Vad säger ni om Ullaredsåpan?

Pernilla: Ullared är ett unikt shoppingfenomen. Folk vallfärdar dit från hela landet för att springa runt i ett varuhus med likasinnande och göra av med massa pengar.
Ann-Christin: Vissa talar om förnedrings-tv men det håller jag inte med om. Så här ser det ut i Sverige. Folk gillar att campa och shoppa i Ullared. Man får faktiskt inse att världen inte snurrar runt Stureplan i Stockholm.
Anki: Tv-programmet ger inte en rättvis bild av verkligheten. Kanal 5 gör en parodi av Ullared och lyfter fram udda människor i programmet.
Claes: Ullared är en slags samlingsplats för folk som vill göra bra affärer. Människor blir glada av det, det är bra tv.

Vad är det onödigaste ni har köpt?

Claes: Jag köpte en vit kostym en gång för extrapriset 500 kronor som jag skulle ha på kalas, men aldrig har använt.
Anki: Barnkläder till min dotter som hon inte använde förrän hon vuxit ur dem.
Pernilla: Varje vecka köper jag för mycket mat. Det är en systematisk onödighet.
Ann-Christin: Kläder till barnen som de aldrig har använt.

I tv-programmet är det kvinnorna som vill till Ullared. Männen följer motvilligt med. Stämmer den bilden?

Anki: Nej, männen är aktiva i Ullared och går inte bara omkring och drar runt shoppingvagnarna, som i tv-såpan. Och damen i programmet som kör omkring med 3- 4 kundvagnar på en gång. Det har jag aldrig sett i verkligheten. Tv-programmet är alldeles för uppskruvat.
Pernilla: Kanal 5 spinner på fördomen att kvinnor älskar att shoppa och männen står ut med det bara för att få frid hemma och så där. Så är det inte i verkligheten. Killar kan vara minst lika shoppingtokiga, ge dem en Claes Ohlson-katalog så får ni se.
Claes: Det är ingen dokumentär vi ska förvänta oss, eller en saklig redovisning av sanningen. Och det är skruvat med 48 kassor, ett myller av kundvagnar och folk som stoltserar över sina sju rakapparater eller vad de nu köper.
Ann-Christin: Ullared är intressant men ingenting jag längtar tillbaka till. För att få ut någonting av upplevelsen, förutom panik och mycket adrenalin - måste man ha med sig någon som varit där förut och vet hur man lägger upp shoppingen så man inte bränner ut sig.
Anki: Jag håller med dig, man måste planera inköpen för att klara sig.
Ann-Christin: Shopping handlar om jakten på lågprisfynd. Men många vill också dit för att umgås med sina vänner.
Anki: Jag åker alltid dit med min dotter och mina föräldrar. Vi har med oss god mat och vin och bor i stugbyn i tre dagar. Det är jättetrevligt.
Claes: Alla gillar att göra bra affärer och tycker nog om att vara med andra människor som också gör bra affärer.

I oktober sålde Gekås för en halv miljard kronor: Köper Ullareds kunder för mer än de har råd med?

Ann-Christin: Ja, i varje fall de som handlar med Gekåskort eftersom de handlar på avbetalning. Många köper också en massa onödigt, då blir det dyrt.
Pernilla: Så är det var man än handlar.
Claes: Jag tycker man kan slå fast några enkla tumregler: 1. Låna aldrig till Ullaredsköp. Det äter snabbt upp hela förtjänsten av besöket. 2. Var lika prismedveten som när det gäller livets stora utgifter: boende och pension. Pruta mycket och ofta. 3. Köp inte upp alla Ullaredspengar varje år. Lägg undan till barnens framtid.
Pernilla: Jag tror att många Ullaredsshoppare köper med kort och betalar tillbaka efteråt med ränta. Då blir det inte så billigt som man tror.

Är Ullaredskulturen en uppvisning i att ha råd att bränna tusentals kronor på mer eller mindre bra prylar?

Anki: Jag tycker att det är mycket god kvalitet på varorna. Till exempel på barnkläder. Barnoverallerna tål hur många tvättar som helst. Jag är nöjd med det mesta, faktiskt. Och det är billigt.
Ann-Christin: Det blir vulgärt i programmet när man ser en kvinna komma ut med överfyllda shoppingvagnar och bara slänger sakerna löst i bilens bagageutrymme. Hon verkar ju inte bry sig om sakerna hon köpt för dyra pengar. Det kanske är bra tv men det är rätt sjukt.

Hur är det i verkligheten då?

Anki: Jag åker till Ullared två gånger per år. På hösten handlar jag vinterkläder, barnoveraller, jeans, mössor, vantar och tröjor. På våren handlar jag regnkläder, baddräkter och sommarkläder. Och så köper jag julklappar och födelsedagspresenter också.
Pernilla: Kvinnan i tv-såpan säger att hon köper allt för ett år framåt, och har därmed en bra ursäkt för att shoppa loss hur mycket som helst.
Anki: Det är bluff. Det går inte att handla för ett år framåt. Man kan inte köpa barnoveraller på våren eller en bikini på hösten. Och tomtar och julklappar kan man omöjligen hitta på sommaren i Ullared, det har då jag aldrig sett.

Gör Kanal 5 en nidbild av folk som gör väl planerade inköp i Ullared?

Ann-Christin: Det hade inte blivit så kul att se på utan skruvade karaktärer.
Pernilla: När vanliga människor plötsligt står i centrum i tv-apparaten blir det ett fenomen som ligger ganska mycket i tiden. Och de som är med i programmen verkar ju ha ganska roligt.

Ert slutomdöme om Ullaredsåpan?

Anki: Tv-programmet är felvinklat. Man kan göra bra fynd där och jag tycker det är bra att åka dit. Men det gäller att ha disciplin när man handlar.
Claes: Det är ren och skär underhållning som kanske kan inspirera människor att göra bra affärer också på andra områden.
Pernilla: Det är intressant att Anki inte känner igen sig i tv-programmet.
Ann-Christin: Jag hoppas att folk får sig en tankeställare kring sin egen konsumtion.