Breivik har stämt den norska staten för behandlingen i fängelset. Foto: NTB/TT
Breivik har stämt den norska staten för behandlingen i fängelset. Foto: NTB/TT
Under tisdagen hölls rättegången i Telemarksfängelsets gymnastiksal. Foto: NTB/TT

Under tisdagen hölls rättegången i Telemarksfängelsets gymnastiksal.

 Foto: NTB/TT
Breivik gjorde en nazisthälsning när han kom in i rättssalen. Foto: NTB/TT

Breivik gjorde en nazisthälsning när han kom in i rättssalen.

 Foto: NTB/TT

Så ser Breiviks liv ut i fängelset i dag

Publicerad

I sina tre celler rör sig Anders Behring Breivik fritt.

Men ungefär där tar friheten slut, och regelbundna besök kan den terrordömde norrmannen glömma.

Det är just levnadsförhållandena som Breivik nu vänder sig emot, i samband med att han stämmer den norska staten för brott mot mänskliga rättigheter.

2011 dödade Anders Behring Breivik 77 personer på Utøya. Nästan lika många personer skadades i den ursinniga terrorattacken, som på allvar skakade det norska samhället för fem år sedan.

Breivik dömdes för morden till den norska lagens strängaste straff - 21 års förvaring. Ett straff som, när tiden löpt ut, kan komma att förlängas med fem år i taget om domstolen anser det nödvändigt.

När Breivik nu stämmer den norska staten har han suttit fängslad i drygt 4,5 år. Tiden har präglats av tystnad från norska myndigheter, som av säkerhetsskäl inte vill avslöja alltför mycket av terroristens vardag.

Men vissa utvalda delar finns ändå bekräftade.

Ingen kontakt med andra fångar

Breivik har tre stycken celler som han kan röra sig mellan. I en av dem sover han, i en annan studerar han, och i den tredje finns möjligheten för honom att träna.

Men friheten sträcker sig inte mycket längre än till rörelsen mellan de tre cellerna.

Under sina år i fängelset har Breivik inte haft någon som helst kontakt med de andra fångarna. Utomhusvistelsen sker på en egen rastgård eller på den allmänna, när inga andra fångar befinner sig där.

Enligt NRK får han en timmes social samvaro med fängelsepersonalen. Tillsammans lagar de då mat, spelar spel och fikar. Den tillvaron har tidigare beskrivits som problematisk för personalen, som då måste spendera tid med en massmördare, som enligt uppgifter inte visar någon som helst ånger.

– De anställda blir utmattade av att han försöker manipulera dem, samt eftersom han skickar och tar emot en enorm mängd brev som måste kontrolleras, har en källa tidigare sagt till VG.

Den övriga kontakten sker med advokaten, som Breivik träffar bakom en glasvägg, samt med hälsopersonal som han får träffa två gånger i veckan. Han ska även tidigare ha haft telefonkontakt med "en väninna", men kontakten avbröts senare.

Träffade sin mamma innan hon dog

Breiviks mänskliga kontakt är alltså nästan uteslutande med personer som är där i sina respektive yrkesroller. Endast vid ett tillfälle har Breivik fått vistas utanför glasväggen för att träffa en privatperson.

Det var för tre år sedan, då han under fem minuter fick träffa sin mamma som han sa farväl till. Enligt SVT dog hon två veckor senare, men Breivik fick inte gå på begravningen.

Han ansöker ofta om diverse besök, men dessa ansökningar avslås ständigt. Detta agerande är en del av grunden till att Breivik nu stämmer den norska staten.

I stämningen hänvisar man till Europakonventionen, som slår fast att ingen ska bli utsatt för tortyr eller omänsklig/nedvärderande behandling eller straff. Den garanterar även att allas rätt till familjeliv och korrespondens respekteras.

Norska staten anser dock att de tre cellerna samt de dagliga vistelserna på rastgården gör att Breivik kan röra sig tillräckligt fritt.

Jesper Lindqvist
Jesper Lindqvist

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida