Åsa Romson har drivit på för mjukare krav på avgasutsläpp. Foto: Peter Wallberg
Åsa Romson har drivit på för mjukare krav på avgasutsläpp.  Foto: Peter Wallberg
Dokumenten visar att Åsa Romson i hemlighet jobbat för att de nya hårdare kraven ska införas senare.
Dokumenten visar att Åsa Romson i hemlighet jobbat för att de nya hårdare kraven ska införas senare.
Miljöministerns linje var också att det andra steget skulle implementeras senare än vad kommissionen ville.
Miljöministerns linje var också att det andra steget skulle implementeras senare än vad kommissionen ville.

Romson drev på för mjukare utsläppskrav

Publicerad

Här är miljö- och klimatminister Åsa Romsons hemliga agenda i EU.

I förhandlingar i Bryssel har Sverige drivit ännu mjukare krav på avgasutsläpp än det beslut från expertgruppen som fick kritik för att vara just för mjukt, kan Expressen i dag avslöja.

Sverige har också pläderat för att de nya avgaskraven ska införas senare än vad kommissionen föreslagit.

– Instruktionen kom från regeringskansliet, säger Per Öhlund, utredare vid Transportstyrelsen.

I ett pressmeddelande från regeringen den 28 oktober i år konstaterade miljöminister Åsa Romson att Sverige vid två tillfällen skickat brev till EU-kommissionen "med uppmaningen att skynda på arbetet med Real Driving Emissions (RDE)".

Men Expressen kan i dag avslöja de hemliga expertdokumenten som skickats från regeringskansliet till EU-kommissionen i Bryssel – och de visar något helt annat. Av dem framgår bland annat att Sveriges position varit att de nya hårdare kraven ska införas senare än vad EU-kommissionen föreslagit.

I Bryssel har miljöminister Åsa Romson och den svenska regeringens experter drivit linjen att den nya testmetoden av fordons avgasutsläpp ska implementeras i ett första steg i september 2019 i stället för i september 2018, som kommissionen ville.

Ville senarelägga

Men utfallet i den tekniska kommittén blev introduktion av steg ett redan 1 september 2017. Den nya testmetoden RDE blir den dagen obligatorisk för alla nya typgodkännanden som utfärdas i EU, konstaterar regeringens expert Per Öhlund, utredare vid Transportstyrelsen.

Miljöministerns linje var också att det andra steget skulle implementeras senare än vad kommissionen ville. Sveriges linje var 2021, kommissionens 2020.

Detta trots att Åsa Romson tidigare försvarat regeringens mjuka linje med att det är viktigare att det går snabbt.

– Jag är angelägen om att det här genomförs så snabbt som möjligt. Det har varit den svenska inställningen hela tiden. Därför stödde vi det förslag som lättare, och därmed snabbare, kan genomföras av industrin. Det andra alternativet skulle ta längre tid att genomföra, sade hon till Aftonbladet i mitten av oktober.

Utfallet i den tekniska kommittén blev ett införande 2020.

Mjukare linje

Av dokumenten som Expressen tagit del av framgår också att Sverige drivit en mjukare linje än både expertgruppen och kommissionen när det gäller den så kallade "konformitetsfaktorn", utsläpp som tillåts trots att de överstiger den fastställda utsläppsgränsen.

Kommissionen ville i det första steget ha en konformitetsfaktor på 1,6, vilket motsvarar 60 procent över utsläppsgränsen. Men expertgruppens beslut landade på 110 procent över tillåtna nivåer, vilket fick skarp kritik för att vara för mjukt.

Nu kan Expressen avslöja att Sveriges linje i själva verket var ännu mjukare. Enligt det dokument Expressen tagit del av drev Sverige en konformitetsfaktur på 2,5, det vill säga 150 procent över gränsvärdet.

I andra steget stod Sverige bakom kommissionens linje om en konformitetsfaktor på 1,2.

Skälet till att gränsen är högre i det första steget är att det tar tid att utrusta bilar med den avgasreningsutrustning som behövs för att klara av att rena avgasutsläppen tillräckligt.

Sveriges hemliga agenda bekräftas av regeringens expert, Transportstyrelsens utredare Per Öhlund.

I ett mejl till Expressen skriver han:

"Vid förhandlingen i motorfordonskommittén i slutet av oktober, när den nya testmetoden antogs, hade Sverige en instruktion frånregeringskansliet (beredd i de departement som är berörda) som innebar att vi inte stödde EU kommissionens förslag när det gälldekonformitetsfaktorn samt tidpunkten för införande av dessa. Sedan tidigare var det klart att faktorn ska införas i två steg med tre årsövergångsperiod."

Per Öhlund fortsätter:

"Jag vill dock påpeka att även om Sveriges instruktion innebar en högre faktor jämfört med den som EU kommissionen föreslog såinnebär det ändå en avsevärd förbättring jämfört med vad dagens fordon presterar."

Kompromissbeslut

Av Åsa Romsons pressmeddelande i oktober framgick inte att regeringen drivit på för "en högre faktor". Tvärtom.

I stället slog miljöministern fast:

"Sverige har varit bland de mest pådrivande i förhandlingarna och har som ett av få länder givit sitt stöd för kommissionens förslag till en konformitetsfaktor på 1.2."

Miljöministern berättade samtidigt om det kompromissbeslut som fattats i EU:

"Den kompromiss som kommittén enades om innehåller en konformitetsfaktor om 2,1 i ett första steg från 2017.Regeringen hade velat se en lägre konformitetsfaktor men välkomnade ändå kompromissen eftersom det är mycket angeläget att enas om en ny testprocedur som ersätter dagens. Beslutet ställer mycket större krav på de verkliga utsläppen än vad som är fallet i dag."

Expressen har ställt ett antal skriftliga frågor till miljöminister Åsa Romson, men ännu vid 13-tiden hade hon inte svarat. Klockan 14 för hon regeringens talan vid riksdagens frågestund.

Tack för att du hjälper oss att rätta fel!

Även om vi alltid försöker skriva så korrekta artiklar som möjligt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din felrapport. Rapportera vad i artikeln som inte stämmer i formuläret nedan. Det kan handla om stavfel, bildfel, syftningsfel eller faktafel.

Var gärna så tydlig som möjligt angående vad felet gäller. Tack för din hjälp!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattsonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning. Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Och om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att mejla till rattelse@expressen.se eller ringa vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida