Så skulle de slå till mot Jyllands-Postens redaktion

Publicerad
Uppdaterad
Terroristerna skulle skjuta vilt omkring sig - och ta gisslan. Precis som i Bombay-angreppet när 166 personer dödades för två år sedan. Den slutsatsen drar säkerhetspolis och terrorexperter. - De planerade att försöka döda så många som möjligt, säger Jakob Scharf, chef för danska säkerhetspolisen PET.
De fem männen var beväpnade med automatvapen, ljuddämpare, ammunition och buntband. Och den danska och svenska säkerhetspolisen är övertygade om att de hade internationella kontakter. Nu misstänks den svensk-danska cellen i Köpenhamn ha kontakter med superterroristen David Headley. Den 50-årige amerikansk-pakistaniern, som planlade massmordet i indiska Bombay 2008, sitter i dag i ett fängelse i Chicago i USA.
Enligt säkerhetspolisen var planen att storma tidningshuset vid Rådhuspladsen, precis som Headley tidigare hade planerat. Han var förra året i Stockholm för att värva terrorister, uppger Jyllands-Posten, den tidning som är själva målet för de planerade attackerna.
- Vi kan inte utesluta att det finns en förbindelse till Headley, säger Jakob Scharf, chef för den danska säkerhetspolisen PET.
Bombay-massakern var förebilden.
- Det är vår uppfattning att planen var att komma in i byggnaden till Jyllands-Posten och göra en attack i "Bombay-stil". Det är en typ av terrorattack som vi har sett föredras av terrorister, säger Jakob Scharf.

Tio platser attackerades

I Bombay attackerades tio platser samtidigt med automatvapen och bomber. Bland annat gick två män in på tågstationen CST med AK47:or och dödade 58 personer och skadade 104. Totalt dödades 166 personer.
- Det ligger mycket nära till hands att det finns en koppling mellan Headley, en av hans kända kontakter i Stockholm och de fyra som reste ned till Köpenhamn, säger terrorismforskaren Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan.
De fem gripna skulle beväpnade med automatvapen forcera vakt och säkerhetsdörrar i det klassiska tidningshuset där tre av Danmarks största tidningar har sina kontor: Jyllands-Posten, Politiken och Ekstra Bladet.

Skulle ta gisslan

Där skulle de öppna eld med automatvapen.
Männen hade också med sig buntband, starka plastband som enligt danska säkerhetspolisen kan användas som handbojor. Dessa skulle kunna användas för att ta gisslan och tvinga medarbetare att öppna låsta dörrar i byggnaden.
- Det var den taktiken man använde i Bombay vid den stora massakern 2008, säger Lars Erslev Andersen, forskare vid Danska institutet för internationella studier, till danska TV2.
Danska polisen har färskt i minne hur terroristen David Headley planerade en jätteattack på Jyllands-Posten förra året. Han var i Stockholm i augusti 2009 och mötte en svensk-marockansk man, "Farid", som sedan inte ville delta eftersom han kände sig övervakad av Säpo, enligt Jyllands-Posten som citerar en indisk underrättelserapport.
Massakern skulle bli blodig.
- Han planerade att storma huset, ta journalister som gisslan och skära huvudet av dem en efter en, säger Magnus Ranstorp.
Enligt ett uttalande från det amerikanska justitiedepartementet har terroristen erkänt att målet var att halshugga fångarna och kasta ut deras huvuden på Rådhuspladsen.
Säkerhetspolisen är säkra på att de hann stoppa ett av de värsta terrordåden någonsin i Danmark.
Jyllands-Posten, som publicerade de kontroversiella Muhammedteckningarna 2005 var den främsta måltavlan för attacken.
Det är femte gången bara i år som säkerhetspolisen lyckas stoppa attentatsplaner mot Jyllands-Posten och konstnären Knut Westergaard som gjorde Muhammedkarikatyrerna.
- Det är förfärande för våra medarbetare och deras familjer att återigen se att deras arbetsplats är hotad, säger chefredaktören Lars Munch.
- Vi har sedan tidigare höjt säkerhetsnivån på Jyllands-Posten och är i kontakt med PET om det, säger Lars Munch till den egna tidningen.

"Hade skjutit vilt"

Just nu byggs entrén om för att en säkerhetssluss ska installeras. Det gjorde att det var extra lätt att ta sig in i byggnaden.
Jan Jensen, chefredaktör på Ekstra Bladet, är skakad:
- De hade väl skjutit vilt på alla de mötte i trappan. De kunde ju inte veta vilken tidning vi jobbar på, säger Jan Jensen.
- Från receptionen på bottenvåningen är det bara att gå direkt in i personalrestaurangen. Där är det alltid massor med människor, säger han.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag