Inhämtningen av uppgifter får ske enligt gällande signalspaningslag, till exempel för kartläggning av internationell terrorism. Justitieminister Beatrice Ask har bjudit in Socialdemokraterna för gemensamma överläggningar kring förslaget.

Försvann med nya lagen

Säpo kunde tidigare lägga ut spaningsuppdrag på Försvarets radioanstalt (FRA). Men den möjligheten försvann när den nya FRA-lagen antogs. Regeringen tillsatte då en utredning, ledd av förre Säpochefen Anders Eriksson, som inte oväntat kom fram till att Säpo skulle få beställa – eller rikta, som det heter – spaning från FRA.
Justitieminister Beatrice Ask sågade dock utredningen samma dag den överlämnades. Hon ansåg att det behövdes en bredare översyn, bland annat av frågan vem som ska utföra signalspaningen. Hon antydde att det inte nödvändigtvis måste vara FRA.
Nu har dock hon och hennes departement kommit fram till att det är FRA som ska utföra spaningen. En departementspromemoria skickades ut under torsdagen på remiss.
Säpo har flera gånger påpekat att dess arbete begränsas av att man inte får använda signalspaning.

Begränsning

Jämfört med förre Säpochefen Anders Erikssons utredningsförslag innebär justitiedepartementets förslag en begränsning av vad Säpo får använda signalspaning till.
- Det är en ganska stor skillnad faktiskt. Det här är en minimalistisk lösning. Eriksson föreslog vidgade möjligheter, så att det även skulle få användas i syfte att förebygga och förhindra brott. Det föreslår inte vi, säger justitieminister Beatrice Ask till TT.
Nu föreslås Säpo och Rikskriminalpolisen få möjlighet att inrikta signalspaningen i syfte att "kartlägga strategiska förhållanden avseende internationell terrorism och annan grov gränsöverskridande brottslighet som kan hota väsentliga nationella intressen", som det står i promemorian.
- Det blir inte möjligt att leta efter en speciell person, säger Ask.

"Utrett grundligt"

Hon har övergett idén att någon annan än FRA skulle svara för signalspaningen åt polisen.
- Vi har utrett det grundligt och kommit fram till att det är rätt att hålla sig till FRA av flera skäl, inte minst ekonomiska, säger Ask.
Hon tror att det ska gå att få en bred politisk samsyn kring förslaget.
- I den här typen av frågor är det en fördel, säger Ask.

Inte inom landet

Att Säpo och Rikskriminalen nu föreslås få rätt till signalspaning innebär att samma regelverk som i dag gäller för Försvarsmakten och regeringskansliet också ska gälla för polisens signalspaning.
Det innebär bland annat att signalspaning endast får avse utländska förhållanden, inte inriktas på en endast en viss fysisk person eller avse signaler där både avsändare och mottagare befinner sig i Sverige.
Inhämtningen av uppgifter ska ske automatiserat och med användning av sökbegrepp. Om dessa varit kopplade till en viss fysisk person, vilket bara får ske om det är av synnerlig vikt, ska denne underrättas i efterhand.
Tillstånd ska lämnas av Försvarsunderrättelsedomstolen. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden sköter tillsynen av behandlingen av personuppgifter.

MP kritiskt

Miljöpartiet vänder sig emot förslaget att låta Säpo och Rikskriminalpolisen få tillgång till signalspaning. Partiet står fast vid uppfattningen att FRA-lagen bör rivas upp och att en parlamentarisk utredning ser över behovet av signalspaning och dess inverkan på integriteten.
- Det är en besvikelse att Socialdemokraterna och den borgerliga regeringen är överens om mer och mer övervakning. Miljöpartiet har varit motståndare till FRA-lagen från början och vill i stället förstärka grundlagen för att förhindra den här sortens integritetskränkande lagar, säger Miljöpartiet ledamot i justitieutskottet Maria Ferm till TT.