Dyr överraskning. Den som ringt 118118 några gånger för att ta reda på numret till vänner kan få en obehaglig överraskning när räkningen kommer. Priset är 23:25 kronor i minuten - men det berättar inte Eniro. Foto: Jupiter Images
Dyr överraskning. Den som ringt 118118 några gånger för att ta reda på numret till vänner kan få en obehaglig överraskning när räkningen kommer. Priset är 23:25 kronor i minuten - men det berättar inte Eniro. Foto: Jupiter Images

Så lurar Eniro dig

Publicerad
Uppdaterad
Det kostar mer än 23 kronor i minuten att tala med 118 118.
Men det berättar inte nummerupplysningen när man ringer - trots att övriga betalteletjänstföretag tvingas följa reglerna.
- Det kan vara olagligt att inte berätta vad det kostar, säger Lars Pehrson, professor i civilrätt.
- Vi har inte mandat att agera mot nummerupplysningsföretagen, säger Joakim Rolander vid Etiska Rådet för betalteletjänster.
I veckan framkom det att Eniro ökar sin vinstmarginal, och ändå vill börsbolaget ha in ytterligare 2,5 miljarder kronor i en nyemission.
Men varken aktieägare eller kunder vet sannolikt att Eniro kan bryta mot lagen, sin jakt på bättre resultat. Experter anser att Eniro struntar i att lämna prisinformationsuppgifter.
Om man du vill veta numret till grannen av 118 118-tjänsten får du betala 23:25 kronor per minuter.
Det är till och med mer än vad det kostar att ringa till de flesta astrologerna för att få vägledning.
Problemet är att 118 118 inte berättar för kunden vad priset är när man ringer.
- Det kan vara olagligt. Att inte lämna information kan anses som vilseledande och då kan det strida mot marknadsföringslagen, säger Lars Pehrson, professor i civilrätt, och ledamot i Etiska rådet för betalteletjänster (ERB).

"Man ska kunna lägga på"

Enligt honom har nummerupplysningsföretagen varit negativt inställda till att vara med i ERB.
- Det är uppenbart att det är så, säger Lars Pehrson.
Marek Andersson, på Konsumentverket, tror också attEniros verksamhet kan strida mot lagen.
- Så vitt jag vet ska man informera vad samtalen kostar. Jag känner inte till att det finns undantag. Prisinformationen ska vara korrekt.
- Man ska uppge det i början av samtalet. Man ska kunna lägga på luren innan det kostar för mycket, säger han.
ERB är ett självsaneringsorgan och har bestämt att företagen ska uppge vad ett samtal kostar, om man inte har en normal samtalstaxa.
Dessutom finns prisinformationslagen som reglerar kundens rätt att få veta kostnaden.
- Det är en konsumenträttslig grundrätt att få veta vad saker kostar. Särskilt med en tjänst som man får betala en hel del för. Det är en sak om det kostar några ören, men Eniro kostar 23 kronor per minuten. Det är en summa som konsumenterna bör vara intresserad av att veta, säger Joakim Rolander på ERB.
Men:
- Nummerupplysningen ingår inte i de regler vi satt upp.
Jan Kleineman, professori civilrätt vid Stockholms universitet, undrar varför nummerföretagen inte omfattas av ERB:
- Man kan fråga sig varför vissa företag måste upplysa om detta och inte andra?

"Finns flera lagstiftningar"

Lars Östman, kommunikationschef på Eniro, hävdar att de inte gör något juridiskt fel:
- Våra jurister har gjort den bedömningen. Det finns flera lagstiftningar som reglerar detta, men jag kan inte närmare gå in på varför man har bedömt det så eftersom det är en komplicerad fråga.
Enligt honom utelämnas kostnaderna för att få en bättreservice för kunderna.
- Vi vet att majoriteten av våra kunder ringer flera gånger om dagen. De skulle tycka att det var tjatigt att höra prisuppgiften.
Lars Östman vill inte uttala sig om vilken ställning de har till att medverka i ERB.
- Vi för diskussioner med dem, men jag vill inte uttala mig om detta i nuläget.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag