Advokat Per-Ingvar Ekblad inledde de kompletterande förhören med Christine Schürrer.
Tyskan berättar om hur det gick till när hon blev gripen i Tyskland.
Hon sov hos en kompis som hämtade henne på stationen på tisdagen. Dagen efter följde hon sin mamma till sjukhuset. Sedan firade hon ett anställningskontrakt med sina vänner.
På torsdagen, dagen efter festen, var hon trött.
- Jag hade druckit lite för mycket.

Mycket upprörd

På eftermiddagen ringde en ambassad i Stockholm där hon sökt jobb och bad henne komma på intervju på måndagen nästa vecka.
- Jag sa ja, jag kommer till Stockholm på måndag.
Sedan pratade hon med sin mamma, som fått ett samtal från en svensk tidning.
- Hon sa jag var sökt för ett brott. Jag hade ingen aning om vad hon pratade om, säger Christine Schürrer.
Mamman var mycket upprörd:
- Jag sa okej, lugna dig, jag går till polisen och reder ut det här.
På polisstationen fick hon beskedet - några personer var döda och hon var misstänkt.

Oförstående

Tyskan var oförstående:
- Jag känner inte de personerna. Jag vet inte vilka de är, sa hon till polisen.
- Det måste vara en förväxling, varför är jag misstänkt? sa Schürrer.
Det var först när hon åtalats som Christine Schürrer förstod varför misstankar väckts mot henne, när hon läste om vad vänner till familjen Jangestig sagt om henne till polisen.
- Jag blev chockad, säger hon.
Christine Schürrer menar att hon utsatts för elak ryktesspridning av vänkretsen kring Emma Jangestigs sambo.
- Det är tydligt att han inte berättat sanningen om mig. Men det är så med skvaller - en person berättar för en person som berättar för en person och till slut stämmer inte någonting.

"Psykobrud"

- Personer som inte känner mig kallar mig "psykobrud".
Christine Schürrer menar att bilden av henne, som besatt av Emma Jangestigs sambo, inte har något med verkligheten att göra.
- Ett brev och två sms på ett år. Jag vet inte hur man kan ha den uppfattningen att jag är besatt av honom. Det är löjligt, säger Christine Schürrer.
Christine Schürrer tillbakavisar också att hennes självmordsförsök skulle ha att göra med att relationen tagit slut, som åklagarna vill göra gällande.
- Jag förstår inte hur man kan dra en sådan slutsats.
- Jag har inte i något mejl eller sms skrivit att jag vill ha honom tillbaks. Även om han har sagt det till sina kompisar.

"Ganska lugn"

Om bilden av henne i vänkretsen i Arboga säger tyskan:
- Jag är inte den person de beskriver. Det är en fantom de målar upp. Jag är ingen sjuk person. Jag mår inte så dåligt heller.
Hon beskriver sig själv.
- Jag är en ganska lugn person. Jag har inte så lätt att bli upprörd. Det händer aldrig. Jag är väldigt eftertänksam. Om jag inte har en aning om en sak håller jag käft och blandar mig inte i, säger tyskan.
Tyskan säger att hon var i Arboga på morddagen för att besöka fornlämningen Halvardsborg. Åklagarna har försökt att slå hål på hennes historia genom att påstå att hon sagt att hon varit där för att leta runor, vilket inte finns vid fornlämningen.
- Det är självklart att det inte finns några runor där, säger tyskan i rätten.
- Jag sökte efter vilka ristningar som helst på stenarna, säger Christine Schürrer.

Förväxlingar

Tyskan berättar sedan hur polisen genom en rad förväxlingar och missförstånd blandat ihop hennes skor med ett par skor som hon skulle få när hon var häktad.
Skorna som hon skulle få i häktet, som tyskan aldrig sett, har använts som bevis i rättegången - men hennes egna skor är försvunna.
- Det var ett par liknande skor, men med vita snören och vit kant, men de är borta. Jag har ingen aning om var de finns.
Christine Schürrer berättar hur arg hon är att ha suttit häktad sedan i mars på grund av det som hon ser som bakgrunden till misstankarna mot henne - ryktesspridning.
- Det låter som ett gäng tonåringar som sitter och skvallrar om mig.
- Att bli häktad för såna låga skäl, jag förstår inte det, säger tyskan.
- Åklagaren ljuger om mig. Jag är väldigt arg.
Christine Schürrer säger att det som fått henne att stå ut är att hon ändå tror att rättvisan fungerar - och att hon kommer att gå fri.
- Absolut, som jag ser det. Även om åklagaren här eller någon annan inte vill se sanningen, så kommer sanningen en dag komma ut. Det finns bevis som pekar åt andra riktningar och som utesluter mig som gärningsman.
Tyskan beskriver hur hon känner för mediernas rapportering kring hennes person:
- Totalkränkt! Katastrof.

Vägrar svara

Hon menar att medierapporteringen bidrog till tingsrättens dom mot henne och kallar tingsrätten för en primitiv institution för "primitiva människor".
När åklagaren Johan Fahlander ska ställa frågor till Christine Schürrer vägrar hon att svara:
- Be mig om ursäkt för ditt beteende annars svarar jag inte på dina frågor.
- Ditt beteende här mot mig är olämpligt för en vuxen, bildad person, säger tyskan.
Åklagaren ber inte om ursäkt utan ställer sina frågor utan att få svar.
Efter en rad frågor bryter plötsligt tyskan tystnaden när åklagaren säger att hon har kallat Halvardsborg för en "stenåldersborg".
- Det var ett översättningsfel. Vi har pratat hela tiden på tyska. Jag har nog sagt stenborg.
- Jag är väl medveten om att det inte är en stenåldersborg för det finns inga stenåldersborgar, skrattar tyskan.
Sedan tystnar Christine Schürrer igen.