Väggarna och skåpen i Gustav Adolfsskolan är slitna. Den blågrå målarfärgen har börjat flagna efter att klottret tvättats bort inför höstterminen.
– När börjar de sälja raketer? frågar en elev.
Kanske är det bara för att spela tuff inför kompisarna. Men
raketskjutning har blivit ett återkommande problem.
Förra läsåret spårade allt ur.
I december strejkade nio tjejer efter en lång tids trakasserier från killarna i klassen. De hade kallats ”bitch” och ”hora”, fått bilder på ett kvinnligt könsorgan upptryck i ansiktet och blivit bespottade på väg till julkonserten.
I samma veva misshandlades en kvinnlig lärare av en 15-åring.
– Vi stoppade honom annars skulle han ha slagit henne med en stol, säger en kille.

Sköt nyårsraketer

Kulmen nåddes i januari när en grupp killar sköt nyårsraketer i uppehållsrummet, mot två kvinnliga städare. De två kvinnorna chockades svårt av den fruktansvärda knallen.
Skyddsombudet stängde omedelbart skolan. 22 elever fick hemundervisning och sex elever tvingades byta skola.
– I det läget var det det enda vi kunde göra, att splittra gänget, säger Patrik Helgesson, rektor på Gustav Adolfsskolan sedan sex år.

Korridorerna hålls låsta

När Patrik Helgesson visar runt i skolan med ungefär 300 högstadieelever skramlar hans nyckelknippa ofta. Efter vårens händelser är dörrarna mellan korridorerna låsta. Eleverna tillåts inte komma in i klassrummen förrän lektionerna börjar.
– Då blir det inte så mycket spring, säger Patrik Helgesson.
Under en lektion är det tydligt att skolan åtminstone just nu lyckats uppnå viss lugn och ro. Det är relativt tyst när klass-läraren pratar. Två andra lärare står längst bak i klassrummet – redo att gripa in. De flesta elever tycker att det har blivit bättre, framför allt sedan de värsta bråkstakarna tvingades byta skola.

Vill ha fler kameror

Men Matilda Tas, 15, som går i 9B, tycker att många av de andra åtgärderna är överdrivna. Till exempel den ständiga kameraövervakningen. Hittills finns åtta kameror men skolledningen vill ha fler, för att stoppa skadegörelsen.
Patrik Helgesson säger att ingen har framfört till honom att de tycker att det är integritetskränkande med övervakning.
– Det är ju ingen som tittar på materialet om inget händer.
Patrik Helgesson är militärisk i sin stil och tror på hårda tag.
Disciplinen är stenhård och reglerna har många likheter med ett fängelse. För att gå på toaletten eller för att dricka ett glas vatten måste eleven lämna in sin skåpnyckel till elevvårdspersonalen. På så sätt har personalen stenkoll på vem som gör vad.
Skolan införde också nolltolerans mot svordomar.
Varje överträdelse leder till ett telefonsamtal till föräldrarna. Men under en rast berättar flera lärare, som vill vara anonyma att regeln är ohållbar. Skulle de tvingas ringa hem för minsta lilla svordom skulle de inte ha tid till annat.
– Då låtsas jag inte höra det, säger en lärare.
Det märks inte minst vid lunchen i den högljudda matsalen.
– Jag kan säga ”knulla din mamma!”, säger en elev högt
inför skolmatspersonalen.

”Det är mycket bråkande”

Daniella Jönsson, 15, som går i 9B tror inte heller på nolltoleransen.
Hon vill höja sina betyg och läsa antingen media eller musik på gymnasiet, men att koncentrera sig på skolarbetet är inte lätt.
– Det är killarna som är vilda. Det är mycket bråkande och skrikande men man lär sig att ignorera det, säger hon.
En lärare konstaterar:
– Det är svårt nog för de duktiga eleverna. För elever som har det kämpigt är det omöjligt.
De första dagarna på höstterminen har varit rätt lugna. Daniella hoppas att hon nu ska slippa vara rädd för raketer.
– Det var jobbigt när man inte vågade gå runt i skolan.
Men en av hennes skolkamrater, är mindre optimistisk:
– Det kommer att smälla igen – det gör det varje år.