Svenskarna får förlita sig på tyska helikoptrar eftersom man inte har några egna.
Oron för att inte få hjälp finns där hela tiden.
Svenskar skickas också på patruller till områden dit inte ens helikoptrar kan nå fram. Exakt var vill inte den officer Expressen talat med avslöja av säkerhetsskäl.
- Då vet fienden var vi är som mest sårbara, men jag har varit på sådana patruller och det är en obehaglig känsla, berättar han.
Per E Jakobsson, vid generalläkarens stab, har mött flera soldater i Afghanistan som känt samma rädsla över vad som kan hända om någon av dem drabbas av svåra skador under ett uppdrag.
- En sjukskötare beskrev för mig den oro han kände under patruller och det fordon han hade var en så kallad Geländerwagen utan plats för bår. Han visste helt enkelt inte vad han skulle göra för att kunna transportera någon som blivit svårt skadad, säger Per E Jakobsson.
- Vi har ju konstaterat att det är väldigt långa avstånd och väldigt långa transporttider. Det kan vara sex-åtta timmar i nästan väglös terräng. Det har folk berättat när vi har varit där och det är väldigt långa transporttider.
Har det varit frågan om transporter av skadade?
- Ja.
Vad har det varit för typ av skador som soldaterna fått vid dessa tillfällen? Och som de behövt sjukhusvård för?
- Det har till exempel varit trafikolycksfall, det har varit fordon som vält i raviner. Trafiken är ett av de värsta faromomenten.

Generalläkaren riktar skarp kritik

I våras var Per E Jakobsson och generalläkaren Siegfried de Joussineau i Afghanistan för att bland annat inspektera vilka sjukvårdsresurser som finns för de svenska soldaterna.
I rapporten riktas samma hårda kritik som generalläkaren levererat i flera år - bristen på helikoptrar. Den svenska styrkan tvingas lita på tyska helikoptrar från Marmal-basen som ligger i närheten av Mazar-i-Sharif. Ibland får svenskarna också hjälp av norska helikoptrar.
När en eller flera blir svårt skadade räknas varje minut.
Nato har som målsättning att det ska ta maximalt två timmar innan en skadad får livräddande kirurgi utförd av en läkare med operationsutrustning.
Den tidsgränsen håller inte i Afghanistan.
Försvarsmakten har som en säkerhetsåtgärd skaffat så kallad FKF, framskjuten kirurgisk förmåga, på två platser i det svenska området i Afghanistan. De finns bland annat i Sheberghan och på plats ska finnas ett team med kirurg och narkosläkare. Inte heller det fungerar alltid.
När olyckan inträffar kan läkaren vara på "fel" ställe eller så är läkartjänsterna vakanta. Helikoptertransporten kan också ta alltför lång tid.
Det hände förra året när en svensk minröjningsexpert fick svåra skador. Han togs först om hand av en sjuksköterska som var på platsen där minröjningsroboten exploderade.
Men när den skadade svensken kom till Sheberghan fanns ingen läkare där.
Svenskarna slog också larm om att få helikoptertransport av tyskarna.
Expressen har gått igenom händelseförloppet, som visar att det tog drygt 2,5 timme innan den skadade svensken fick kvalificerad läkarvård.
Per E Jakobsson har själv studerat den tyska basens egna rapporter av skarpa lägen.
- När jag var där senast bad jag att få ut en lista över vilka skarpa uppdrag de utfört. Då hade man inte haft några svenska uppdrag, men för andra nationer. Jag ville veta när de startade och hur lång tid det tog att få in de skadade. Och det visade sig att det även med helikopter kan ta många timmar. Helikoptrarna är bra, men även de har begränsningar, säger han.

Har försökt öva räddningsaktioner

Svensk militär och det tyska helikopterförbandet har under senaste åren också försökt att öva på akuta räddningsaktioner.
Erfarenheterna är skiftande.
En officer berättar om tillfällen när svenska soldater bestämt med tyskarna att man ska öva räddning av svårt skadade.
- Vid ett tillfälle kom aldrig tyskarna och en annan gång när man övade fungerade det inte särskilt bra. Det är en erfarenhet som alla känner till, att om det inte går bra vid en övning så fungerar det sällan i verkligheten, säger han.
Försvarsmaktens ansvarige, generallöjtnant Anders Lindström medger att man misslyckats. Han är insatschef och chef för operativa insatsledningen.
- Jag ser det som ett misslyckande att Sverige inte har helikoptrar. Men det är också viktigt att alla länder som har soldater där hjälper till med resurser och helikoptrar. Det är viktigt. Precis som vi förväntar oss att Tyskland har det är det viktigt att vi också hjälper till att skapa en bra helikoptertäthet. Jag hoppas att vi snart ska egna ha helikoptrar där.
Det blir ju först 2011?
- Ja. Där har Försvarsmamkten misslyckats och sedan har industrin misslyckats. Hur vi än gjort har vi inte lyckats få fram en medevac-helikopter. Men vi jobbar på det. Men det är viktigt att säga att det finns andra helikoptrar där nere som stödjer våra soldater.
Tycker du att det är en acceptabel tidsrymd att den skadade svenske minröjningsexperten fick kvalificerad läkarvård först efter 2,5 timmar?
- Nej, men vi har ambitioner för vilka tider vi ska ha från 30 minuter, 60 minuter och till två timmar. Men det är inte någonting vi kan garantera och vi kan inte heller garantera att vi kan göra allting.
Trots att tiderna inte kan hållas menar Anders Lindström att svenska soldater ändå ska känna sig trygga.
- Jag känner mig inte orolig. Jag tycker att vi har en bra avvägning i form av de resurser vi har i form av helikopterstöd, sjuktransportfordon och utbildad personal.