"Höjd militär förmåga, bland annat övningar, nya vapensystem, stridsgrupp på Gotland, är det som betyder något", säger försvarsminister Peter Hultqvist. Foto: Stina Stjernkvist/Tt / TT NYHETSBYRÅN"Höjd militär förmåga, bland annat övningar, nya vapensystem, stridsgrupp på Gotland, är det som betyder något", säger försvarsminister Peter Hultqvist. Foto: Stina Stjernkvist/Tt / TT NYHETSBYRÅN
"Höjd militär förmåga, bland annat övningar, nya vapensystem, stridsgrupp på Gotland, är det som betyder något", säger försvarsminister Peter Hultqvist. Foto: Stina Stjernkvist/Tt / TT NYHETSBYRÅN
Anna Kinberg Batras Moderaterna och Ebba Busch Thors KD kräver att försvarsberedningen kallas in. Foto: Olle SporrongAnna Kinberg Batras Moderaterna och Ebba Busch Thors KD kräver att försvarsberedningen kallas in. Foto: Olle Sporrong
Anna Kinberg Batras Moderaterna och Ebba Busch Thors KD kräver att försvarsberedningen kallas in. Foto: Olle Sporrong
Även Centerpartiet, med Annie Lööf i spetsen, vill att försvarsberedningen kallas in. Foto: Nils Petter NilssonÄven Centerpartiet, med Annie Lööf i spetsen, vill att försvarsberedningen kallas in. Foto: Nils Petter Nilsson
Även Centerpartiet, med Annie Lööf i spetsen, vill att försvarsberedningen kallas in. Foto: Nils Petter Nilsson

Så vill de möta det ökade ryska hotet

Publicerad

Risken för militära incidenter i Östersjön har ökat sedan Ryssland flyttade två kryssningsrobotbeväpnade korvetter.

Det säger nu försvarsmaktens strategiska inriktningschef Jonas Haggren till Expressen.

Samtidigt kräver tre av fyra allianspartier att regeringen snarast kallar in försvarsberedningen.

Men försvarsminister Peter Hultqvist säger nej.

Försvarsmakten har en längre tid känt till Rysslands planer på att flytta två ryska korvetter – utrustade med långdistansmissiler – till Östersjön.

Det bekräftar nu den strategiska inriktningschefen Jonas Haggren för Expressen:

– Det fanns indikationer på att detta var på gång.

Försvarsmakten konstaterar samtidigt att det rör sig om "signalpolitik" från rysk sida.

Statsminister Stefan Löfven oroas av det ryska agerandet.Foto: Patrik C Österberg / IBL

– Vi möter den genom att vi fortsätter öka vår militära förmåga.

Enligt Jonas Haggren innebär det ryska agerandet att risken för incidenter nu ökar:

– När den militära aktiviteten ökar finns alltid en risk för missförstånd när man kommer i närheten av varandra.

Stora övningar planeras

Hans Wallmark (M).Foto: Fredrik Wennerlund

Han konstaterar samtidigt att Ryssland planerar för flera stora militärövningar under nästa år, enligt olika underrättelser.

Förutom de båda korvetterna finns sedan ett par veckor även det ballistiska robotsystemet SS-26 Stone, mer känt under namnet Iskander, på plats i Kaliningrad – bara 30 mil från Blekingekusten.

Robotsystemet kan användas mot mål på väldigt stora avstånd. Det handlar om precisionsbekämpning av mål på avstånd upp till 50 mil.

Långdistansmissilernas räckvidd varierar mellan 150 och 260 mil.

Det ryska agerandet oroar statsminister Stefan Löfven, och Sveriges försvarspolitiker.

– Det här har skett successivt under flera år. Det här är också anledningen till att Sverige, att vi, höjer vår militära förmåga, lägger mer resurser på försvaret och ser till att utöka de samarbeten vi behöver för att stå starka, sa Löfven när han under torsdagen gästade SVT:s "Gomorron Sverige".

Mikael Jansson (SD).Foto: Sven Lindwall

"Vi utmanas på flera nivåer"

Samtidigt kräver nu tre av fyra allianspartier att försvarsberedningen snarast kallas in.

– Det är viktigt att se det breddade säkerhetshotet. Vi utmanas nu på flera nivåer, konstaterar Moderaternas försvarspolitiska talesperson Hans Wallmark.

Försvarsminister Peter Hultqvist är på Nato-möte.Foto: Olivier Hoslet / EPA / TT

Kristdemokraternas Mikael Oscarsson:

– Det är ju väldigt påtagligt hur det säkerhetspolitiska läget nu försämras steg för steg. Vi har Krim, kriget i östra Ukraina, Iskanderutplaceringen och korvetterna som nu kommer in i Östersjön. Sammantaget är det helt klart att en ny försvarsberedning behöver sätta i gång snarast.

Även Centerpartiets försvarspolitiska talesperson Daniel Bäckström vill att regeringen kallar in försvarsberedningen.

– Det är angeläget att den kommer i gång, och det är lämpligt att regeringen bjuder in till samtal. Vi har många frågor som bör hanteras. Helhetsbilden motiverar att försvarsberedningen kommer i gång.

SD står bakom allianskraven

De ryska fartygen är nu i Östersjön.Foto: Nederländska marinen.

Sverigedemokraternas försvarspolitiska talesperson Mikael Jansson är inne på samma linje:

– Ja, det finns skäl att kalla in försvarsberedningen. Försvarsministern vill inte lägga mer pengar på försvaret, utan hänvisar till nästa försvarsberedning. Det gör han också när han får frågor om en eventuell försvarsallians med Finland. De två sakerna är angelägna för oss, och därför vore det bra med en tidigare försvarsberedning.

Men Liberalernas Allan Widman, ordförande i försvarsutskottet, håller inte med sina allianskamrater och Sverigedemokraterna:

– För mig ligger slutsatserna i öppen dager. Vi behöver Nato och mer pengar till försvaret – nu! Sikten blir inte mer klar än vad den är. Försvarsberedningen skulle inte påskynda övergången från ord till handling.

Hultqvists besked i vintras

Försvarsminister Peter Hultqvist, som tidigare i dag deltog i Natos sammanträde i Bryssel, säger nu till Expressen:

– Det viktiga för den militära förmågan är att leverera enligt gällande försvarsbeslut. Höjd militär förmåga, bland annat övningar, nya vapensystem, stridsgrupp på Gotland, är det som betyder något.

Han fortsätter:

– Försvarsberedningen kommer att tillsättas nästa år enligt plan. Den kommer att ha gott om tid att arbeta med både den säkerhetspolitiska analysen och det konkreta innehållet i nästa försvarsbeslut.

Samtidigt förbereder nu Nato den största militära upprustningen sedan kalla kriget.

Stridsplan och 800 man

Nato-chefen Jens Stoltenberg meddelade redan i somras att försvarsalliansen ska placera 4 000 soldater i Östeuropa till nästa år – och 40 000 man ska vara i beredskap.

I helgen meddelade USA att 300 marinkårssoldater placeras i Norge. På onsdagen kom dessutom beskedet att 900 man placeras i östra Polen. En styrka med pansarvagnar ska dessutom ambulera mellan flera östeuropeiska länder. Samtidigt lovar Storbritannien att placera stridsflygplan i Rumänien och 800 man i Estland.

Spanska utrikesministeriet uppger att Ryssland har dragit tillbaka en begäran om att tanka tre krigsfartyg i den spanska nordafrikanska enklaven Ceuta, efter att Natos allierade sagt att fartygen kan riktas mot civila mål i Syrien. Det skriver nyhetsbyrån Reuters.

330 000 ryska soldater i väst

Även Kanada, Tyskland, Nederländerna, Norge, Belgien och Kroatien har lovat förstärkningar.

Stoltenberg säger att truppförstärkningarna österut är ett svar på Natos misstankar om att runt 330 000 ryska trupper placerats i västra Ryssland, nära Moskva.

– Bara den här månaden har Ryssland förflyttat kärnvapenkapabla Iskandermissiler till Kaliningrad, och sagt upp ett plutoniumavtal med USA, säger Stoltenberg enligt Reuters.

Ingen akut risk för krig

I SVT i morse sa Stefan Löfven att det är "viktigt med vaksamhet", men han konstaterade samtidigt att risken för krig inte är akut.

– De ökade spänningarna har vi följt under en mängd år och det är också därför vi har vidtagit de här åtgärderna. Sedan är det viktigt att ha sagt att Sverige inte upplever något direkt hot. Vi får inte dramatisera och tro att vi är direkt hotade. Sverige har inget direkt hot mot vårt land, men spänningarna i vår omvärld ökar och därför agerar vi utifrån det.

"Vinner på en seriös och bred analys"

Moderatledaren Anna Kinberg Batra kommenterade under torsdagseftermiddagen partiets krav på att kalla in försvarsberedningen:

– Nästa försvarsbeslut har stora frågor att svara på som Sverige inte har svar på än. Det beslutet fattas kort efter nästa val. Försvar och säkerhet är frågor som vinner på en seriös och bred analys i god tid och bästa möjliga förankring. Ju tidigare vi börjar desto bättre är möjligheterna till seriös analys av till exempel nya former av krigföring och möjligheten att nå bred förankring i riksdagen.

Hannes Lundberg Andersson
Hannes Lundberg Andersson

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag