Riksdagen tog sitt beslut om ett tremånaders mandat den 1 april. I två månader skulle den svenska insatsen ha full operativ styrka.
Då fanns förhoppning om ett snabbt lösning på Libyen-konflikten. Men nu varnar bedömare för att kriget kan bli långvarigt.
Juholt hänvisar till att insatsen gjordes för att säkra flygförbudszonen, inte för att medverka i markstrid.
- Det har raljerats en del om detta. Därför var det väldigt viktigt för mig att se till att vi inte skulle ha markmålsbekämpning, säger han.
Juholt tycker att Sverige har tagit sitt ansvar och sin del av kostnaden.
- Vårt åtagande var två månader och jag kan i dag inte se argument för att vi ska fortsätta, säger han.

Åtta Gripenplan

Sverige har i dag åtta Gripenplan, ett Herkulesplan för lufttankning, spanings- och stödresurser, totalt cirka 130 man, på den italienska Sigonella-basen på Sicilien. Kostnaden får enligt riksdagsbeslutet vara högst 200 miljoner kronor för de tre månaderna.
För en dryg vecka sedan varnade USA:s försvarschef Mike Mullen för att inbördeskriget i Libyen går mot ett dödläge. Då beslutade USA att sända förarlösa så kallade drönare för att ge Nato-styrkorna bättre förutsättningar att precisionsbomba mål i tätbefolkade områden.
De svenska Gripenplanen får enligt riksdagsbeslutet inte delta i markattacker.

"Obegripligt"

- Om detta blir Socialdemokraternas slutliga linje så är det obegripligt, säger Allan Widman, Folkpartiets försvarspolitiske talesperson.
- Det är ett svek mot det libyska folket, mot FN och mot svensk tradition.
Widman anser att mandatet behöver förlängas och utgår från att regeringen kommer med ett sådant förslag.
- Vi gick med i detta med andra länder och då ska vi gå ut med dem också. Jobbet är inte klart, säger han.
Enligt Widman så behövs Gripenplanen fortfarande för att upprätthålla flygförbudet eftersom Gadaffi har kvar både stridsflyg och luftvärn. Widman vill också utvidga det svenska mandatet till att uppgiften ska vara att skydda civilbefolkningen på marken.