpade ut mig, tror jag, var då jag fick ett långt sår på låret, säger hon.

Hon berättar att hon är full av blåmärken men att hon klarade sig bättre än en norsk kollega som var med och som fick flera sår.

 

 

Hon misstänker att överfallet inte utfördes av banditer eller rånare, utan att det var ett planerat överfall, iscensatt av krafter som hade ett budskap till dem.

– Det här var strukturerat och koordinerat. Hur kunde de veta att just vår buss innehöll människorättsaktivister, förutom oss journalister, och att vi åkte just där?, säger hon retoriskt och fortsätter:

– Det var inte vanliga banditer. Då hade de kunnat nöja sig med att stjäla allt vi hade. Varför slå och varför skrika att "Ni är inga människorättsaktivister. Ni är terrorister som dödar vårt folk"? Det skriker man inte om man är bandit. Och de hade masker på sig. Även om det var mörkt var det svårt att se vilka de var, säger hon.

– De kunde ha slagit ihjäl oss men det gjorde de inte. Det här var för att skrämmas, för att visa att det vi håller på med ska man inte hålla på med, säger hon.

Slets ut ur bussen

Medan några slets ut ur minibussen lyckades andra krypa ut genom de sönderslagna fönstren.

– De slet ut oss och fortsatte att slå och fråga efter våra mobiler. Sen hörde vi att vi skulle ut annars skulle vi brinna inne, säger hon och berättar att de sedan satte eld på fordonet.

Medan minibussen brann lämnades de ute på ett fält och gärningsmännen försvann.

Maria Persson-Löfgren fick hela sin utrustning stulen, men någon annan i gruppen hade kvar en mobiltelefon och kunde ringa på hjälp. Efter ett tag kom både brandkår och ambulans, och de skadade fördes till sjukhus.

Är det här det värsta du varit med om?

– Ja, det är det. Jag tror att alla vi som satt i den där bussen var säkra på att vi skulle dö. På det sätt som de gav sig på oss, de var ett 20-, kanske 30-tal som omringade bussen, det var så tydligt vad det var ute efter.

I övermorgon är det tvåårsdagen av din kollega Nils Horners död. Har du reflekterat över detta?

– Det har jag inte tänkt på faktiskt, men det är något som finns med en hela tiden.

Hon säger att överfallet var oväntat, speciellt eftersom det är gott om vägspärrar och poliser i området där de färdades.

– Säkerheten är det viktigaste när man är ute. Vi brukar försäkra sig om att vi har allt säkert, men det här var inte väntat, att det skulle bete sig på det här sättet.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag