En het debatt - med vissa övertramp.
Det säger retorikexperten Barbro Fällman om den första debattduellen mellan Fredrik Reinfeldt och Håkan Juholt i riksdagen.
S-ledarens bokkänga får underkänt.
- Det här är ett sätt att förminska motparten, säger Fällman.
Håkan Juholt gav statsminister Fredrik Reinfeldt en känga för hans bok "Det sovande folket" från 1993 i partiledardebatten i riksdagen.
Barbro Fällman tycker att Juholt helt borde ha låtit bli ta upp boken, där Reinfeldt sammanfattar sina visioner för Sverige.
– Det är onödigt och tillför inte debatten någonting. Det här är ett sätt att förminska motparten, säger Fällman.
I nästa replik inledde Reinfeldt med att säga att Juholt nog inte var rätt person att recensera böcker – en tydlig anspelning på Juholts uttalanden om partikollegan Thomas Bodströms deckare.
– Det är ett svar på att det inte hör hemma här, säger Barbro Fällman.
Annars har personangreppen lyst med sin frånvaro i debatten mellan de båda partiledarna.
– Jag tyckte inte att de slog på person utan på sak. Ilska som engagemang är inget fel, utan det viktiga är att den riktar sig mot motpartens politik.
Reinfeldts miss
Även Reinfeldt gjorde en miss när han replikerade mot MP-ledaren Gustav Fridolin, som tidigare hade sagt att Reinfeldt inte förstod att barn hade det svårt ekonomiskt i Sverige, menar Fällman.
– Då sade Reinfeldt: "Jag vet att barn sitter trångt". Det är ett oerhört nonchalant uttryck som inte hör hemma i det här sammanhanget.
Engagerade partiledare
Både Juholt och Reinfeldt har varit mycket engagerade i debatten, tycker hon.
– Överlag har det varit en bra debatt med mer gnista än på länge. Reinfeldt hade mer engagemang i sina svar än tidigare. Det märktes framför allt i replikerna till Juholt. Jag tror att han var riktigt förberedd och blev påverkad av Juholts engagemang.
Härmade Martin Luther King
Juholt tog till ett retoriskt knep och staplade frågor på varandra.
– Det blir oerhört svårt för motparten att svara på alla.
Han avslutade med att prata om ett Sverige som ska vara likadant oavsett var man bor och nämnde flera olika orter, som exempelvis Södertälje.
– Det är en klar härmning av Martin Luther Kings berömda "I have a dream"-tal 1963. Som retoriker tycker jag inte att det var så elegant, men jag tror att de som inte känner till talet kan tycka att det är bra.