Sanningen om Carema-skandalerna?

Publicerad
Uppdaterad
De har anklagats för att svälta åldringar, väga kissblöjor och tvinga gamla människor att sova på golvet.
Men vårdbolaget Carema Care - som började granskas för två och en halv månad sedan i DN - anser att en stor del av kritiken är direkt felaktig.
Expressen har granskat bevakningen.
- De sakförhållanden som vi har redogjort för i en rad artiklar kring Caremas äldreboende har stöd från ett stort antal anställda, anhöriga och experter, säger Gunilla Herlitz, chefredaktör för Dagens Nyheter.
Kerstin Stålskog, affärsområdeschef för Caremas Äldrevård, anser att hon och hennes kolleger utsatts för ett drev, men Gunilla Herlitz, chefredaktör för DN som varit nyhetsledande i bevakningen av Carema, håller inte med:
"Dagens Nyheters granskning av Carema har engagerat läsare i hela landet på ett exempellöst sätt. Frågorna är svåra och många. Jag anser att det är viktigt att denna debatt fortsätter, men det handlar inte om att diskutera detaljer kring vägning av blöjor eller huruvida undernäring är detsamma som svält." skriver hon i ett mejl till Expressen.
- Ingen lyssnar på oss och mycket av kritiken i medierna rör sig om rena felaktigheter, säger Kerstin Stålskog.

"Många hänger på"

Expressen har granskat medie­bevakningen på punkt efter punkt. Men om Carema utsatts för ett drev eller inte råder det delade meningar om. En av dem som håller med Carema är kommunikationskonsulten Staffan Dopping:
- Drev leder sällan till allsidig rapportering. Många hänger på och litar på researchen som det första mediet gjort, man utgår från att det första mediet har rätt säger han.
TV4:s politiske reporter Anders Pihlblad har själv stått mitt i ett drev och skrivit en bok personer som utsatts för drev:
- I den allmänna upphetsningen under en skandal riskerar bevakningen av makthavare att
medierna gör sig till både domare och bödel. Man kan dra en parallell till Mona Sahlin-affären där till slut även småsaker som kanske inte platsade på löpsedlarna hamnade där ändå. Det är möjligt att det hänt under Carema-bevakningen. Men jag menar att allmänintresset alltid ska styra och det finns ett väldigt stort sådant i det här fallet, säger han.

Ville ha tidigare granskning

Journalistikprofessor Kent Asp menar att en granskning av Carema och liknande aktörer är något svenska medier borde ha gjort långt tidigare.
- Av den bild jag har fått, vill jag inte kalla det här för ett drev. Ett drev är egentligen kopplat till personer. Här är det ett företag som granskas. Drev går mot enskilda individer och oftast kännetecknas det av att de enskilda är mycket underlägsna, rent resursmässigt. Här finns ett företag som kan försvara sig med stora helsidesannonser.
Gunilla Herlitz. Foto: Ylwa YngvessonJournalistförbundets ordförande Jonas Nordling menar att drev många gånger kan ha positiva effekter:
- Vi vet ju att det är först när alla redaktioner är inne på samma spår som det får effekt på journalistiken. Drev kan ju uppfattas som något negativt, men för mig är drev då man får en nyhetsjournalistik där alla drar åt samma håll. Det är oftast en positiv effekt av journalistiken, säger Nordling och fortsätter:
- Men om man som journalist bara går på andra källor och inte dubbelkollar. Ja, då gör man inte sitt jobb naturligtvis. Den sidan av den så kallade drevmentaliteten är något som varje redaktion måste jobba med. Att man inte går på andras uppgifter, fortsätter Nordling.

"Under tidspress"

Nyhetsbyrån TT arbetar ofta med att vidareförmedla andras nyheter.
- I görligaste mån får man dubbelkolla men vi arbetar under tidspress. I bland hamnar man där att man måste publicera rakt av. Men det görs alltid en trovärdighetsbedömning, säger Lars Brandelius, kvällsredaktör på TT.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag