David Sjöblom, en 37-årig rånare och en 21-årig kvinna greps av polisen i onsdags efter ett misstänkt inbrottsförsök i närheten av Norberg. Männen var då på flykt från den rättspsykiatriska anstalten i Säter.
Dagen före gripandet larmades ambulans och polis till en adress i Hallstahammar, där en 49-årig kvinna - bekant med David Sjöblom - hittats mördad i sin bostad.
Mamman säger:
- Jag förstår att ni skrivit att de var bekanta, det finns ju en slags familjerelation, men de har aldrig träffats.
Börje Strömberg, polisens presstalesman i Västmanland, säger att David Sjöblom ännu inte är misstänkt för brottet.
- Efter att vi gjort obduktion på kvinnan kan vi fastställa när hon har dött. Först då kan man se om det finns en möjlighet att han har gjort det.
Kommer ni höra honom om detta?
- Först får vi se om det finns någon anledning till det. Vi vill veta om han kan ha gjort det. Han har inte varit på fri fot så länge och kvinnan har varit död några dagar. Men vi måste hålla alla dörrar öppna, säger Börje Strömberg.
David Sjöbloms mamma är övertygad om att sonen inte har något med mordet på kvinnan att göra:
- Det finns ingen som helst anledning för honom att ta kontakt med den här kvinnan. Det finns ingen koppling alls.
Hon fick i söndags veta att sonen var på flykt från Säter.
- Jag hade varit i Tunisien på semester. När jag slog på mobilen på Arlanda hade jag inspelade meddelanden från hans storasyster, som berättade vad som hade inträffat.
- Jag blev mest orolig för att han skulle ställa till det för egen del igen. Han skulle aldrig göra oss illa, vi som känner honom.

Redan när David Sjöblom var två år började mamman se tydliga tecken på att allt inte stod rätt till.
- Han betedde sig inte som andra barn, säger hon. Jag har i efterhand förstått att han är född med ett handikapp, Aspergers syndrom.
Skoltiden blev en tuff prövning.
I tonåren tilltog problemen och när David Sjöblom var 14 år fick han lämna hemmet. Han fick bo hos mormor och morfar.
- Vi ville inte ha honom hemma längre. Det gick bra hos mormor och morfar i ett par år, men sedan fick han flytta till sin morbror.
Morbrodern har stått honom nära sedan dess. När David Sjöblom har haft permissioner har han besökt honom i skärgården. De har haft tät telefonkontakt och har betytt mycket för varandra.
- Han har blivit som en lillebror för mig. Det är värdefullt för David att jag bryr mig, säger morbrodern.
De hade planerat att de skulle träffas nästa gång David hade permission.
- Vi skulle köra gokart, äta middag och ha det bra. Men nu blir det inget av med det.
Det var 24 juni 1997 som David Sjöblom begick ett av sina allvarligaste brott. Han hade mött en granne i tvättstugan, som skojade om att han skulle vilja ligga med Davids dåvarande flickvän.


DÖMD FÖR RÅNMORD. 2001 dömdes David Sjöblom till rättspsykiatrisk vård på Säter för rånmord på en 77-årig kvinna i Solinge. Foto: OLLE SPORRONG


I TV3-programmet "Ondska" har David Sjöblom berättat om hur grannen just då signerade sin dödsdom:
- Jag blir väldigt kränkt i det läget, oerhört kränkt. Redan där i tvättstugan, då var det redan taget att han ska dö sen. Sedan är bara frågan hur.
David Sjöblom har berättat att han övervägde olika metoder att döda grannen.
- Jag funderade på om jag skulle ta pistolen och gå in och skjuta honom, men det kan jag ju inte göra, då blir det ju mordutredning, sa han i TV3-programmet.
I stället använde han sig av starka värktabletter i kombination med syntetiskt morfin och ren sprit - en dödlig cocktail.
Grannen, som inte anade oråd, tog tacksamt emot drinken.
David Sjöblom har berättat att mördandet inte var känslomässigt jobbigt.
- Jag känner ju för mig själv, inte för någon annan, berättade han.
Grannen, en 38-årig fyrabarnspappa, dog hemma på soffan efter att ha druckit av cocktailen. Samtidigt gick David Sjöblom ner på stan och tömde hans bankkonto.
David Sjöblom avslöjades inte förrän han själv erkände dådet - flera år senare. Då hade han redan dömts för ett rånmord på en 77-årig kvinna i Solinge, flera rån och två sprängattentat.
Den rättspsykiatriska undersökningen slog fast att David lider av Aspergers syndrom - och psykopati. Han dömdes till rättspsykiatrisk vård och vårdas i dag på Säter.
Om sitt handikapp har David Sjöblom berättat:
- Det känns lite som en parasit som förstör för en inombords, som sabbar för en.


Hans morbror menar ändå att David har flera goda sidor.
- Han gillar att sitta framför datorn, fiska och slappa. Han trivdes här ute i skärgården.
Morbrodern säger att David, i tidig ålder, borde fått den hjälp han behövde.
- Varför satte man inte in mediciner på honom när han var liten? Han har inte fått något stöd från myndigheterna.
Davids handikapp gjorde att han till slut även svek sin morbror.
- Han stal sprit och då orkade jag inte med honom. När han begick brott skrattade han bara då han blev ertappad.
Nu är morbrodern säker på att David ändå känner en viss ånger över att han har rymt.
- Han sitter nog där inne och är ledsen över det.
Om det visar sig att David är inblandad i mordet på den 49-åriga kvinnan vet han inte hur han ska förhålla sig till situationen.
- Då får man fundera på om man orkar ha kontakt med honom. Han får nog sitta där han sitter.

David träffade den 37-årige rånaren, dömd för en rad olika brott, inne på Säter. De hade tät kontakt.
- De träffades ofta i fiket. Sedan hade de kontakt på internet. Det talade säkert med varandra på mobiltelefon också, säger en person med insyn i verksamheten.
37-åringen hade länge planerat flykten. Intagna på anstalten hade blivit tillfrågade om de ville hänga med honom flera veckor i förväg.
- Han var väldigt missnöjd med att behöva vårdas. Han sa att han skulle lämna landet. Men sedan hamnade de i Norberg i stället.
David hade tidigare skött sig inne på avdelningen.
- Jag tror att det var 37-åringen som övertalade honom. Han tjatade på David.
INTE SOM ANDRA. Skoltiden blev en tuff prövning för David Sjöblom. "Han var en strulig pojk som hela tiden gick sina egna vägar", säger hans mamma. Foto: PRIVAT David är väldigt populär bland flera intagna på Säter. Han utmålas som en människa som hjälpte alla som han tyckte om.
- Det är som att han har två ansikten. Ett gott och ett ont.
Han har gott om vänner på Säter.
- Alla vill umgås med honom för att han är så snäll. Han bjuder väldigt mycket på sig själv och ställer alltid upp för alla.
Men när David fick frågan vad han satt inne för blottade han genast sin kalla sida.
- Då blev jag rädd. Han berättar som att han skulle vara helt oberörd.
Davids mamma säger att hon är tacksam för att sonen nu i alla fall får psykiatrisk vård.
- I framtiden hoppas jag att han ska kunna flytta ut i samhället och bo i ett gruppboende eller med stödpersoner.