Bröderna lever jetsetliv. Men de som syr kläderna kan knappt försörja sig.Bröderna lever jetsetliv. Men de som syr kläderna kan knappt försörja sig.
Bröderna lever jetsetliv. Men de som syr kläderna kan knappt försörja sig.
En av bröderna Varners miljonvillor. Foto: Henrik JanssonEn av bröderna Varners miljonvillor. Foto: Henrik Jansson
En av bröderna Varners miljonvillor. Foto: Henrik Jansson
De tre husen har en vidunderlig utsikt mot Oslofjorden och har en boendeyta, var för sig, på 500 till 1 000 kvadratmeter. Foto: Henrik JanssonDe tre husen har en vidunderlig utsikt mot Oslofjorden och har en boendeyta, var för sig, på 500 till 1 000 kvadratmeter. Foto: Henrik Jansson
De tre husen har en vidunderlig utsikt mot Oslofjorden och har en boendeyta, var för sig, på 500 till 1 000 kvadratmeter. Foto: Henrik Jansson

Sanningen bakom Dressmann-ägarnas lyx

Publicerad

OSLO. De samarbetar med Zlatan Ibrahimovic och hotellkungen Petter Stordalen.

Under julhandeln fylls deras konton på med miljontals kronor.

Lågpriskläderna på Dressmann betalar de norska miljardärsbröderna Varners jetsetliv med enorma hus och exklusiva bilar.

– Det är behagligt att slippa bekymra sig för räkningar och kunna göra det man har lust till, säger Marius Varner.

De norska bröderna Petter, 54, Marius, 51 och Joakim Varner, 43, är ägare till norra Europas största herrklädeskedja Dressmann.

Miljardvinsterna från lågpriskläderna gör att bröderna kan leva livet – och de sparar inte på krutet när det gäller konsumtion.

Och de har råd – bara i Sverige har Dressmann på fyra år gjort vinster på en miljard kronor.

Petter, 54, Marius, 51 och Joakim Varner, 43, är ägare till norra Europas största herrklädeskedja.Foto: Henrik Jansson

Utanför Oslo på ön Nesöya har bröderna Varner byggt stora lyxhus och bor grannar. Udden där de bor kallas i folkmun för Varnerbukten.

Anlagda sandstränder

De tre husen har en vidunderlig utsikt mot Oslofjorden och har en boendeyta, var för sig, på 500 till 1 000 kvadratmeter.

Joakim Varners villa ska, enligt tidningen Vardens Gang, ha kostat 50–60 miljoner och är byggt av betong, stål, ek, valnöt, rött cederträ, brasiliansk skiffer och titan.

Tomten sträcker sig ner till havet där han liksom sina bröder har anlagt en sandstrand med tillhörande båtbrygga.

Brödernas miljonvillor, med anlagd sandstrand. Foto: Henrik Jansson

Trots att varje hus har dubbelgarage räcker det inte för att parkera familjernas lyxiga bilar.

Nu planerar de tre bröderna också att bygga ett gemensamt garage på 310 kvadratmeter för att parkera sina äldre amerikanska klenoder som de bara kör på sommaren.

Joakim Varners villa ska, enligt tidningen Vardens Gang, ha kostat 50–60 miljoner kronor.Foto: Henrik Jansson

Till den norska tidningen Budstikka har Marius Varner lite försiktigt kommenterat sin privata förmögenhet så här:

– Det är behagligt att slippa bekymra sig för räkningar och kunna göra det man har lust till.

Berättar om lyxen på Facebook

Den ende av bröderna som avslöjar detaljer om sitt liv är Joakim Varner.

På Facebook skriver han om resor till Maldiverna, Las Vegas, Barcelona och lyxhotellen han checkar in på.

I London föredrar Joakim Varner att bo på det femstjärniga hotellet Bulgari.

Hotellet ägs av den italienska smycketillverkaren Bulgari och ett rum kostar från cirka 8 000 kronor per natt.

Joakim Varner berättar ofta om resor och hotell på Facebook.Foto: Henrik Jansson

Han skriver också om att han gått på en av världens mest exklusiva skolor – schweiziska Institut Le Rosey – där flera kungligheter har utbildats, däribland Juan Carlos I, prins Edward och Rainer III av Monaco.

Skolavgiften uppgår till nästan en miljon kronor per år.

Nyligen har Varners och fotbollsspelaren Zlatan Ibrahimovic också lanserat Zlatans nya klädserie A-Z.

Petter Varner med Zlatan Ibrahimovic.

Så här kommenterade Zlatan samarbetet med Varner:

”Deras företagskultur och vinnarmentalitet matchar mig perfekt”.

Gräns för toabesöken

Carin Leffler är rådgivare och koordinator på Norges största miljö- och solidaritetsorganisation ”Framtiden i våre hender”.

Organisationen har tillsammans med Cividep India, som ska hjälpa till att utbilda arbetare i Indien om deras rättigheter, tagit fram rapporten ”Mind the gap”.

Carin Leffler, rådgivare och koordinator ”Framtiden i våre hender”.Foto: Henrik Jansson

I rapporten beskrivs en av de fabriker som Varnergruppen anlitar för tillverkning i Bangalore i Indien.

Enligt rapporten har de anställda här löner som är så låga att de inte ens kan försörja sig. De har beting på att sy 70–100 skjortkragar per timma, men klarar maximalt 40–60. Om målsättningen inte följs väntar övertidsarbete och de arbetare som vägrar målen får sparken.

Om en arbetare går på toaletten mer än tre till fem gånger per dag straffas den anställde av företagsledningen som även har satt en tidsbegränsning på fem minuter för ett toalettbesök.

En av fabrikerna som Varnergruppen anlitar ligger i Bangalore i Indien.Foto: Henrik Jansson

Hotfulla kommentarer

Karin Leffler berättar också att textilarbetarna blir hotade och nedtryckta på arbetsplatserna i Bangalore.

– Ledningen kallar arbetarna för gris och hora eller ger andra väldigt nedsättande kommenterar. Och många arbetare upplever också att de inte kan säga ifrån och de vågar inte organisera sig för då riskerar de sparken, säger Leffler.

Expressen har försökt att få en intervju med Varnergruppens ägare. Men koncernens pressansvarige Julie Bragli Eckhardts har i mejl svarat att bröderna Varner inte har tid för intervjuer.

När vi besöker Varners lyxiga huvudkontor utanför Oslo och gör ett sista försök att få en intervju möts vi i receptionen av koncernens pressansvarige, Julie Bragli Eckhardt.

– Det går inte de är upptagna.

Men är de upptagna varenda dag?

– Dessvärre.

Kan vi få göra en intervju med dig?

– Nej, det passar inte heller. Vi får ta frågorna på mejl. Tack för att ni kom och besökte oss, säger Eckhardt.

Några dagar senare kommer ett mejl från Varnergruppen där de bland annat skriver att arbetet med att förbättra arbetsvillkoren för arbetare i fattiga länder är ett jobb som kräver stor insats från regeringarna i länderna och från den globala textilindustrin.

Varnergruppen skriver i ett uttalande att man efter rapporten "Mind the gap" agerat för att komma till rätta med missförhållanden och att man kontinuerligt bland annat gör oannonserade inspektioner hos bolagets producenter.

Fakta Varnergruppen:

Omsättning 2015: 11,9 miljarder kronor

Vinst före skatt: 1,7 miljarder kronor

Äger klädkedjorna: Dressmann, Cubus, Carlings, Levi’s Store, Solo, Volt, Bik Bok

Äger koncepten: A-Z (tillsammans med Zlatan Ibrahimovic), Denim & Supply, samarbete med Nike, Urban.

Foto: Stefan Söderström

Fakta Dressmann:

Totalt: 470 butiker i sju länder. I Sverige finns 196 butiker.

Omsättning i Sverige 2015: 1,6 miljarder kronor.

Vinst efter finansnetto: 265 miljoner kronor

Sammanlagda vinster 4 år: en miljard kronor

Fakta Marius Varner (Uppskattad förmögenhet: 7,6 miljarder):

Fakta Petter Varner (Uppskattad förmögenhet: 7,6 miljarder):

Fakta Joakim Varner (Uppskattad förmögenhet: 7,6 miljarder):

Dressmans svar via mejl

Hei.

 

Jeg sender denne på vegne av vår kommunikasjons ansvarlig Julie B. Eckhardt som nå har reist på ferie.

Eventuelle oppfølgings spørsmål må da komme til meg på mail, så skal vi forsøke å skaffe svar.

 

 

1. Organisationen "Framtiden i våre hender" har gjort en rapport "Mind the gap" där de undersöker en av era tillverkares fabriker i Bangalore. Arbetarna där har en lön på cirka 800 kronor per månad. Deras arbetsvillkor enligt rapporten är följande:

de jobbar fler antal timmar än vad lagen säger, de arbetar många gånger utan raster, de har beting på att sy 70-100 kragar per timma men klarar maximalt av att sy 40-50 kragar. Om målsättningen inte följs tvingas de arbeta övertid på helger.

De arbetare som vägrar gör detta får sparken. vad har ni för kommentarer till detta?

 

Svar:

I rapporten «Mind the Gap», som ble lansert av Fremtiden i Våre Hender i februar 2015, ble det trukket frem forhold hos en av våre produsenter som ikke var i henhold til våre retningslinjer for ansvarlig produksjon. Vi vil understreke at dette er opplysninger som ble samlet inn for to år siden. Ettersom vi den gangen ikke fikk tilgang til informasjon om hvilke fabrikker som ble undersøkt, valgte vi å gå bredt ut og følge opp funnene fra rapporten med alle produsentene vi samarbeidet med i Bangalore. En del av funnene ble bekreftet av våre undersøkelser, og vi har i etterkant jobbet med våre produsenter for å lukke disse avvikene samt å forebygge nye brudd gjennom opplæringsaktiviteter på fabrikkene. Vi foretar jevnlig uannonserte inspeksjoner og besøk på fabrikkene for å følge opp dette.

 

Vår vurdering er at forholdene er bedre i Bangalore nå enn for to år siden. Men arbeidet med å heve lønninger og bedre arbeidsforholdene for arbeidere i fattige land er en jobb som krever en stor innsats fra myndighetene i landet og fra så vel den globale tekstilbransjen som andre bransjer som har produksjon i disse landene.

 

2. Arbetarna på denna fabrik kan inte överleva på sin lön trots att de jobbar fulltid. Kommentar?

 

Svar:

Lønningene på fabrikkene vi samarbeider med ligger over den myndighetsbestemte minstelønnen som gjelder i Bangalore i tillegg til at overtid kompenseres med 200%. Likevel er vi kjent med at det fortsatt er utfordringer knyttet til vår forventing om at lønningene alltid skal dekke arbeidernes basisbehov samt tillate noe sparing. Dette er en kompleks utfordring der mange har en rolle å spille. Vi deltok tidligere i år i en samling organisert av CIVIDEP (som stod bak «Mind the Gap» rapporten) der det ble delt erfaringer mellom fagforeninger og tekstilselskaper om hvordan dette kan gripes an, og vi fortsetter å ha fokus på dette i dialog med leverandører.

 

3. Om arbetarna går på toaletten 3-5 gånger per dag straffas de av företagsledningen. Varje toalettbesök måste också klaras av på 5 minuter. Är detta en bra arbetsmiljö enligt Varnergruppen?

 

Svar:

Dette er ikke en tillatt praksis i henhold til våre retningslinjer. Dersom vi oppdager at dette praktiseres på fabrikker vi samarbeider med, vil vi umiddelbart gi beskjed om at dette ikke er akseptabelt og at praksisen skal avvikles. Dette vil så bli fulgt opp gjennom inspeksjoner.

 

4. Enligt "Framtiden i våre hender" så har arbetarna på era fabriker i Bangladesh ännu sämre villkor. Kommentar?

 

Svar:

Det er en uttalelse vi ikke er enige i. Bangladesh er et utviklingsland hvor det er mange utfordringer, men det har de siste årene vært et formidabelt og nødvendig oppgraderingsarbeid i tekstilbransjen i Bangladesh knyttet til brann-, bygnings- og elektrisk sikkerhet, og til andre arbeidsforhold. Vi samarbeider med fabrikker i det øvre sjiktet når det gjelder arbeidsforhold i Bangladesh. Men samtidig ser vi at det er nødvendig for oss å fortsette å investere ressurser i arbeidet for å forbedre forholdene ytterligere. Vi kommer derfor til å fortsette vårt inspeksjons- og forbedringsprogram for arbeidsvilkår på fabrikkene vi samarbeider med, vi fortsetter også vårt fokus på å sette arbeiderne og deres representanter i stand til å ha dialog og forhandlinger med sin ledelse gjennom blant annet deltakelse i «Joint Ethical Trading Initiatives Social Dialogue Program».

 

5. Varnergruppen skriver på sin hemsida att man jobbar etiskt. Om förhållandena är som ovan beskrivits var finns då etiken?

 

Svar:

Varner jobber aktivt med etisk handel og arbeidsvilkår i produksjonen. En viktig del av arbeidet med etisk handel er å bidra med positiv utvikling der det finnes utfordringer og avvik som ikke samsvarer med etiske krav. Som medlem av Initiativ for Etisk Handel så rapporterer vi åpent om utfordringer i leverandørkjeden og det arbeidet vi gjør for å utbedre disse forholdene.

 

6. Varnergruppen gjorde nästan en miljard kronor i vinst för 2015 är det inte då rimligt att de personer som syr kläderna kan överleva på sina löner? Dressman i Sverige har dessutom en nettomarginal på 16-18 procent och har på fyra år gjort vinster på en miljard kronor.

 

Svar:

De som produserer klær i fabrikker som Varner har avtale med skal ha en lønn de kan leve av. Som for andre tekstilbedrifter og andre globaliserte bransjer, er det en åpenbar utfordring at produksjonen skjer i land med en mye lavere levestandard - og et annet arbeidsliv enn i Skandinavia. Derfor er Varner svært opptatt av etisk handel og å jobbe systematisk med å forbedre arbeidsvilkår i produksjonen. Vi erkjenner at vi har et ansvar for å være med å løfte standarden i tekstilbransjen i land som for eksempel Bangladesh. Dette er et universelt ansvar alle virksomheter og bransjer som produserer i fattige land har uavhengig av økonomiske resultater.

 

7. Om förhållandena är så här dåliga i ovan beskrivna fabriker varför flyttar ni inte tillverkningen till fabriker där de anställda har bättre villkor?

 

Svar:

Av de rundt 1200 tekstilfabrikkene i Bangalore, India og i overkant av 3000 tekstilfabrikkene i Bangladesh så samarbeider vi med dem som ligger i det øverste sjiktet når det gjelder arbeidsvilkår. Vi skal være blant de beste når det gjelder arbeidsvilkår. Vår grunnleggende holdning er at vi skal bidra til utvikling og forbedring av forhold dersom det avdekkes avvik hos våre leverandører, og at vi ikke bryter samarbeid før vi har gjort forsøk på å utbedre forholdene. Når det er sagt så har vi de siste årene valgt å avslutte samarbeidet med flere av våre leverandører som følge av at de ikke har implementert våre krav til arbeidsforhold på en tilfredsstillende måte og ikke har vist vilje til å samarbeide om å forbedre situasjonen.

 

8. Vad säger ägarna - familjen Varner - om dessa arbetsvillkor i förhållande till sina vinster?

 

Svar:

Dette spørsmålet er besvart over.

 

Undrar också hur ägarstrukturen ser ut i Varnergruppens moderbolag?

Svar:

Moderselskapet er 100% eiet av familien Varner

 

Med vennlig hilsen for

Julie B. Eckhardt

Communication Manager

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag