Seim, 6, har svår epilepsi - utan rätt vård kan hans tillstånd bli livshotande. Nu har han och hans krigsskadade mamma Tirhas Theklai avvisats till Eritrea.
- Det skulle vara väldigt farligt för hans hälsa att åka tillbaka, säger hon.
Tirhas Theklai, 42, och hennes son kom till Sverige 2005 efter att ha flytt från Eritrea. Hon tvingades bli soldat i den eritreanska befrielsearmén när hon var 14 år. I ett luftangrepp miste hon vänster fot, höger öga och skadade ena armen. Hon fick kallbrand och amputerade ena benet.
Men trots det är fallet värre med hennes son Seim, 6. Han har svår epilepsi och är beroende av att få medicin som motverkar anfallen. En utredning gjord på habiliteringen i Hedemora visar att han dessutom har en kraftig utvecklingsförsening och låg livsgnista.
Trots det har Migrationsöverdomstolen bestämt att han ska avvisas till Eritrea. Man anser att det finns vård där.
- Där finns inte den epilepsimedicin som fungerar för Seim, säger Tirhas.
Ont om läkemedel
Barnläkare Mehari Gebre-Medhin, som forskar vid Uppsala universitet, är ursprungligen från Eritrea och besöker sjukhus i landet flera gånger per år. Han menar att basvården är hygglig i landet - men att situationen ser helt annorlunda ut för specialistsjukvård.
- Dit hör neurologiska sjukdomar på barn. Tillgången på läkemedel är oerhört knapp.
- Det finns inte något annat sätt att behandla epilepsi på än med rätt medicin. Därför kan man inte tänka på att skicka tillbaka ett barn med svåra kramper, säger Gebre-Medhin.
Han menar att varje gång en epileptiker får ett svårt anfall skadas hjärnan. Även korta perioder utan medicin kan vara allvarligt.
"Leker med hans liv"
Ärendet är nu överlämnat till polisen. Vilken dag som helst kan de komma och knacka på och direkt föra bort dem.
- Jag är mycket orolig över hur det ska gå. Om inte Seim trappar ner på medicinen i veckor är det livsfarligt för honom. För mig är det uppenbart att man leker med killens liv om man avvisar honom, säger John Persson, som är kontaktperson till Seim.
Tirhas har hänvisat till "synnerligen ömmande omständigheter". Men det är inte skäl nog.
- Jag är så rädd. Jag sover inte mer än en timme per natt, säger Tirhas.
Hon studerade ekonomi på hög nivå i Eritrea, men berättar att hon greps av säkerhetspolisen och satt häktad i flera månader. Hennes brott:
Hon uttryckte kritik mot hur regimen behandlade ungdomar.
Med hjälp av mutade militärer lyckades hon fly landet under en permission, säger hon.
- Risken är mycket stor att hon sätts i fängelse igen. Bara att lämna landet är olagligt. Om hon fängslas innebär det ännu större risker för pojken, säger John Persson.
Inte tillräckligt skäl
Mikael Ribbenvik, tf generaldirektör på migrationsverket, känner inte närmare till fallet med Seim, men säger:
- Om det är så att det är livshotande för honom och han inte kan få vård i sitt hemland ser situationen annorlunda ut. Men Migrationsöverdomstolen har uppenbarligen inte kommit till den slutsatsen. Att kvaliteten är bättre i Sverige eller att personen inte har råd med vård är inte skäl till uppehållstillstånd.
Han menar att verket inte kan riva upp ett domstolsbeslut, men:
- Det finns en säkerhetsventil som i närmast kan liknas med resning. Det vill säga om det händer något nytt i fallet, som att förhållandena i hemlandet förändras, kan det vara skäl till uppehållstillstånd.
