I januari tog Jonas Bjelfvenstam över som vikarierande generaldirektör för Transportstyrelsen – det första tecknet på vad som senare skulle komma att avslöjas som en stor skandal. Foto: ARI LUOSTARINEN / TT NYHETSBYRÅN
I januari tog Jonas Bjelfvenstam över som vikarierande generaldirektör för Transportstyrelsen – det första tecknet på vad som senare skulle komma att avslöjas som en stor skandal. Foto: ARI LUOSTARINEN / TT NYHETSBYRÅN

Så försökte regeringen mörka it-skandalen

Publicerad

Det börjar med ett kort regeringsmeddelande om att Transportstyrelsen fått en vikarierande generaldirektör.

I näst intill sovjetisk stil är den tidigare befattningshavaren Maria Ågren redan en icke-person som inte nämns med ett ord.

Så försöker regeringen redan från första dagen mörka den stora it- och säkerhetsskandalen – som nu avslöjats och hotar att explodera rakt i ansiktet på statsminister Stefan Löfven.

Det stormar rejält i Sverige torsdagen den 19 januari 2017. SMHI utfärdar klass 2-varning, tåg ställs in och Vattenfall höjer beredskapen. 

Och kvällen före slås nytt svenskt vindrekord när det blåser 47,8 meter per sekund i Stekenjokk.

Ingen vet att ett lakoniskt pressmeddelande från regeringen samma dag ska utlösa en våldsam politisk storm nästan ett halvår senare. En formlig orkan som hotar att svepa med sig ledande ministrar och kanske till och med kan vålla regeringskris.

– När det blåser så här mycket är det bäst att stanna inne, säger en meteorolog den stormiga januaridagen.

 

LÄS MER: 6 frågor och svar om it-skandalen på Transportstyrelsen 

 

Statsminister Stefan Löfven följer länge meteorologens råd under de politiska stormdagarna i juli. Han visar sig inte ute i offentligheten och vägrar dag efter dag att kommentera Transportstyrelsens IT-skandal, som har beskrivits som en av de värsta svenska säkerhetsläckorna någonsin. Först på söndagskvällen träder Löfven fram och kallar hela saken "ett haveri" – och meddelar att han ska informera medierna och allmänheten på måndagseftermiddagen.

Tvingas ut i offentligheten

Statsministern tvingas därmed ut i offentligheten efter mer än ett halvår av mörkläggning, som började med ett pressmeddelande från regeringen den 19 januari:

"Regeringen har i dag utsett Jonas Bjelfvenstam som vikarierande generaldirektör för Transportstyrelsen. Han tillträder befattningen den 19 januari. 

– Jag är glad över att Jonas Bjelfvenstam har tackat ja till att leda arbetet vid Transportstyrelsen, säger infrastrukturminister Anna Johansson ...".

Regeringens pressmeddelande från i januari.Foto: Regeringen.se

Inte ett ord om den tidigare generaldirektören Maria Ågren. Hon nämns inte ens i pressmeddelandet. Och ingenting om varför hon tvingats lämna sin post.

Inte ett ord om att hon brutit mot flera lagar om säkerhetsskydd när Transportstyrelsen via IBM lade ut hanteringen av sina dataregister på obehöriga tekniker i Serbien, Rumänien och andra länder. Inget om att Säpo genomför en förundersökning mot henne angående vårdslöshet med hemliga uppgifter.

Mörkläggningsstrategi

Regeringen hoppas kunna begrava skandalen genom att lägga locket på. Genom att förvandla Maria Ågren till en icke-person och den stora säkerhetsläckan till en icke-skandal. En mörkläggningsstrategi som håller några månader.

Samma dag pressmeddelandet går ut hör medier av sig och undrar varför högsta chefen på Transportstyrelsen plötsligt byts ut. Så regeringen tvingas säga ytterligare några ord. 

Det har rått oenighet mellan regeringen och Maria Ågren, heter det i en kort kommentar till journalister. Dock fortfarande utan att nämna Ågren vid namn.

– Regeringen och den tidigare generaldirektören har haft olika syn på hur arbetet ska bedrivas. Vi har därför gemensamt kommit fram till att den tidigare generaldirektören inte längre ska leda myndigheten, säger infrastrukturministerns statssekreterare Mattias Landgren till medier den 19 januari.

Maria Ågren, dåvarande generaldirektör för Transportstyrelsen.

Det knapphändiga svaret förbryllar många inom politiken, statsförvaltningen och medierna. Det hör trots allt till ovanligheterna att en generaldirektör plötsligt sparkas utan förklaring. 

Få invigda i hemligheten

Mycket få är invigda i den stora hemligheten: att Maria Ågren trots Säpos varningar har låtit utländska it-konsulter, som inte genomgått säkerhetsprövning, hantera känsliga uppgifter i myndighetens dataregister. Samt att statsråd som inrikesminister Anders Ygeman och infrastrukturminister Anna Johansson känt till krisen på myndigheten.

Redan nästa dag infinner Maria Ågren sig för förhör hos Säkerhetspolisen. Hon har rest upp från Norrköping, där hon bor och där Transportstyrelsen ligger, till Säpos lokaler i Solna.

 

LÄS MER: Maria Ågren fick höjd lön – samtidigt som hon utreddes 

 

Hon ledsagas av sin advokat Percy Bratt medan förhöret leds av kriminalinspektör 2217 och polisinspektör 1101 från Säpo. Också förundersökningsledaren åklagare Mats Ljungqvist är närvarande.

Med början klockan 10:10 grillas den tidigare så mäktiga generaldirektören som fått se sin lysande ämbetsmannakarriär krossas. Maria Ågren blev som 40-åring generaldirektör på Statens geotekniska institut 2002 och sedan i rask följd högsta chef på SMHI, Naturvårdsverket och slutligen Transportstyrelsen. Vid varje utnämning påpekas att hon är första kvinna på den höga posten. 

Medger lagbrott

Förhöret hos Säpo pågår en timme och 28 minuter. Ågren medger att hon har begått lagbrott när det gäller upphandlingen av datatjänster. Men hon har samtidigt en försvarslinje. 

Hon säger att Transportstyrelsen var i tidsnöd och snabbt måste få it-systemen att fungera, annars skulle verksamheten bli lidande. Hon säger att myndigheten redan tidigare har gjort avsteg från gällande lagar och att det var "rutin som man kunde ta till när det behövdes". Och hon lägger en stor del av skulden på sin säkerhetsskyddschef som hon anklagar för att sakna kompetens.

Transportstyrelsens huvudkontor i Norrköping.Foto: ALEX LJUNGDAHL / ALEX LJUNGDAHL EXPRESSEN

Efter sparken från Transportstyrelsen och efter Säpoförhöret där hon erkänner lagbrott får Maria Ågren en tjänst som generaldirektör i regeringskansliet. I likhet med många andra petade toppchefer hamnar hon på den så kallade elefantkyrkogården, där hon med bibehållen månadslön på 115 200 kronor får ett "internt utredningsjobb" i Näringsdepartementet.

Hennes förklaringar imponerar varken på Säpo eller åklagaren. Hon får ett strafföreläggande på 70 000 kronor för "vårdslöshet med hemlig uppgift", avslöjar Dagens Nyheter den 6 juli. Ågren har röjt sekretessbelagda uppgifter som kan skada landets säkerhet, heter det i åklagarens beslut. Det står också att hon har handlat ”utan syfte att gå främmande makt tillhanda”.

Skandalen briserar

Därmed briserar skandalen med full kraft. Regeringens försök att hemlighålla IT-skandalen havererar. Nu är plötsligt Maria Ågren, som regeringen försökt anonymisera, en i högsta grad offentlig person igen. Och de för statsministern och andra centrala ministrar besvärande omständigheterna kring hennes avskedande blir allt mer allmänt kända för varje dag.

Säkerhetspolisens protokoll.

Trycket på regeringen ökar. Både från medierna som vill veta exakt vad som hänt och från oppositionen som vill utkräva politiskt ansvar. Men Löfven och ansvariga statsråd som inrikesminister Anders Ygeman och infrastrukturminister Anna Johansson tiger.

Nu kommer medieavslöjandena slag i slag om vilka uppgifter som läckt från Transportstyrelsen, en av de myndigheter som sitter på stora mängder hemligstämplad information.

Den 14 juli avslöjar DN att miljontals svenskars personliga data i körkortsregistret samt känsliga uppgifter om svenska broar, vägar och hamnar har legat öppna för dataexperter i Serbien och Tjeckien, som aldrig säkerhetskontrollerats.

Känslig information röjd

Annan känslig information som kan ha röjts är uppgifter ur det militära fordonsregistret, hemliga agenters identitet, stridspiloters adresser samt polisens hemliga register och myndigheternas hemliga nätverk för kommunikation.

 

LÄS MER: Alliansen, V och SD: Utesluter inte misstroendeförklaring 

 

Säkerhetsexperter kallar läckorna för ett av de värsta svenska säkerhetshaverierna någonsin – och jämför skadeverkningarna med dem som spionen Stig Bergling åsamkade det svenska försvaret.

Regeringen möter kritiken från medier och opposition med att tiga. Och med att taktiskt offra personer på tjänstemannanivå och lägre politisk nivå för att skydda ansvariga ministrar.

Den första man offrar är naturligtvis generaldirektör Maria Ågren som får gå den 19 januari. Men när opinionsstormen tilltar efter medieavslöjandena i juli måste flera huvuden rulla.

Den 18 juli meddelar infrastrukturminister Anna Johansson att Transportstyrelsens politiskt tillsatte ordförande Rolf Annerberg (S) får sluta.

Efter att upggifter börjat sippra ut i media får även Rolf Annerberg avgå.Foto: TOBIAS RÖSTLUND / RÖSTLUND TOBIAS PB PRESSENS BILD

Och den 20 juli riktas ett nytt slag mot Maria Ågren. Nu sparkar regeringen henne från den högbetalda GD-tjänsten i regeringskansliet. Efter avslöjandena om lagbrott och säkerhetsläckor blir det opinionsmässigt ohållbart att ha henne kvar med topplön och oklara arbetsuppgifter.

Politisk storm

Men dessa bondeoffer räcker inte. Den politiska stormen närmar sig tsunamistyrka mitt i julisemestern – och bedömare jämför regeringens handhavande av IT-skandalen med en tidigare S-regerings hantering av följderna av tsunamin i Indiska oceanen 2004. Den dåvarande regeringen fick stark kritik för sitt valhänta agerande. Och just dessa anklagelser för bristande regeringsduglighet bidrog till det politiska maktskiftet 2006.

Nu vädrar oppositionen morgonluft och ser chansen till en liknande utveckling. Om inte maktskifte så åtminstone en möjlighet att fälla statsråd som Ygeman och Anna Johansson.

Infrastrukturminister Anna Johansson hävdar att hon inte kände till skandalen, och skyller på sin dåvarande statssekreterare Erik Bromander.Foto: ERIK SIMANDER/TT / TT NYHETSBYRÅN

KD har KU-anmält regeringens hantering av it-skandalen. Den 21 juli öppnar partiledarna Anna Kinberg Batra  (M) och Jan Björklund (L) för misstroendeförklaring mot en eller flera ministrar. De senaste dagarna får de medhåll av Jimmie Åkesson (SD), Annie Lööf (C) och Jonas Sjöstedt (V), medan Ebba Busch Thor (KD) kräver en oberoende kriskommission.

Extra möten

Samtidigt kallas inrikesminister Anders Ygeman och försvarsminister Peter Hultqvist till extra möten med justitieutskottet respektive försvarsutskottet på tisdag. Ledamöterna vill förhöra dem om vad de visste om skandalen och om skadeverkningarna på det svenska försvaret.

Trycket på Stefan Löfven och regeringen är massivt. Den breda opinionsyttringen från alla partier utanför regeringen, också V, kan innebära ett reellt politiskt hot. Därför väljer statsministern nu att överge den tidigare mörkläggningsstrategin för att i stället tala öppet om det som blivit hans kanske största politiska kris.

Statsminister Stefan Löfven bröt tysnaden och pratade den 23 juli för första gången öppet om skandalen. Foto: VILHELM STOKSTAD/TT / TT NYHETSBYRÅN

 

LÄS MER: Löfven kommenterar it-skandalen: "Ett haveri" 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Läs fler nyheter i Expressens app. Ladda ner gratis här: Iphone eller Android.

Till Expressens startsida

Mest läst i dag