I ena ringhörnan:
Debattörerna som menar att stora bröst och dåligt betyg i matte hänger ihop.
I den andra:
Kända feminister som anser att det är nonsens.
I sommarens stora feministbråk har anklagelserna varit hårda och pennorna knivskarpt vässade.
Det började med en krönika av Svenska Dagbladets ledarskribent Maria Abrahamsson som fick feminister Sverige runt att sätta morgonkaffet i vrångstrupen.
Maria Abrahamsson funderade över könsskillnaderna i hjärnan. Hon citerade Annica Dahlström, professor i histologi och neurobiologi, vid Göteborgs universitet. Professorns teori var att könet inte sitter mellan benen - utan i hjärnan. Det finns "kvinnliga" kvinnor som har ett mer manligt beteende. Och det finns "manliga" män som har ett mer kvinnligt beteende.
Maria Abrahamsson vände sig till professor Dahlström:
"Till sist, en kanske lite udda fråga, men när jag låg i Lund noterade jag att tjejerna som läste matematik som regel var mer plattbröstade än de som studerade till exempel moderna språk. Var det en ren tillfällighet?"
Och professor Dahlström svarade:
"Nej, det tror jag inte. Matematisk begåvning hör i hop med viss testosteronpåverkan under graviditeten, till denna graderande maskulinisering hör även mindre "fruktbarhet".
Duon blev häcklad
Maria Abrahamsson avslutade sin krönika, intet ont anande vad konsekvenserna skulle bli, med konstaterandet att hon nu fick anledning att fundera över sin tvåa i matte.
Då vaknade feminist-Sverige.
Ledarsidor och kultursidor på de stora dags- och kvällstidningarna häcklade duon Abrahamsson-Dahlström. Debatten fortsatte i TV:s morgonsoffor.
"Dumhetens förening"
Expressens krönikör Linda Skugge granskade sin egen kropp och försökte få ihop sambandet små kupor (alltså manligt) och dåligt lokalsinne (kvinnligt). Var hon möjligen hermafrodit? Och hur var det med Abrahamsson, viken storlek på brösten har hon egentligen? Linda Skugge uppmanade Svenska Dagbladets ledarskribent:
"Visa pattarna!"
Branschtidningen Resumés Robert Svensson klargjorde att för att vara duktig på matte måste man förstå grundläggande logik. Och det gör uppenbarligen inte Abrahamsson eftersom hon får sin tvåa i matte att hänga ihop med sin kvinnlighet.
- Dumhetens slutliga förening, kallar skribenten paret Abrahamsson-Dahlström.
Författaren Björn Ranelid tycker kopplingen bröst och matematik är helt absurd. Jämställdhetsminster Mona Sahlin konstaterar att hon ska läsa professor Dahlströms kommande bok i ämnet för att hon vill bli förbannad och slipa på argumenten.
Biologi kontra miljö
Maria Abrahamsson skriver sedan en ny krönika. Där jämför hon Skugges krav att hon ska "visa pattarna" med filmen "Anklagad", där Jodie Foster våldtas på ett flipperspel av tre män som hetsas till övergreppet av barbesökarna.
Det stora bröstbråket blottar en långvarig och infekterad konflikt mellan olika feministläger. En konflikt som ständigt hotar att explodera. Grovt förenklat handlar den om biologi kontra miljö. Är det vår hjärna som formar oss till kvinnor eller män, och bestämmer våra förutsättningar och möjligheter i samhället? Eller är det attityder, förväntningar och social miljö som är avgörande?
"Titta vem som har bröst"
När debattören och författaren Susanna Popova i våras kom ut med boken "Elitfeministerna" (Bonnier Fakta) möttes hon av såväl applåder och stark kritik. Popova ifrågasatte en rad tongivande feminister och deras tolkningsföreträde när det gäller könsroller och genusforskning.
Den här gången vill Popova inte delta i debatten.
- Abrahamssons artikel är lika dålig som Skugges. Det är vad jag kan säga, säger hon.
Men Maria Abrahamsson och Annica Dahlström får stöd från annat håll.
Barnmorskan och psykoterapeuten Louise Hallin, som ofta deltar i debatten, menar att det finns en koppling mellan testosteron under fosterstadiet och manliga drag. Hon menar att det finns flickor som hellre leker rollspel med Barbiedockor och det finns pojkflickor som hellre klättrar i träd. Men att man är manligt orienterad innebär inte någon som helst könsförvirring. För Hallin är det självklart vem som är skapad att ta hand om ett litet barn, "titta vem som har bröst".
Psykoterapeuten Rigmor Robèrt, sedan tidigare ett rött skynke för många feminister, är inne på samma linje:
- Studier visar att en tredjedel av kvinnorna är mer androgyna. De vill ta plats, vågar ta strid, vill leda och söker sig till mer mansdominerade miljöer.
Får kämpa hård
- Ofta är det den där tredjedelen som man hittar på till exempel Kungliga tekniska högskolan. Kvinnor med en mer typisk kvinnlig begåvningsprofil finns också där men får kanske kämpa hårdare. Och ser man på de flesta tjejerna på KTH är de inte direkt storbystade, de är inte så tydliga i sina erotiska signaler.
Germund Hesslow, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet, tror också att det kan finnas ett samband mellan testosteron, matteförmåga och bröststorlek och andra fysiska egenskaper. Antaligen finns det också hos pojkar samband mellan testosteron, olika förmågor och fysiska egenskaper, enligt Hesslow.
Skillnader i hjärnan
- Man har gjort studier genom att mäta testosteronhalten hos gravida kvinnor och sedan följt upp flickebarn efter några år. Då har man sett samband mellan en högre testosteronhalt hos mamman under graviditet och hos de flickor som sedan valde pojkleksaker och pojklekar. På pojkar kan man inte göra samma studie eftersom de utvecklar eget testosteron.
Enligt Martin Ingvar, hjärnforskare på Karolinska institutet, KI, finns det skillnader mellan den manliga och kvinnliga hjärnan, men det handlar om gradskillnader.
- Det där med brösten är så dumt att jag inte ens kan kommentera det, säger Martin Ingvar.
På KI arbetar också Agneta Herlitz, docent i psykologi. Hon menar att små skillnader mellan hjärnorna kan bli större med tiden. Och då är det inte det biologiska som avgör utan det sociala.
Debatten fortsätter...
Vad gäller matematisk förmåga, fruktbarhet och stora bröst kan hon inte se något samband.
Maria Abrahamsson står fast vid att hon anser det viktigt att diskutera skillnaderna mellan mäns och kvinnors hjärnor. I sin krönika i Svenska Dagbladet i dag skriver hon:
"Vore det inte ganska naturligt att ta med detta som en del av beslutsunderlaget även när man utformar politik?"
En sak är i alla fall säker - debatten om manligt och kvinnligt är långt ifrån över.