Spionjägaren Forsberg död

Publicerad
Sveriges mest fruktade spionjägare under kalla kriget är död.
Tore Forsberg, förre chefen för Säpos kontraspionage avled på torsdagen. Hans gamla fiender sörjer honom i dag.
- Tore var min värste fiende men blev min nära vän. Han gjorde Sverige mycket stora tjänster, säger förre KGB-översten Boris Grigorjev till Expressen.
Tore Forsberg var en av Sveriges mest hemliga personer under flera årtioden. Från Säpos högkvarter på Kungsholmen i Stockholm ledde han under lång tid i det tysta jakten på sovjetiska
underrättelseoofficerare som försökte värva svenskar som spioner. Ofta använde han sig av kvinnor för att få sina motståndare att avslöja sig.
Ett 30-tal utländska spionvärvare avslöjades under hans tid på säpo.
Svårt märkt av cancer
När han i början av augusti fyllde 75 år var han svårt märkt av cancer.
– Vi visste ju inte hur han skulle må så vi planerade ingen fest. Men Tore mådde bra på sin födelsedag. Han bjöd hem alla som ringde för att gratulera, berättar hustrun Siv för Expressen.
Det blev en spontanfest där inte bara före detta hemliga arbetskramter kom för att hylla sin kompis.

Gammal fiende plingade på

Plötsligt ringde det på ytterdörren och på trappen utanför huset stod en av Tore Forsbergs tidigare värsta fiender. Den pensionerade KGB-översten Boris Grigorjev från Moskva.
Han hade samma dag hållit sitt Sommarprogram i P1 och åkt
direkt från radiohuset hem till Forsberg för att uppvakta mannen som en gång jagat honom när han jobbade med diplomatisk täckmantel på den sovjetiska
ambassaden i Stockholm.
– Vi talade samma ”språk”. Tore var en ovanlig svensk. Han var så emotionell och så gästfri, en mycket intressant människa. Men också mycket effektiv som spionjägare. Vi respekterade varandra som gamla fiender, säger Boris Grigorjev från sitt hem i Moskva.
Vänskapen mellan dem uppstod efter att båda pensionerats och ledde i sin tur till att de tillsammans skrev boken ”Spioner emellan”.

”Ingen dussinmänniska”

Sven-Åke Hjälmroth blev Säpo-chef 1976 och arbetade tillsammans med Tore Forsberg i elva år och blev också en nära vän.
– Han var ingen dussinmänniska och väldigt hängiven sitt arbete. Att upptäcka spioneri är en gammal sysselsättning och var tid har sina metoder. Tore angrep det från andra utgångspunkter med stor framgång, säger Sven-Åke Hjälmroth till Expressen.
En sådan framgång som gav eko inom världens underrättelse och säkerhetstjänster var när Tore Forsberg ledde säpo-operationen som avslöjade ”mannen utan ansikte”, den beryktade östtyske spionchefen Markus Wolf. Säpo lyckades fotografera Wolf under ett besök i Stockholm 1978. Det var första bilden på Wolf.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag