Sahlin ledde partiet 2010 då S fick sitt lägsta stöd i ett riksdagsval på 96 år. Ett år tidigare fick S med Sahlin i spetsen sitt sämsta resultat sedan den allmänna rösträttens införande: 24,4 procent i Europaparlamentsvalet.
– Har man en öppen debatt, med debatt mellan personer som tycker lite olika, blir det en väldig styrka för den som sedan blir vald. Hon eller han blir vald på de åsikter och drömmar hon hade för framtiden. Så blev det inte alls för mig och ännu mindre för Håkan. Jag har ju ingen aning om vad just han ville med sitt partiledarskap, säger Mona Sahlin om efterträdaren Håkan Juholt till Ekot.
Flera av S konkurrenter om väljarna har valt att ha öppna processer kring partiledarvalen, och Sahlin förespråkar att S ska införa någon liknande modell.
– Det finns en djupt rotad föreställning om att man bara står enade och talar med en röst utåt. Jag önskar vi skulle våga öppna upp ännu mer och att det skulle komma fram en tre, fyra, fem partiledarkandidater nästa gång, säger Mona Sahlin till nyhetsprogrammet.
Under Håkan Juholts ledning har Socialdemokraternas kris förvärrats. Perioden har kantats av politiska affärer och medier har målat upp bilden av skandaler. Hans ledarskap har öppet satts i fråga av partikamrater samtidigt som opinionssiffrorna dalat till historiskt låga nivåer.
Juholt har dock även fått internt stöd och utmålats som offer för mediedrev.
Mona Sahlin anser att det får negativa konsekvenser om varken partimedlemmar eller väljare får veta vilka som kandiderar till partiledarposten. Hon exemplifierar med när hon själv blev vald.
– Nu blev det som om Mona var det sista möjliga. Innan dess hade tio personer sagt nej. Det är inte en speciellt bra start för en partiledare, säger Mona Sahlin till Dagens Eko.