Skrev under ordern om Palmetystnaden

Publicerad

Säpoutredaren ville vittna om den politiskt känsliga och olagliga diplomatbuggningen - och dess koppling till mordet på statsminister Olof Palme.

Men vittnesmålet stoppades av utrikesminister Margot Wallström.

- Det kom ett regeringsbeslut på fax bara tio minuter innan jag skulle vittna, säger förre Säpoutredaren Jan-Henrik Barrling.

Expressen avslöjade i går de nya förhören i Palmeutredningen kring buggningen av en rysk diplomat och sovjetisk spionchef.

Buggningen har länge varit politisk dynamit eftersom den inte bara innefattade olaglig avlyssning mot en diplomat - där fanns också anklagelser om att den dåvarande stormakten kände till mordet i förväg utan att agera.

Från regeringen har tystnaden varit kompakt i ärendet efter ett sekretessbeslut 1989.

Expressen kan också avslöja att det var nuvarande utrikesminister Margot Wallström som undertecknade regeringsbeslutet när en Säpoutredare året efter tystades ner.

Cheferna åtalades

Historien började i september 1990 när en rad tunga polischefer stod på de åtalades bänk.

Ett av vittnena i det så kallade buggningsmålet, där olovlig avlyssning förekommit mot misstänkta PKK-anhängare, var förre Säpoutredaren Jan-Henrik Barrling.

För att kunna ge bakgrunden till avlyssningen begärde han hos regeringen att få vittna utan sekretess i rättegången som inleddes under hösten 1990. I ett brev till regeringen, förmedlat via advokaten Leif Silbersky, skriver han bland annat:

"Jag har information som skulle tala till de tilltalades fördel. Några av uppgifterna och de personer som finns bakom dem skulle enligt min uppfattning självständigt eller tillsammans med andra fria polischeferna enligt grunderna för nödrätten".

"Hemligstämplades 1989"

Därför ville han bland annat vittna om diplomatbuggningen:

"Det som beskrivs som PKK-spåret i utredningen av mordet på statsmininster Olof Palme i Stockholm 1986, inklusive berörda av regeringen i augusti 1989 hemligstämplade uppgifter".

- Det råder inga tvivel om att jag syftade på diplomatbuggningen, det var känt i media att de hemligstämplades 1989, säger Barrling i dag.

Men det fanns andra intressen som såg ut att väga tyngre än uppgifter som kunde tala till de åtalade polischefernas fördel.

Beslutet kom via fax

Barrling berättar att beslutet kom precis innan han skulle upp i vittnesbåset:

- Det kom ett regeringsbeslut på fax bara tio minuter innan jag skulle vittna om att jag inte fick ytterligare befrielser från sekretessen för att berätta om de olika buggningarnas betydelse för Palmeutredningen.

Den som undertecknade beslutet var utrikesminister Margot Wallström, då biträdande civilminister i den dåvarande socialdemokratiska regeringen.

I regeringsbeslutet, daterat den 18 oktober 1990, slår hon fast att undantag från sekretess redan gjorts. Ett beslut om undantag från tystnadsplikten hade tidigare tagits för att vittnen från exempelvis Säpo alls skulle kunna vittna. Men något undantag för att få berätta om exempelvis diplomatbuggningen beviljades inte.

"Synnerliga skäl", fanns inte:

"Med hänvisning till det anförda har Jan-Henrik Barrling bett om regeringens besked om huruvida han kan lämna full information om de förhållanden han berört i sin skrivelse. Regeringens prövning kan endast ta sikte på frågan om undantag från sekretess enligt 2 kap. 1 eller 2 § sekretesslagen. Regeringen har i tidigare beslut förordnat om undantag från denna sekretess i visst avseende. Synnerliga skäl föreligger inte till ytterligare undantag. Jan-Henrik Barrlings begäran härom lämnas därför utan åtgärd."

När Expressen konfronterar Margot Wallström i riksdagen förra veckan har hon fått möjlighet att ta del av handlingarna på nytt. Hon menar att hon som biträdande civilmininster inte var ansvarig i frågan och att hon troligen, och av okänd anledning, ersatt dåvarande civilministern Bengt KÅ Johansson och undertecknat i hans ställe.

"Har lämnat det vidare"

- Jag har ingen aning, det var 25 år sen och vi har lämnat det vidare så att...

Men du har undertecknat beslutet?

- Jag kan verkligen inte redovisa när det är 25 år senare.

Känner du till något om diplomatbuggningen?

- Nej. Antagligen fick jag en dragning då. Jag var inte ansvarig för det här. Det var inte min portfölj. Antagligen har jag ersatt min kollega men jag kan verkligen inte redovisa några detaljer i dag 25 år senare, utan det vi har gjort är att vi har lämnat detta till justitiedepartementet.

- Så finns det något som kan lämnas ut så får de undersöka det och då ska det lämnas ut tycker jag. Det är väl det bästa, men jag kan inte ge dig något mer.

Sekretess råder

Fredrik Persson, pressekreterare på justitiedepartementet, har i sin tur hänvisat till att det troligen råder "försvarssekretess" i ärendet samt bollat frågan vidare till Palmegruppen - som inte vill kommentera.

Dåvarande civilmininster vid tiden för beslutet, Bengt KÅ Johansson, kan inte bekräfta att det var han som hade bakgrundskunskaperna i ärendet.

- Jag har inte något som helst minne av ett enskilt ärende, det var ju massa sådana där saker, framför allt när det gällde att få ta del av sekretessbelagt material. Jag kan inte hjälpa dig med det.

Och Olof Egerstedt, tjänstemannen som var var med och undertecknade tillsammans med Margot Wallström, säger samma sak.

- Ska jag vara riktigt ärlig så minns jag ingenting. Inte ett barr.

Lars Näslund
Lars Näslund

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag