Foto: Fredrik Sandberg/TtFoto: Fredrik Sandberg/Tt
 Foto: Fredrik Sandberg/Tt
Foto: Fredrik Sandberg/TtFoto: Fredrik Sandberg/Tt
 Foto: Fredrik Sandberg/Tt
Foto: Fredrik Sandberg/TtFoto: Fredrik Sandberg/Tt
 Foto: Fredrik Sandberg/Tt

Spenderade natt i cell
– för Dawits frigivande

Publicerad

I en mörk cell på Sergels Torg i Stockholm har den fängslade svensk-eritreanska journalisten Dawit Isaaks dotter Betlehem sovit i natt.

Cellen är uppbyggd som en kopia av pappas cell i Eritrea och är ett led i protesterna mot diktaturen i Eritrea att släppa Dawit efter 5 000 dagar i fängelsecellen.

– Sovit och sovit, säger Betlehem, det var jättehemskt, men jag hoppas att manifestationen hjälper – att pappa kan bli fri.

Journalisten Dawit Isaaks öde har engagerat många människor i Sverige.

Han kom 1987 från självständighetskriget (från Etiopien) 1987 och bosatte sig i Lerum utanför Göteborg.

1992 blev han svensk medborgare – men behöll sitt eritreanska medborgarskap och återvände till huvudstaden Asmara för att driva tidningen Selit.

Den 23 september 2001 – för 5 000 dagar sedan – arresterades han för, som regimen har sagt, brott mot rikets säkerhet.

Nu väntar hans familj på honom.

De vet inte med säkerhet om han lever – flera av dem som greps i samma veva som Dawit har dött i fängelset.

Presidenten Isaias Afewerki har blivit mer och mer diktatorisk och nu flyr människor landet i stora skaror – och många har drunknat på undermåliga båtar på Medelhavet.

Isaias Afewerki har tidigare sagt att Dawit Isaak inte kommer att få någon rättegång.

Därför har många människor i Sverige i flera år demonstrerat, skrivit debattartiklar, protestnoter.

Men ingenting har hittills hjälpt.

I dag, på eftermiddagen – 5 000 dagar sedan Dawit fängslades – började en stor Dawit-manifestation på Sergels Torg i Stockholm och Expressen TV direktsände. Den arrangeras av stödkommittén Free Dawit Isaak och åtta organisationer engagerade i mediekampanjen för Dawit Isaak, där Expressen ingår.

Under manifestationen talade bland andra Leif Öbrink, ordförande i Free Dawit Isaak, Expressens chefredaktör Thomas Mattsson och Dawits döttrar Betlehem och Danait.

Betlehem talade med darr på rösten och sa bland annat:

– Ni får ursäkta mig om jag stannar upp och känner in. Jag försöker leva här och nu. 5 000 dagar är en lång tid – ett helt människoliv.

– I dag tänker jag på den tomhet och längtan som jag har känt under flera år. Jag tänker på alla människor som flyr från Eritrea, och under de senaste åren har jag funderat på varför min pappa gjorde som han gjorde. Vad fick honom att åka den där kalla aprilmorgonen 2001? Och varför började han gråta precis innan han åkte?

– Jag kan inte förstå varför han grät, men än i dag kan jag inte känna en annan människa med större sorg i rösten såsom han var den morgonen. Ibland blundar jag och försöker känna.

Hon avslutade:

– Jag tror att han en dag kommer att stå här och säga "tack".

Sedan talade lillasyster Danait. Hon sade bland annat:

– Att leva utan en pappa känns annorlunda och att bara ha en vårdnadshavare känns jobbigt. Jag tror ingen riktigt kan förstå i vilken sits som vi sitter i, tills man själv upplever det. Det tar hårt på en att man inte får växa upp med en pappa, det känns som om man växer upp för snabbt ibland.

– Trots det känner jag att han inte övergav oss, utan han övergav sig själv för hela Eritreas folk.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag