Riksdagsledamot Paula Bieler, SD, vill avsätta statsminister Stefan Löfven genom misstroendeomröstning. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅNRiksdagsledamot Paula Bieler, SD, vill avsätta statsminister Stefan Löfven genom misstroendeomröstning. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksdagsledamot Paula Bieler, SD, vill avsätta statsminister Stefan Löfven genom misstroendeomröstning. Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN
Morgan Johansson, justitie- och inrikesminister och statsminister Stefan Löfven. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅNMorgan Johansson, justitie- och inrikesminister och statsminister Stefan Löfven. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN
Morgan Johansson, justitie- och inrikesminister och statsminister Stefan Löfven. Foto: FREDRIK SANDBERG/TT / TT NYHETSBYRÅN

Så här fungerar en misstroendeförklaring mot statsministern

Publicerad

Sverigedemokraterna och Jimmie Åkesson kommer att lämna in en misstroendeförklaring mot statsminister Stefan Löfven, S.

Tanken är att tvinga Löfven att avgå, efter IT-skandalen på Transportstyrelsen.

Så här fungerar ett misstroendevotum i Sveriges riksdag.

Det var under riksdagens migrationspolitiska debatt på onsdagens som SD:s talesperson i migrationsfrågor Paula Bieler sade att partiet kommer att begära misstroendevotering mot Stefan Löfven, S.

Anledningen är IT-skandalen på Transportstyrelsen som avslöjades i somras och där bland annat två ministrar och en generaldirektör fick gå. Sverigedemokraterna har sedan dess krävt att statsministern måste sparka försvarsminister Peter Hultqvist (S). Eftersom detta inte skett går partiet vidare med misstroendeförklaringen.

Vad betyder misstroendeförklaring?

För att genomföra en misstroendeförklaring och misstroendeomröstning krävs att 35 riksdagsledamöter begär det. Eftersom Sverigedemokraterna har 47 ledamöter behöver de inte få stöd från något annat parti.

En misstroendeförklaring kan riktas mot en enskild minister, eller statsministern, det vill säga hela regeringen.

Grundtanken är att om riksdagen inte längre har förtroende för en minister eller statsministern har den möjlighet att göra en misstroendeförklaring, skriver riksdagen på sin hemsida

Vid omröstningen krävs att 175 riksdagsledamöter röstar ja till förslaget för att riksdagen ska förklara sitt misstroende för regeringen eller ministern. Riksdagen har 349 ledamöter, det krävs att stora delar av alliansen röstar med Sverigedemokraterna för att Löfven ska behöva gå. 

Vad händer om misstroendeförklaringen går igenom?

Om en enskild minister inte längre har riksdagens förtroende måste hen avgå.

Om statsministern inte har riksdagens förtroende har hen två möjligheter:

1. Hela regeringen måste avgå.

2. Utlysa extraval.

Om Paula Bieler lyckas i misstroendeförklaringen är det förste talman Urban Ahlins arbete att föreslå en ny statsminister för riksdagen.Foto: CLAUDIO BRESCIANI/TT / TT NYHETSBYRÅN

Vad händer om statsministern skulle avgå?

Då kommer riksdagens talman att få uppdraget att utse en ny statsminister. Detta sker genom samtal med partiledarna i riksdagen.

Vad händer om statsministern utlyser nyval, eller extraval?

Då kommer vi att genomföra ett nyval, så kallat extraval till riksdagen. Den riksdag som väljs då får mandat fram till hösten 2018, då nästa ordinarie riksdagsval hålls.

Kan statsministern slippa misstroendeomröstning?

Om statsministern på förhand vet att hen kommer att förlora en omröstning, kan regeringschefen välja att lämna in sin avskedsansökan till talmannen. 

Har det genomförts misstroendeförklaringar i Sverige tidigare?

Ja, sju gånger. Alla har förlorats av den sida som krävt misstroende.

Skillnaden från tidigare år är att Sverige nu leds av en minoritetsregering och är betydligt mer utsatt.

Oktober 1980: Socialdemokraterna och Vänsterpartiet kommunisterna krävde statsminister Thorbjörn Fälldins, C, avgång på grund av den ekonomiska politiken. Röstades ned med 175–174.

Februari 1985: Moderaterna, Folkpartiet och Centerpartiet ville avsätta utrikesminister Lennart Bodström, S, efter uttalande om ubåtskränkningar. Röstades ned med 182–160.

November 1996: Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna ställde misstroendeomröstning mot statsminister Göran Persson (S) om uttalande under ett Kinabesök. Röstades ned med 204–119 (16 avstod från att rösta).

Oktober 1998: Moderaterna ville sparka statsminister Göran Persson, S, för att han inte avgått efter valet. Röstades ned med 186–82 (74 avstod från att rösta).

Oktober 2002: Moderaterna krävde omröstning mot statsminister Göran Persson, S, för att tre veckor efter valet inte kommit överens om stöd från V och MP. Röstades ned med 174–158 (17 avstod från att rösta).

Januari 2015: Sverigedemokraterna krävde statsminister Stefan Löfvens, S, avgång i samband med regeringskrisen 2014 där han drog tillbaka sitt löfte om extraval. Röstades ned med 133–45 (155 avstod från att rösta).

Oktober 2015: Sverigedemokraterna krävde att finansminister Magdalena Andersson, S, skulle avgå. Röstades ned med 137–43 (120 avstod från att rösta).

 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag