Ett ryskt örlogsfartyg försökte hindra en finsk forskningsbåt med svenska forskare ombord att ta sig till ett provtagningsområde utanför Gotland. Bilden är tagen från forskningsbåten den 2 september. Foto: VG-Shipping Oy
Ett ryskt örlogsfartyg försökte hindra en finsk forskningsbåt med svenska forskare ombord att ta sig till ett provtagningsområde utanför Gotland. Bilden är tagen från forskningsbåten den 2 september. Foto: VG-Shipping Oy
Den svenska forskaren Karin Wesslander var ombord på Aranda när de ryska fartygen närmade sig i september. Foto: Karin Wesslander
Den svenska forskaren Karin Wesslander var ombord på Aranda när de ryska fartygen närmade sig i september. Foto: Karin Wesslander
Hon vittnar om oron som spred sig bland den svensk-finska besättningen ombord och tog en närbild på det ryska örlogsfartyget. Foto: Karin Wesslander
Hon vittnar om oron som spred sig bland den svensk-finska besättningen ombord och tog en närbild på det ryska örlogsfartyget.  Foto: Karin Wesslander
På denna bild tagen från kaptenshytten på forskningsfartyget syns den ryska besättningen tydligt.
På denna bild tagen från kaptenshytten på forskningsfartyget syns den ryska besättningen tydligt.
Så här nära kom den ryska militären forskningsfartyget Aranda. Foto: VG-Shipping Oy
Så här nära kom den ryska militären forskningsfartyget Aranda. Foto: VG-Shipping Oy
Enligt forskare och bestättning ombord kom även ryska helikoptrar hotfullt nära. Foto: VG-Shipping Oy
Enligt forskare och bestättning ombord kom även ryska helikoptrar hotfullt nära. Foto: VG-Shipping Oy
Bild tagen från forskningsfartyget. Foto: Karin Wesslander
Bild tagen från forskningsfartyget.  Foto: Karin Wesslander
Ryssland uppges vid två tillfällen ha stört det finska forskningsfartyget Arandas arbete på internationellt vatten, öster om Gotland. Ombord på fartyget fanns en grupp svenska forskare från SMHI. Foto: Syke.fi
Ryssland uppges vid två tillfällen ha stört det finska forskningsfartyget Arandas arbete på internationellt vatten, öster om Gotland. Ombord på fartyget fanns en grupp svenska forskare från SMHI. Foto: Syke.fi
Vid det andra tillfället larmades det svenska försvaret som skickade Jasplan till området för att leta. Foto: Peter Klaunzer / Epa / TT
Vid det andra tillfället larmades det svenska försvaret som skickade Jasplan till området för att leta. Foto: Peter Klaunzer / Epa / TT
Bild tagen från Aranda. Foto: Finnish Environment Institute (SYKE)
Bild tagen från Aranda. Foto: Finnish Environment Institute (SYKE)
Bild tagen från Aranda. Foto: Finnish Environment Institute (SYKE)
Bild tagen från Aranda. Foto: Finnish Environment Institute (SYKE)

Ryska militärfartyg hotade SMHI-forskare

Publicerad

Här är bilderna som visar hur Ryssland störde det finska forskningsfartyget Arandas arbete på internationellt vatten, öster om Gotland.

Ombord på fartyget fanns en grupp svenska forskare från SMHI som ska ha känt sig hotade.

Vid det andra tillfället skickades ett Jas-plan till området för att leta.

– De körde förbi oss väldigt nära. Det kan inte ha varit mer än 50 meter mellan oss och det ryska fartyget. En del ombord blev lite skraja, säger Satu af Ursin, som var kapten på Aranda vid en av incidenterna.

Fartyget Aranda, med svenska forskare ombord, ska vid två tillfällen ha störts av ett ryskt örlogsfartyg som försökte hindra fartygets framfart. Vid det andra tillfället flög även en helikopter över fartyget. Det svenska försvaret skickade då ett Jasplan till området för att leta.

Expressen har talat med Jussi Mälkia, vd på VG-Shipping, som bemannar Aranda åt den finska miljöcentralen SYKE.

– Vi har tolv man ombord och sköter driften, säger Jussi Mälkia.

Han berättar att besättningen upplevde det ryska fartygets manövrar som aggressiva, nästan våldsamma.

– I alla fall var det väldigt underligt. Och besättningen blev något skrämda av deras framfart, de låg så väldigt nära.

Satu af Ursin var kapten på Aranda vid incidenten som inträffade i september.

Hon berättar att de först trodde att det rörde sig om en övning eller en räddningsinsats när en helikopter började hovra över dem i flera minuter.

– När fartyget åkte förbi oss var de väldigt nära. De hade inte tagit någon kontakt med oss. Det såg ut som att de beordrade alle man på däck, för de stod på rad och tittade på oss, säger hon.

Generaldirektören Lea Kauppi, som är chef för miljöcentralen Syke, som äger fartyget säger:

– Det svenska försvaret skickade ett Jas gripen plan som flög över området, men då de kom till platsen syntes inte det ryska fartyget eller helikoptern till, säger Lea Kauppi Finlands miljöcentral Syke.

Forskarna kände sig hotade

Vad som ligger bakom handlandet är ännu oklart. Enligt Lea Kauppi uppfattades situationen som hotfull från besättningen och forskarna ombord.

– De kände sig hotade, det är inte en trevlig situation. Jag tror att de försökte sända en signal, men de gjorde inga försök att ta radiokontakt, säger Lea Kauppi generaldirektör på Finlands miljöcentral Syke.

Forskningsfartyget Aranda ägs av Finlands miljöcentral. Vid båda tillfällena var fartyget på en expedition av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Det fanns endast svenska forskare och besättningen ombord på fartyget.

Det första tillfället var den 2 augusti då Aranda var på väg till en provtagningspunkt på internationellt vatten öster om Gotland. Den ryska flottan försökte då hindra fartyget att ta sig fram.

Passerade på hundra meters avstånd

Syke uppger att Aranda första gången uppmanades av ryska krigsfartyg via radioförbindelse att ändra kurs. Detta ska ha skett två gånger. Första gången handlade Aranda enligt begäran, men andra gången gjordes en anmälning om anhalt på provtagningspunkten.

Vid det andra tillfället, som skedde den 2 september, kom en rysk helikopter nära Aranda vid två tillfällen, varefter ett krigsfartyg i hög fart kom med direkt kurs mot Arandas akter och passerade på hundra meters avstånd. Trots situationen höll Aranda sin kurs och fart.

– När de var färdiga med provtagningen såg de en ubåt, besättningen tror att detta var anledningen till att de blev uppmanade att ändra kurs, säger Lea Kauppi.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida