Datalagringsdirektivet har sedan det trädde i kraft inom EU den 3 maj 2006 debatterats flitigt i både riksdagen och medierna. Framför allt har kritik riktats mot att det inte finns några riktlinjer om vid vilka brott de nya lagarna kring avlyssning och avläsning av människors personliga information får tillämpas.

Under onsdagens omröstning röstade riksdagen ja till att genomföra direktivet om datalagring i Sverige med 233 röster för, 41 röster emot och 19 nedlagda röster.

En av de svenska politiker som har varit allra tydligast med sin positiva inställning till lagen är Thomas Bodström som då, år 2004, var justitieminister och drev frågan hårt i Europaparlamentet.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet har tidigare uppgett att de tar avstånd från lagen om datalagring, och inga ledamöter från partierna har varit öppet positiva till direktivet. Sverigedemokraterna satte upp en rad egna regler för hur de vill att direktivet ska utformas. De fick dock inte igenom någon av dessa restriktioner och majoriteten av ledamöterna röstade därför på Vänsterpartiets och Miljöpartiets direktiv.

Alliansens officiella ståndpunkt har hela tiden varit att man är positiva till att införa en lagen om datalagring, men flera av riksdagspolitikerna gick trots detta ut och kritiserade den offentligt. En av dem är Fredrick Federley, som även skriver på sin Twitter att det finns andra centerpartister som kommer att rösta på Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag.

Fredrick Federley och nuvarande partiledare Annie Lööf hamnade i fokus under den så kallade FRA-debatten 2008. Federley och Lööf var då öppet emot lagförslaget om signalspaning och därmed riskerade lagförslaget att falla i riksdagen. Efter rapporter om hårda påtryckningar från allianskamrater samt ett reviderat förslag stödde Federley det nya förslaget som kunde röstas igenom.