Foto: Tommy Pedersen
 Foto: Tommy Pedersen

Så lurades de i fällan

Publicerad
Uppdaterad
En 19-årig svensk kvinna och ett litet barn ska finnas bland de terrormisstänkta som har gripits i Pakistan.
I likhet med Mehdi Ghezali har även kvinnan tidigare varit terrormisstänkt och suttit fängslad.
När Ghezali lämnade Sverige ska svenska myndigheter ha varnat "andra länder", uppger källor för Svenska Dagbladet.
I Pakistan lurades gruppen i en fälla.
- Man lät dem besöka olika områden tills det var dags att slå till, säger underrättelsekälla till Expressen.
Mehdi Ghezali och de två andra svenskarna hade varit i Nordvästra gränsprovinsen "Frontier" nära gränsen till Afghanistan under flera dagar när de greps. Det berättar en underrättelsekälla i staden Lahor. Polisen hade hela tiden kännedom om var gruppen befann sig.
Med sig hade de fyra pakistanska "fixare", som kan området och vet hur man mutar sig fram.
- De fyra pakistanierna var gruppens länk till polisen. De ville av någon anledning hålla polisen borta från de områden som de besökte. De kunde till och med besöka förbjudna områden. Pakistanierna mutade den lokala polisen, säger Expressens källa.

Väckte misstankar

Men mutorna väckte misstankar hos underrättelsetjänsten, liksom fixarna, som sedan tidigare ska ha varit kända - för samröre med al-Qaida.Underrättelsetjänsten lät gruppen fortsätta muta sig fram - till 28 augusti. Då greps de i en vägspärr.
Om Mehdi Ghezali säger en källa till SvD:
- Det han höll på med är fullt tillräckligt för att gripas i Pakistan.
Enligt tidningens uppgifter har svenska myndigheter kunnat följa Guantánamosvenskens resa från Sverige. Man ska även ha varnat "andra länder".
Det bekräftas av Expressens källa, som uppger att både Säpo och CIA kände till gruppens närvaro i Pakistan.
- De hade koll på dem hela tiden. Men amerikanerna ville ligga lågt - man ville kartlägga deras kontaktnät.
I går förekom uppgifter om att svenskarna hade flyttats till underrättelsetjänstens högkvarter i Islamabad, men det är fel, hävdar Expressens källa.
- De finns hos underrättelsetjänsten ISI i staden Rawalpindi. Där har både ISI och CIA hållit förhör med dem.

Anklagas för tortyr

Pakistan har flera gånger anklagats för att tortera fångar.
- Staten Pakistan betraktar sig i krig med terroristerna. I det kriget prioriterar man inte att de som är misstänkta för terroristbrott ska få de rättigheter de har rätt till enligt internationella konventioner, säger Sten Widmalm, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet.
UD kunde i går inte bekräfta att svenskar finns bland de gripna.
- Det vi fick veta från ambassaden är att vi tidigast måndag kommer att få ett besked, säger Camilla Åkesson Lindblom, vid UD:s presstjänst.
Vad är det som gör att det dröjer?
- Ibland kan det ta tid om det finns någon som till exempel har dubbla medborgarskap. Men det vet vi ju inte i det här fallet.
Den 19-åriga kvinnan som ska finnas bland de gripna är hemmahörande i Stockholm. För två år sedan greps hon i Somalia, efter misstankar om terrorism, rapporterar TV4. Hon flyttades sedan till Etiopien där hon med UD:s hjälp kunde föras hem till Sverige.
Efteråt har hon berättat:
- Jag var rädd. Man tänkte bara på att fly.
Kvinnan har hävdat att hon och pojkvännen åkte till Somalia på semester - sen greps de av amerikansk militär.
- Efter att de amerikanska soldaterna hade gripit oss höll de sig i bakgrunden men det var tydligt att det var de som bestämde.
Kvinnan satt fängslad i tre månader. Om den tiden har hennes mamma tidigare skrivit:
- Jag saknade henne mycket och jag kämpade dagligen för att få henne tillbaka.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag