I takt med den svenska tillväxten har riksbanken flaggat för successiva räntehöjningar.
Men det var då.
Då hade man med i prognosen att den amerikanska ekonomin skulle ta igen sig hyfsat det här året, och att den europeiska skuldkrisen skulle bli ljusare.

Förväntningarna har försvunnit

Så blev det inte. Och trots att demokrater och republikaner kom överens om ett kompromissförslag till budgetkrisen ser prognosen fortsatt dyster ut.
– De förväntningar man hade på den amerikanska ekonomipolitiken har försvunnit. Det är tydligt, säger Håkan Frisén.
Nollräntan USA haft i tre år har inte hjälpt den amerikanska ekonomin, och det har gått fyra år sedan finanskrisen.
Det påverkar även den svenska tillväxten.
– Det kommer bidra till en dämpning av den svenska tillväxten, den kommer att hämmas, säger Håkan Frisén.

Räntor hålls låga

Det i sig kommer visa sig på de svenska räntorna.
– Långräntorna i europeiska länder som går bra, som Sverige och Tyskland, är väldigt låga. Som en direkt effekt hålls de svenska boräntorna låga av de amerikanska räntorna.
Riksbanken står hittills fast vid kommande räntehöjningar – men det tror man alltså kommer att ändras.
– Nästa år kommer en gräns för hur mycket man kan höja. Jag tror inte att riksbanken kan höja så mycket mer nu. De måste ta hänsyn till att det inte kommer några räntehöjningar i USA på länge.
Samtidigt är den svenska kronan fortsatt stark, och de som har en resa till USA inplanerad kan räkna med bra valutakurs.
– Det är billigt att åka till USA just nu. Samtidigt kan man paradoxalt se att dollarn går upp i riktiga orostider. Då är dollarn som reservvaluta en fördel. Men trenden den närmaste tiden är att dollarn fortsätter vara billig, säger Håkan Frisén.
Vad skulle ha hänt om USA inte kom fram till en lösning?
– Det hade varit katastrof. Men jag tror aldrig det var aktuellt i detta nervkrig där man var beredd att gå så långt. Nu fick republikanerna igenom att det inte blev några skattehöjningar, och demokraterna slipper tänka på skuldtaksförhandlingar fram till efter valet.
– De skrämdes, men det var aldrig riktigt allvarligt att man skulle börja ställa in betalningar. Samtidigt visar det här att USA är vilse i den ekonomiska politiken, säger Håkan Frisén.