Ni ska ställa upp även i kommun- och landstingsvalen, har ni tänkt, 2010. Vilka frågor vill ni driva på den nivån?
– Vi håller precis på och sonderar det, men det finns ett stort antal frågor som jag kan ta som exempel. Återigen, SJ:s psykbryt om att kräva legitimation av alla som vill resa. Det här finns redan på lokal nivå, inom länsnivå på kommunal nivå, inom viss lokaltrafik. Det är inte så att man alltid begär leg, men det är fortfarande så att du kan ha ett biljettkort eller ett färdbevis som på något sätt, genom kreditkortsköp, genom frivillig registrering eller på andra sätt kan knytas till en individ. Då leder det till att vanliga medborgare kan spåras flera år tillbaka hur de har rest i sin vardag, och det är inte acceptabelt. Du har bibliotek som kräver legitimation, inte för att låna böcker, utan för att över huvudtaget gå in på biblioteket och titta på internet. Det är inte OK.
– Du har massor av informationspolitiska aspekter, som är i vår vardag. Du har skolpolitik, konfessionella skolor som - det här tar jag upp som ett hypotetiskt exempel - som tittar så hårt på sin religion att det i stället ägnar sig åt att hindra elever från att ta del av information eftersom det är nödvändigt för att upprätthålla religionen. Då är det inte längre en skola, en institution som ägnar sig åt att hindra elever från att ta del av information är något annat än en skola. Listan går vidare.

Kameraövervakning i skolan - är det också något som ni är emot?
– Absolut! Det faktum att vi har skolplikt i Sverige. Om polisen kommer och hämtar dig till en plats när du är i en viss ålder, upp till nionde klass, och den platsen är kameraövervakad har du inte längre något val. Det ska inte vara så att människor under lagstiftning ska vara kameraövervakade under sin vardag. Det är en annan sak om du har ett fritt val. Är man i grundskolan så har du inget fritt val, då är det inte OK. 

Kommer det finnas folk att fylla platserna om ni gör ett bra val?
– Vi tittar ju på hur tidigare utmanarpartier, vad de har lyckats bra med och vad de har lyckats mindre bra med i just sådana här frågor. Styrelsen kommer att mötas på måndag för att titta på: "Vad ställer vi för krav på de lokala organisationer som vill ställa upp i kommunalval och i landstingsval?" Där är en av de sakerna, vi tittar till exempel, från styrelsehåll, på att en organisation ska kunna faktiskt tillsätta platserna som man får. Det låter självklart men det visade sig ju att det var ju inte det för andra partier som misslyckades med just det här. Vi kommer att ställa upp i ett relativt litet antal landsting och kommuner för att helt enkelt lära oss själva: "hur gör man?"

Du skrev på DN debatt att bara de “allra skarpaste” och “mest kvalificerade” av era medlemmar ska få ställa upp för Piratpartiet i kommunalvalet. Hur ska ni göra den gallringen?
– Det där med "de skarpaste" var en sådan sak som jag fick mycket kritik för i efterhand. Det visade sig ju... ha en litet drag av elitism i sig, att vi ska välja ut alla de "renlärigaste", men så var det inte utan vi tittar på "vilka organisationer är mest mogna". Vilka har kommit längst i sin informationspolitiska analys av det kommunala läget? Vi kommer att titta på, utifrån styrelsen, tre kriterier, det här är inte färdigt, arbete pågår. Vi tittar på att man kan besätta platserna, att man har gjort sin informationspolitiska analys, och att man har något nytt att bidra med i den lokala politiken. Det ska vara en seriös satsning helt enkelt.

Hur ska ni se till att hamna i nämnder där era frågor behandlas? Det finns flera nämnder som det är väldigt svårt att tillämpa det här informationspolitiska perspektivet på.
– Ja, det är det. Men vi har ju faktiskt redan lyckats med det en gång. Tittar du på våra Europaparlamentariker, Christian Engström i Europaparlamentet, så sitter han med i två utskott nu som i högsta grad är relevanta. Rättsliga frågor och den interna marknaden om att företag inte får köra över rättssäkerhet och medborgarrätter. Om vi kan göra det i Europaparlamentet, så har jag gott hopp om att vi kan göra det i kommunfullmäktige också.