En hemmagjord brandbomb hittades vid det tilltänkta asyboendet i Upplands Väsby. Foto: Alexandra KarlssonEn hemmagjord brandbomb hittades vid det tilltänkta asyboendet i Upplands Väsby. Foto: Alexandra Karlsson
En hemmagjord brandbomb hittades vid det tilltänkta asyboendet i Upplands Väsby. Foto: Alexandra Karlsson
Polisen har inlett en förundersökning om försök till grov mordbrand. Foto: Alexandra KarlssonPolisen har inlett en förundersökning om försök till grov mordbrand. Foto: Alexandra Karlsson
Polisen har inlett en förundersökning om försök till grov mordbrand. Foto: Alexandra Karlsson
Rutan krossades. Foto: Alexandra KarlssonRutan krossades. Foto: Alexandra Karlsson
Rutan krossades. Foto: Alexandra Karlsson
Foto: Alexandra KarlssonFoto: Alexandra Karlsson
 Foto: Alexandra Karlsson

Skadegörelse mot tänkt flyktingboende

Publicerad

En före detta skollokal i Upplands Väsby som ska bli ett tillfälligt boende för flyktingar utsattes i natt för skadegörelse.

Polisen har inlett en förundersökning om försök till grov mordbrand.

Upplands Väsby kommun skriver i ett pressmeddelande att man hittat en hemmagjord brandbomb på platsen.

Polisen larmades om händelsen vid 05.50 på onsdagsmorgonen. Väktare hade då upptäckt att någon slagit sönder fönster på lokalen, en skolbyggnad som skulle användas som flyktingboende.

När polis kom till platsen hittades föremål som gör att polisen tror att någon försökt starta en brand.

– Vi har tekniker på platsen för att säkra spår. Vi har även en del som är avspärrad så att de ska kunna arbeta i fred, säger polisens presstalesperson Towe Hägg.

Föremålen som anträffades har tagits i beslag.

Polisen har inlett en förundersökning om försök till grov mordbrand.

I Expressens livesändning säger polisens presstalesperson Hesam Akbari:

– Polisen larmades om att någon eller några personer har slagit sönder en ruta. Vi hittade föremål på platsen som gör oss misstänksamma, vad det här är för föremål är något vi inte vill gå ut med i nuläget, säger han.

Hemmagjord brandbomb

Upplands Väsbys kommun bekräftar att lokalen var tänkt att ställas till Migrationsverkets förfogande som tillfälligt flyktingboende. Enligt Anna Malm Kelfve, kommunikatör i Upplands Väsby kommun, var lokalen tänkt för att inhysa omkring 50 asylsökande. När boendet skulle ha satts i bruk är inte känt.

Kommunen skriver på sin hemsida att man hittat en hemmagjord brandbomb på platsen.

– Det stämmer att man hittade en misstänkt brandbomb på platsen, säger Anna Malm Kelfve.

Enligt kommunen har väktare funnits på platsen sedan i går kväll och under natten har de gjort regelbunden tillsyn vid skolan. Under förmiddagen håller kommunen ett krismöte.

– Väktaren var på plats vid lokalerna från klockan 18 i går. I morse upptäckte han krossade fönster och hörde hur någon sprang därifrån. Om inte väktaren hade varit där hade det kunnat sluta mycket värre, säger Anna Malm Kelfve, till TT.

Polisen har hittills ingen gripen misstänkt för brottet.

Förhöjd säkerhet

Expressens reporter Magnus Hellberg finns på plats i Upplands Väsby under onsdagsförmiddagen. Han pratade där med Marie Larsson som arbetar på skolan som utsattes för försök till brandattentat.

– Vi kommer att föra en dialog med huvudmannen för skolan och ha ett möte med kommunen. Vi vill ha en rak dialog om vad som kommer att ske, säger Marie Larsson.

Hon berättar att skolan inte upplevt någon skadegörelse tidigare, men kommunen har höjt sin säkerhet på platsen.

– Jag förstår er oror och barnens säkerhet är vår högsta prioritet, säger Marie Larsson.

Attacken med försök till mordbrand mot skolan i Upplands Väsby är bara den senaste i raden av attacker och försök till attacker som inträffat den senaste tiden.

Senaste av en lång rad attacker

Senast natten mot tisdagen brann ett flyktingboende i Munkedal. Ingen människa skadades men huset brann ner till grunden. 16 asylboenden eller tilltänkta asylboenden har attackerats sedan i mars i år. I vissa fall har lokalerna brunnit ner och i andra fall har det rört sig om misstänkta försök till mordbrand.

På grund av den förhöjda hotbilden har man på vissa håll i landet bestämt sig för att hemlighålla adresser till asylboenden. I måndags kom nyheten om att Umeå kommun hemlighåller adresserna av rädsla för attacker. På onsdagen kom beskedet om att även Malmö kommun går samma väg och lägger sekretess på adresserna.

– De har ansvaret att genomföra hotbildsanalyser och utifrån den information som ges till Migrationsverket kan det innebära beslut om ökad bevakning. Polisen beslutar om egna åtgärder, säger Monica Karum Bergvall, säkerhetschef på Migrationsverket, och fortsätter:

– Migrationsverket beslutar om bevakning. Om det händer något på ett boende när Migrationsverket inte är på plats informerar entreprenören enhetschefen som sedan beslutar om bevakning. Vid eventuella händelser kan polisen besluta om att ett område ska bevakas. Det skyddet kan även åberopas av fastighetsägaren.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag