Innan Christer Fuglesang fick sin tjänst som astronaut vid Europeiska rymdstyrelsen, Esa, var det många som inte ens visste att Sverige hade ett rymdprogram. I dag är situationen annorlunda. Med Fuglesang sannolikt inte mer än timmar bort från sitt första rymdäventyr har intresset ökat. Så vad går då det svenska rymdprogrammet ut på? Expressen.se har frågat Rymdstyrelsens informationschef Johan Marcopoulos, som delar upp arbetet i ett par olika delar.

Forskning Rymdstyrelsen fungerar här som ett forskningsråd och ger forskningsbidrag. - Vi lyder primärt under näringsdepartementet, men pengarna till forskning kommer från utbildningsdepartementet. I år har Rymdstyrelsen fått omkring 700 miljoner kronor, fördelat på 160 miljoner från Utbildningsdepartementet och 540 miljoner från Näringsdepartementet i anslag, nästa år ser det ut att bli en höjning på drygt 50 miljoner säger Marcopoulos. - Den här verksamheten är i grund och botten dyr. Skickar du upp satelliter har du väldigt lite serieproduktion. Både att skicka upp tekniken och att få den att överleva i rymden är dyrt, säger Johan ~Marcopoulos.

Fjärranalys/jordobservation - Det är två olika begrepp som beskriver samma sak. Där handlar det om att stimulera till användning av satellitdata, bland annat hjälper vi andra myndigheter, berättar Johan Marcopoulos. - Tydligast är klimatfrågan, där satelliter är helt nödvändiga för att övervaka hav, poolerna och stora obefolkade områden. Praktexemplet är egentligen skog, även om den verksamheten är så pass mogen att de inte längre behöver vår hjälp. Men vi har fortfarande en massa samarbeten om utveckling, nya tillämpningar, till exempel hur man kan använda satellitdata för att se svampangrepp på träd, kolla av beståndet och tillväxten. Skogsbolagen kan även följa upp avverkningar som redan har gjorts. - Och myndigheter kan kontrollera att bolagen har rapporterat in om ett visst område har avverkats, säger Johan Marcopoulos. Fjärranalys används för att kontrollera jordbrukares ansökningar om EU-stöd. Med hjälp av satellitbilder kan EU kontrollera om det som står i ansökningarna om arealer och grödor stämmer.

Industri/teknologitutveckling Det finns även industriella aspekter på rymdprogrammet som Johan Marcopoulos anser viktiga att nämna. - Huvuddelen av de pengar som Sverige stoppar in i Esa-program kommer tillbaka i form av beställningar till svensk rymdindustri, till exempelvis Saab Space, som bland annat bygger omborddatorer och datasystem till både raketer och satelliter, och Volvo aero, som bygger raketdelar. Rymdbolaget som bygger satelliter eller delsystem till satelliter. Allt styrs av ett mellanstatligt avtal och en Esa-konvention som alla 17 medlemsländer har skrivit under på. Vart tredje år hålls ett ministermöte där man lägger fram de stora dragen för vad som kommer att hända framöver och vart femte år stämmer man av. - I den här konventionen finns det reglerat hur stor del av pengarna länderna ska få tillbaka på det de stoppar in. Sverige var ett av de länder som grundade Esa för 30 år sedan. Sveriges bruttonationalintäkt, BNI-andel, är i dag 2,6 procent. - Om vi klev ur nu skulle 200 svenska forskare kanske inte få ta del av data och svensk industri skulle tappa drygt 1000.jobb. Frågan om vad som skulle hända är egentligen hypotetisk men det finns en massa aspekter på det här, menar Johan Marcopoulos.

Satellitanvändandet av stor vikt

Verksamheten är i grunden internationell och 75 procent av svensk budget går till projekt som genomförs inom ramen för Esa. - Det är inte en marknad på samma sätt som biltillverkning, det är i väldigt hög grad offentlig användning. För SMHI, till exempel, är satellitanvändandet av stor vikt, det gäller även för mobiltelefontrafiken och gps-systemet. I Kiruna ligger rymdbasen Esrange. Den drivs av Rymdbolaget, som är ett statligt svenskt bolag. Varje år ger rymdstyrelsen basen en viss finansiering. - Därifrån släpps ballonger och skickas upp sondraketer och man övervakar och styr även satelliter för kunders räkning, till exempel de som skickar ut tv-signaler över Norden, berättar Johan Marcopoulos.