Israels utrikesminister Avgidor Lieberman beklagade i torsdags att svenska UD inte ingriper mot anklagelserna i artikeln. Foto: Uriel Sinai
Israels utrikesminister Avgidor Lieberman beklagade i torsdags att svenska UD inte ingriper mot anklagelserna i artikeln. Foto: Uriel Sinai

Skandalen som skakar Aftonbladet - och två regeringar

Publicerad
Uppdaterad
I går kväll fick Aftonbladet-skandalen en extra twist när TV4 sände en tv-inspelning av ett samtal mellan Aftonbladets Lena Mellin och utrikesminister Carl Bildt. Det diplomatiska storbråket mellan Israel och Sverige blir allt värre efter Aftonbladets publicering av obevisade anklagelser om israelisk organplundring.
Nu visar det sig att Sveriges ambassadör i Israel antingen missförstått eller struntat
i sina order från UD i Stockholm.
Aftonbladets chefredaktör Jan Helin säger att han läste det kritiserade reportaget i förväg utan att reagera.
Hans närmaste medarbetare, Lena Mellin, hävdar att Helin inte läste hela texten.
Och Dagens Nyheter tackade nej till samma "avslöjande" - för tio år sedan.
Expressen kan i dag avslöja nya fakta om skandalen som skakar två regeringar och Sveriges största tidning.
Donald Boström är trött. Han står mitt i centrum för en internationell diplomatisk kris och försöker samtidigt handla middagsmat och hämta på dagis. Först ska han bara stanna till på TV4. De senaste dygnen har han mer eller mindre oavbrutet intervjuats av journalister: israelisk tv, Jerusalem Post, svenska dagstidningar, CNN...
- När jag intervjuades i direktsändning i israelisk radio började intervjuaren skrika åt mig att jag var antisemit. Det var väldigt obehagligt, säger han.
Han har i många år skildrat Palestinakonflikten. I våras hyllades han när han lyckades få en exklusiv intervju för TV4 med Eritreas president Isaias Afwerki om den fängslade Dawit Isaak.
I dag är Donald Boströms mejlbox och hans Facebooksida fyllda av hatmejl.
Han beskriver två av dem som rena dödshot:
"Nazisterna ska dö. Du är nästa offer. Vi väntar utanför. Du blir nästa nyhet, mycket snart."
- Jag tittar mig om hela tiden. Jag diskuterar med polisen och Aftonbladet om livvaktsskydd, säger Donald Boström i dag till Expressen.

MÅNDAG: "Våra söner plundras på sina organ".
Så lyder rubriken på den stort uppslagna artikeln av Donald Boström som Aftonbladet publicerar på kultursidorna på måndagen.
Boström skriver att det 1992 fanns starka miss- tankar hos palestinska familjer på Västbanken vars unga söner skjutits ihjäl av israelisk militär "att deras unga män har fångats in, och som i Kina och Pakistan, ofrivilligt fått agera organ-reserv innan de dödats."

Uppgifterna är inte nya. Boström berättar själv att han erbjöd Dagens Nyheter samma material för över tio år sedan, men tidningen tackade nej. Han publicerade det senare i sin kritiker- rosade bok "Inshallah", utan att någon reagerade.
"Dags att bringa klarhet i denna makabra verksamhet om vad som försiggår och vad som försiggått på de av Israel ockuperade områdena sedan intifadan startade", skriver Donald Boström i Aftonbladet.
- Jag kunde aldrig föreställa mig reaktionerna, säger Boström till Expressen.
Idéhistorikern Henrik Bachner var 2006 medförfattare till den första större undersökningen av samtida anti- semitism i Sverige.

Han förklarar varför reaktionerna både i Israel och i Sverige blivit så häftiga på innehållet i Aftonbladet- artikeln:
- När man riktar den här typen av anklagelser mot judar och Israel finns det likheter med historiska anklagelser som riktats mot judar, framför allt föreställningen om judar som ond- skefulla, blodtörstiga och också med beskyllningar om ritualmord.
Judiska Centralrådets ordförande Lena Posner Körös i skriver i ett öppet brev till Aftonbladets chefredaktör Jan Helin att Donald Boströms artikel återvinner en av antisemitismens verkliga klassiker - juden som rövar bort barn, slaktar dem och stjäl deras blod.
- Det är många antisemitiska schabloner och stereotyper av judar som skymtar i artikeln, säger riksdags- ledamoten Birgitta Ohlsson, som sitter i utrikesutskottet och är utrikespolitisk talesman för Folkpartiet.

ONSDAG: Proteststormen bryter ut på riktigt, både i Israel och bland svenska Israelvänner.
Israels vice utrikesminister Danny Ayalon kräver officiellt att den svenska regeringen ska fördöma artikeln i Aftonbladet.
- Den stinker av rasism och minner om medeltida anklagelser om blodoffer och ritualmord, säger Ayalon.

Den ultrakonservative israeliske utrikes- ministern Avgidor Lieberman säger, via en talesman, att artikeln "ofrånkomligen uppmuntrar till hatbrott mot judar".
Sveriges ambassadör i Israel, Elisabet Borsiin Bonnier, skickar ut ett pressmeddelande till israeliska medier där hon tar avstånd från Aftonbladets artikel.
Hon skriver där att "artikeln är lika chockerande och motbjudande för oss svenskar som de är för israeliska medborgare."
Anders Jörle, chef för UD:s press- avdelning i Stockholm, tar dock avstånd från ambassadörens agerande:
- UD har respekt för den svenska yttrandefriheten och recenserar inte artiklar i svensk press om utrikes förhållanden.

TORSDAG: Tack vare ambassadörens utspel tar affären plötsligt en helt ny vändning.
Aftonbladet går till attack mot utrikesminister Carl Bildt och UD: "Svensk pressfrihet står på spel".
Chefredaktör Jan Helin ställer frågan: "Deltar regeringen i hatkampanjen?"
Snart går också Tidningsutgivarna ut med ett skarpt fördömande av ambassadörens uttalande:

"Tafsa inte på tryck- och yttrandefriheten!" skriver VD Anna Serner.
Tidningen Sydsvenskans ledarredaktion skriver på sin opinionsblogg:
"Plötsligt lyckas Aftonbladet framstå som offret."
Carl Bildt har hittills tigit, klämd mellan den israeliska ilskan och det otänkbara i att sätta sig över den svenska tryckfrihetslagstiftningen. Torsdag kväll lägger han ut ett inlägg om affären på sin blogg:
"På sina håll i Israel har man begärt att vi på ett eller annat sätt skulle ta offentligt avstånd från denna artikel eller till och med ingripa för att förhindra att en sådan artikel skulle kunna publiceras. Men så fungerar inte vårt land - och skall inte heller göra det."
Israel svarar med att ytterligare höja tonläget i de diplomatiska attackerna.
Israels utrikesminister Avgidor Lieberman beklagar i israelisk medierna att svenska UD inte ingriper mot anklagelserna i Aftonbladet-artikeln.
- Det påminner oss om Sveriges handlande under andra världskriget när de heller inte ingrep, säger Lieberman.

LÖRDAG: Aftonbladet täcker förstasidan med rubriken "ISRAELS ANGREPP PÅ SVERIGE", och ägnar fem sidor i tidningen åt de israeliska diplomatiska attackerna.
Tonen från det israeliska utrikes- departementet blir alltmer irriterad:
- Bollen ligger hos det svenska utrikesdepartementet. Vi väntar på att de ska reagera eller svara. Inget svar är också ett svar, naturligtvis, säger Yigal Palmor, talesman för utrikesminister Avigdor Lieberman till TT, och hotar med förmörkade relationer mellan länderna.
Samtidigt avslöjar P1-programmet Medierna att ambassadör Elisabet Borsiin Bonnier faktiskt kontaktade UD i Stockholm för att få instruktioner om hon skulle gå ut med sitt uttalande.

Enligt Medierna meddelade kabinettssekretare Frank Belfrage vid ett möte klockan nio på onsdag morgon att UD inte skulle reagera på Aftonbladet-artikeln.
En UD-källa bekräftar uppgifterna för Expressen.
- Ambassadören skickade över ett utkast på sitt uttalande till UD, men av olika anledningar blev det inte uppmärksammat som det skulle ha blivit.
Däremot hade ambassadören klockan tio på förmiddagen ett telefonmöte med chefen för Mellanösternenheten, Robert Rydberg.
- Rydberg gav vad han menar är klara instruktioner om att ambassadören inte skulle gå ut och kritisera Aftonbladet. Men någonting gick snett. Vi vet inte vad ännu, säger UD-källan.
Chefredaktören på Sveriges största tidning befinner sig några dagar in i skandalen i den märkliga situationen att han måste bedyra att han inte är antisemit. Jan Helin skriver på sin blogg:
"Jag är inte rasist. Jag är inte antisemit. Aftonbladet är inte en antisemitisk tidning."
Jan Helin säger nu till Expressen:
- Det är en ganska märklig upplevelse, jag var möjligen onödigt tydlig.
Han säger att det inte fanns någon annan agenda med publiceringen än att ställa frågan vad som egentligen hände med den dödade palestinska pojken.
- Jag hade inga invändningar mot texten, men vi diskuterade bilden på den döda pojken.
Gunnar Hökmark är moderat EU- parlamentariker och dessutom ordförande i Samfundet Sverige-Israel.
Han jämför på debattsajten Newsmill Donald Boströms artikel i Aftonbladet med nazistisk propaganda:

"Det är en skam för alla inblandade. Men framför allt för tidningens ansvarige utgivare. Aftonbladet tar med sin nuvarande redaktionella och politiska ledning steget in i en krets av tidningar och publikationer som tillhört och tillhör mörkrets krafter."
- Han kallar mig nazist till och med. Det finns ingen gräns för vilka skamgrepp man tar till, säger Jan Helin.
Nazitemat återkommer på flera andra bloggar. Debattören Christian Dahlgren skriver om Aftonbladets historia som konservativ tidning som stödde Hitler-Tyskland under 1930-talet samt senare omdebatterade publiceringar, som illustrationen av den korsfäste Yassir Arafat påsken 2002.
- Aftonbladet tycks jämt och ständigt ha en märklig förmåga att landa i judefientliga schabloner, menar Christian Dahlgren.
- Kort är lärdomarna av våra handlingar. De tunga vågorna av antisemitism från 30-talets arbetarkultur är tillbaka, skriver författaren Cecilia Gyllenhammar.
Idéhistorikern Henrik Bachner:

- Det finns de som vill utmåla Aftonbladet i väldigt mörka färger och det är också fel. Men Aftonbladet har sedan en ganska lång tid i större utsträckning än andra tidningar gett utrymme åt artiklar som anspelar på fördomar mot judar.
Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg säger till Expressen att hon blir upprörd över anklagelserna om antisemitism:
- Aftonbladet är den tidning som mest kritiskt granskat Israel, det är inte antisemitism.
Hon säger sig inte ens ha varit medveten om att tidningens story liknar den gamla antisemitiska stereotypen om judar som mördar kristna barn för att komma åt deras blod.
- Jag hade ingen aning om att det fanns en sån.
Däremot säger hon att hon aldrig hade kunnat publicera Donald Boströms artikel om hon varit nyhetschef:

- Men kultursidan måste kunna vara en oas där man kan tänka fritt och ställa frågor som man inte har alla svar på, säger Åsa Linderborg.
I går kväll fick Aftonbladetskandalen en extra twist när TV4 sände en tv-inspelning av ett samtal mellan Aftonbladets Lena Mellin och utrikesminister Carl Bildt. Samtalet spelades in ombord på båten till Vaxholm där statsminister Fredrik Reinfeldt höll sitt sommartal.
Mellin säger om artikeln till Carl Bildt, enligt filmklippet:
- Ansvarige utgivaren var inte helt medveten om att den publicerades...
Bildt frågar:
- Vad sa du?
Lena Mellin upprepar:
- Ansvarige utgivaren var inte medveten om att den publicerades... Han hade fullt... Men, nej, jag...
Bildt:
- Det är precis parallellt med... en utrikesminister vet inte alltid vad varje ambassadör säger...
Jan Helin förnekar dock att Lena Mellins uppgifter om honom stämmer:
- Jag fick text och bilder av redaktionschefen Magnus Ringman. Jag läste artikeln och godkände den, säger Jan Helin till Expressen.
Vad är då sant och vad är falskt i de uppgifter som startade hela den diplomatiska krisen?

Per Gahrton, tidigare miljöpartistiskt språkrör, är ordförande i Palestinagrupperna i Sverige. Han säger till Expressen att han valde att inte ta med ryktena om organstölder i sin bok "Palestinas frihetskamp" som kom ut i fjol:
- Det fanns inte tillräckligt starkt stöd.
Men han konstaterar också att Donald Boström hittat en del indicier och försvarar hans rätt att publicera anklagelserna.
- Men ska palestinierna fortsätta sprida rykten om att israelerna plockar organ får de faktiskt visa upp en kropp som saknar organ, säger Gahrton.
Bassem Eid är en av de främsta människorättsaktivisterna i Israel. Han nåddes också av ryktena om organstölder och bestämde sig för att undersöka sanningshalten.
Eid kunde inte finna något som stödde uppgifterna.
- När israeliska soldater dödar så dödar de för att döda, inte för att ta nåt från dem, säger han till Expressen.
Bassem Eid har själv reagerat på artikeln i Aftonbladet.
- Jag har aldrig sett en sån här artikel i nån arabisk tidning. Ingen har rapporterat om det här ämnet - för det är bara rykten, säger Bassem Eid som i dag driver människorättsorganisationen Palestinian Human Rights Monitoring Group.
Lördag eftermiddag försöker Donald Boström hitta en stunds lugn och ro med sina barn. Han har just avslutat intervjuer med iransk, turkisk och tysk medierna.
Han säger att kritiken mot honom mest beror på att man vantolkat hans artikel.
- Jag har intervjuat palestinska föräldrar som säger sig vara säkra på att deras döda söner har tömts på organ efter att de förts bort av Israeliska styrkor. Och jag har låtit israelerna kommentera anklagelserna. Det är bara helt vanlig journalistik!
Donald Boström säger att den israeliska kritiken snarast styrkt honom i övertygelsen om att det ligger något i hans uppgifter.
- Vi verkar ha träffat rätt, säger han.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida