"Jag önskar att jag kom lindrigare undan", säger inrikesminister Anders Ygeman om tvisten med husägarna. Foto: SVEN LINDWALL
"Jag önskar att jag kom lindrigare undan", säger inrikesminister Anders Ygeman om tvisten med husägarna. Foto: SVEN LINDWALL

Snickarnas miljonskulder – 25 år efter bråket med Ygeman

Publicerad

Anders Ygeman, i dag minister med ansvar för polisväsendet, hyrde under 1990-talet en villa i Huddinge i Stockholm. Men han slutade betala hyran. Och lämnade huset nedslitet och vattenskadat, enligt ägarna.

För de tre snickare som ägde huset blev det en ekonomisk katastrof.

– Jag lever än i dag på existensminimum och kommer aldrig att bli skuldfri, säger en av snickarna.

– Jag hoppas att de ska kunna lämna en händelse som hände för 25 år sedan bakom sig, säger inrikesministern.

De tre snickarna, Kauko Lindstedt, Börje Nyman och deras kollega, hade på 1990-talet satsat alla sina pengar i en villa i Huddinge utanför Stockholm. 

Huset köpte de via sin gemensamma byggfirma. Planen var att renovera huset och sedan sälja det.

Men i början på 1990-talet kom lågkonjunkturen och räntorna sköt i höjde och villan blev svårsåld. 

 

LÄS MER: Ygeman om domen, skulderna och kollektivet 

 

De tre kollegerna bestämde sig då för att hyra ut huset tills det ekonomiska läget blev bättre igen. 

”Verkade vara ett kollektiv”

Anders Ygeman svarade på hantverkarnas annons och skrev ett hyreskontrakt med hantverkaren Kauko Lindstedt.

Ygeman betalade sin hyra i sex månader, men sen plötsligt uteblev betalningarna. Kauko Lindstedt berättar också att han efter en tid blev uppringd av några grannar i villaområdet.

– De sa att det var något konstigt med huset och att det verkade vara ett kollektiv som bodde där. Vi åkte ut och kollade och det var mycket riktigt ett kollektiv som bodde där och inte Anders Ygeman.

Snickarna hyrde 1991-1992 ut sin villa i Huddinge utanför Stockholm till Anders Ygeman. Foto: ERIK GUSTAFSON

– Han hade väl hyrt ut huset i sin tur, men han hade aldrig frågat oss om det. Och han vägrade betala hyran, säger Lindstedt.

När de tre husägarna kom in i huset såg de att huset var hårt åtgånget.

– Hela nedervåningen var översvämmad, allt var nedslitet på bara några månader. Så vi fick renovera om hela huset och det tog en massa tid. Sen hade de också lämnat kvar en gammal skrotbil och tagit bort registreringsskyltarna och det var omöjligt att flytta den, det hade varit egenmäktigt förfarande.

Hävdar att han berättade

Kauko Lindstedt kontaktade Anders Ygeman.

– Han vägrade att betala hyra och han sa också att bilen inte var hans, det var någon annans menade han.

När Expressen träffar Anders Ygeman och visar honom reportaget säger han att han berättade för de tre snickarna att det skulle finnas ett kollektiv i huset.

– Ja, det var jag öppen med hela tiden. Det är ju alldeles självklart att en 21-årig person inte hyr en stor villa för att bo i själv.

För hantverkaren Kauko Lindstedt tog det tio år att bli skuldfri. "Jag dubbeljobbade som tidningsbud", säger han.Foto: ERIK GUSTAFSON

Men Kauko Lindstedt är säker på sin sak.

– Han sa aldrig något om ett kollektiv till mig. Om jag vetat det skulle jag tagit ut en annan hyra. Ett kollektiv sliter ju mycket mer på ett hus, säger Lindstedt.

”De gjorde ingenting”

Ygeman säger också att han kontaktade snickarna och meddelade att det var fel på huset.

– Vi hade ju synpunkter på att avloppet inte fungerade i huset, det anmälde vi till dem, de gjorde ingenting åt det. Vi höll inne hyran för att avloppet inte fungerade och sen hade vi en tvist om det, säger Anders Ygeman.

– Det är ju helt löjligt att han påstår något sådant. Vi hade investerat vartenda öre vi hade i huset, om vi fått information om att det var fel på avloppet hade vi kommit direkt, säger Kauko Lindstedt.

Tvingades renovera igen

Hyrestvisten gick vidare till Huddinge tingsrätt, men Anders Ygeman kom inte till förhandlingen.

Ygeman dömdes till att betala 27 297 kronor för uteblivna hyror och el. Det hjälpte ändå inte de tre hantverkarna som ägde huset. 

Men det var inte uteslutande de uteblivna hyrorna som knäckte deras ekonomi utan det handlade också om att de var tvungna att renovera delar av huset igen eftersom huset var i dåligt skick efter att Anders Ygeman och hans vänner lämnat det, säger de.

Pengar som skulle gått till att betala räntor på lånen de hade.

Men bostadsmarknaden var också en helt annan på 90-talet efter bankkrisen med betydligt högre räntor och svårigheter att sälja fastigheter. Tremånadersräntan 1991 låg på omkring 15 procent – en nivå som året efter stigit till 24 procent.

Och det var en kombination av dessa faktorer som gjorde att de tre snickarna hamnade i svårigheter.

– Vi fick dubbla renoveringskostnader, missade hyresintäkter och vi kunde inte sälja huset samtidigt som räntorna då var mycket höga, säger Kauko Lindstedt.

Banken begärde de tre snickarnas byggnadsfirma i konkurs.

Kauko Lindstedt och hans kolleger hade också varit tvungna att borga privat för lånen när firman köpte villan.

– Vi förlorade sammanlagt 1,2 miljoner kronor. Jag själv fick en skuld på 400 000 kronor, säger han.

Betalade sin egen skuld

Kauko Lindstedt kämpade i tio år för att betala av sin skuld, men hans kollegor lyckades aldrig komma på fötter igen.

Börje Nyman dog 2011 i en trafikolycka. Då var hans skuld från husaffären med räntor uppe i 1,3 miljoner kronor.

Snickaren Börje Nyman dog utfattig i en trafikolycka 2011. Då hade hans skuld från Ygemans hyrestid vuxit till 1,3 miljoner kronor. Foto: PRIVAT

Han klarade inte att betala sina skulder.

– Jag hjälpte honom under en tid och ordnade ett halvtidsjobb till honom och försökte också få hans skuld avskriven. Men det var omöjligt, säger Kauko Lindstedt.

Den tredje snickaren, som vill vara anonym, berättar för Expressen att hans liv – ekonomiskt – blev en katastrof efter konkursen och att han har varit skuldsatt sedan dess.

Den i dag pensionerade snickarens skuld på 400 000 kronor har med åren vuxit till 1,5 miljoner kronor och än i dag drar Kronofogden varje månad 1 700 kronor från hans pension på drygt 10 000 kronor i månaden.

– Jag lever på existensminimum. Efter att hyran är betald har jag tre till fyra tusen kronor i månaden att leva för, säger han.

Arg när han ser Ygeman

Den pensionerade snickaren berättar att han ibland får pengar av sina söner för att klara av vardagen och har inte ens råd att gå till tandläkaren.

Den tredje snickaren, som vill vara anonym, berättar för Expressen att hans liv – ekonomiskt – blev en katastrof efter konkursen. "Jag lever på existensminimum", säger han.Foto: ERIK GUSTAFSON

Han säger att han ändå är tacksam för att han får vara frisk, men påminns om konkursen varje gång han ser Anders Ygeman på tv.

Kommer du bli skuldfri någon gång tror du?

– Nej, det finns inga möjligheter till det.

Vad skulle du vilja säga till Anders Ygeman?

– Jag vet inte om jag har så starka ord. 

 

Har högsta kreditvärdighet

Kauko Lindstedt driver i dag ett litet nytt företag som gör köksluckor.

På kontoret har han hängt upp ett intyg där det står att hans firma har högsta kreditvärdighet – AAA.

För honom har det alltid varit viktigt att göra rätt för sig.

– Jag betalade av min skuld, varenda krona. Men han smet, säger han om Ygeman.

Kom inte till förhandlingen

Även om Anders Ygeman dömdes att betala de uteblivna hyrorna så fick delägarna inte se några pengar, då firman gick i konkurs. Ygeman betalade aldrig de 27 000 kronorna som domstolen hade fastslagit att han var skyldig. 

Och han kom aldrig till förhandlingen i tingsrätten där det blev en så kallad tredskodom.

Ygeman förhandlade sedan med konkursförvaltaren och i slutändan betalade han 6 000 kronor.

– Jag tycker att jag kom alldeles för hårt undan, säger Ygeman.

Varför kom du inte ens till förhandlingen i tingsrätten?

– Jag kommer faktiskt inte ihåg det, säger Anders Ygeman.

 

Fick inte kontakt

Men den största förlusten – som också ledde till konkursen – var, enligt snickarna, att de aldrig fick någon ersättning för översvämningen och alla de skador som uppstod under Ygemans hyrestid.

– Det här är första gången jag hör att de skulle ha några anspråk på att någonting i huset skulle vara felaktigt. Då måste jag fråga varför de för fram det nu 25 år efter och inte då när vi hade tvisten, säger Anders Ygeman.

Kauko Lindstedt säger att de försökte få kontakt med Ygeman, men att de aldrig lyckades få kontakt med honom.

– Vi hade dessutom inga pengar kvar att inleda ytterligare en juridisk process. Efter att huset förstördes hade vi banken efter oss och vi tvingades till en snabbrenovering och sedan sälja huset med stor förlust, säger Kauko Lindstedt.

Flera obetalda skulder

Anders Ygeman betalde under den här tiden heller inte andra utgifter. Expressens granskning visar att han under åren 1987 till och med 1994, då han delvis läste kriminologi vid universitetet och var ordförande för SSU i Stockholm, förekom ett trettiotal gånger i Kronofogdens register. 

Ärendena gällde då obetalda parkeringsböter, skulder till trafikförsäkringsföreningen och till Centrala studiestödsnämnden, CSN.

Då Anders Ygeman inte betalade det kronofogden begärde slutade det med utmätningar via hans skatteåterbäring. Detta skedde när han var ordförande för SSU i Stockholm. Några år senare blev han ersättare i riksdagen för Mona Sahlin som då tvingades avgå i den så kallade kontokortsaffären. 

 

”Hade dålig ekonomi”

Så här förklarar han de 30-tal anmärkningarna:

– Jag hade en period som jag gick mellan att vara arbetslös och hade ströjobb och hade dålig ekonomi och det ledde till att jag fick skulder som jag hade svårt att betala, säger Ygeman

"Jag hade en period som jag gick mellan att vara arbetslös och hade ströjobb och hade dålig ekonomi och det ledde till att jag fick skulder som jag hade svårt att betala"
"Hantverkarnas situation är väldigt ledsam, men jag har väldigt svårt att koppla det till att vi hade en tvist om hyran för 25 år sen", säger Anders Ygeman.Foto: ERIK GUSTAFSON

Han beklagar de tre snickarnas situation.

– Hantverkarnas situation är väldigt ledsam, men jag har väldigt svårt att koppla det till att vi hade en tvist om hyran för 25 år sen. Det är en väldigt långdragen och konstig koppling.

Vad skulle du vilja säga till snickarna i dag?

– Jag hoppas att de ska kunna lämna en händelse som hände för 25 år sedan bakom sig, säger Anders Ygeman.

Hantverkarna glada att historien med Anders Ygeman uppdagas igen

Hantverkaren Kauko Lindstedt tycker det är bra att hela historien med Anders Ygeman uppdagas igen.

Även om det var 25 år sedan så har det negativt påverkat de tre snickarnas liv.

– Min ena kollega lider ju fortfarande och kronofogden drar pengar från hans pension. Och jag fick dubbeljobba och dela ut tidningar under tio års tid för att bli skuldfri, säger Kauko Lindstedt.

Han säger också att de hade räknat på en hyra på 8 000 kronor per månad för att klara av de tuffa tiderna.

- Vi hade som högst en ränta på 16 procent och lån på drygt en miljon kronor. Men vi hade även inkomster från annan verksamhet så vi la oss på 8 000 kronor för att lättare få huset uthyrt. Hade vi fått in dessa och sluppit den andra renoveringen så hade vi klarat av situationen. Vi hade inte gjort vinst, men vi hade sluppit skulderna.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag