Arbetslöshet i fokus. När Expressens Elisabeth Marmorstein och Karl-Johan Karlsson möter statsminister Fredrik Reinfeldt pratar de mycket om den ökade arbetslösheten. "Ska man få det att fungera på den svenska arbetsmarknaden så måste man göra det med arbetsmarknadens parter", säger Fredrik Reinfeldt. Foto: Robban Andersson
Arbetslöshet i fokus. När Expressens Elisabeth Marmorstein och Karl-Johan Karlsson möter statsminister Fredrik Reinfeldt pratar de mycket om den ökade arbetslösheten. "Ska man få det att fungera på den svenska arbetsmarknaden så måste man göra det med arbetsmarknadens parter", säger Fredrik Reinfeldt.  Foto: Robban Andersson

Reinfeldt: "Klart att man begår misstag"

Publicerad

Fredrik Reinfeldt vill stoppa Jimmie Åkesson från att få inflytande över vem som blir stats- minister 2014.

Därför kommer alliansen att lägga ner sina röster i statsministeromröstningen om de rödgröna blir det största blocket.

– Det är att ta ansvar för beskedet att vi isolerar Sverigedemokraterna, säger han.

Och han kräver samma löfte av Stefan Löfven.

I Expressens stora partiledar- utfrågning avslöjar M-ledaren också sin nya satsning på svenskunder- visning för utrikesfödda barn, öppnar för kvotering i bolags- styrelser och håller dörren öppen för en regerings- ombildning.

Arbetslösheten låg enligt SCB på 8,8 procent i mars. I mars 2006, ett halvår innan ni tillträdde låg den på 7,9 procent. Under sju år med Fredrik Reinfeldt som statsminister är facit att arbetslösheten stigit med nästan en procentenhet. Med tanke på att arbetslinjen är din helt överskuggande filosofi, hur ser du på att arbetslösheten har stigit med dig vid makten?


- Den stora förändringen är att utanförskapet har gått ned. Man måste se till vad som har hänt med arbetsutbudet. Det är väsentligt fler som vill ha jobb nu i Sverige. Sedan är vi naturligtvis påverkade av att vi har en utdragen lågkonjunktur. Sverige är ett exportberoende land och det påverkar de här siffrorna. Men det är ungefär 200 000 färre i utanförskap och en hel del av dem som förr var långtidssjukskrivna möter nu i stället våra ansträngningar för att de ska komma in på arbetsmarknaden. Det tycker jag är ett steg i rätt riktning. Sedan måste vi göra mer för att få fram fler jobb.

 

Men du lovade ju i valrörelsen att även arbetslösheten skulle gå ned. Det var ju inte bara utanförskapet som var på agendan?

 

- Vår poäng var ju att utanförskapet är bredare och något annat än arbetslösheten. Jag sa att vi hade 550 000 förtidspensionärer när jag tillträdde som statsminister 2006. Ingen av dem beskrevs som arbetslös. I dag är det strax över 370 000. Det är en väldig samhällsförändring.

 

Ert recept för att minska arbetslösheten är ju att göra det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, det var så att säga hela idén. Enligt den senaste SCB-statistiken har andelen som velat och kunnat arbeta, men inte sökt något arbete, ökat med 34 000 personer till 130 000 jämfört med året före. Det är sjunde månaden i rad som antalet "latent arbetssökande" ökar. Hur väl fungerar egentligen er jobblinje i dag?

 

- Jag vill understryka att det inte är hela idén. Ja, det ska löna sig mer att arbeta, och det har vi också genomfört. Men det är också betydande utbildningsreformer, förändringar i företagsbeskattningen för att öka intresset av att vara företagare och växa med sitt företag. Vi har flera delar i det vi kallar vår samlade arbetslinje.

 

Men om vi säger att det är en viktig del?

 

- Vi har helt enkelt utmanat ett mycket brett utanförskap som nu har minskat i antal och en hel del av dem har förts närmare arbetsmarknaden. Sedan finns det på marginalen grupper av ungdomar som vare sig är i utbildning, olika former av lärlingsinsatser eller arbetar. Den gruppen söker sig inte till arbetsmarknaden eller till andra typer av offentliga åtaganden. Det är klart att vi måste ställa oss frågan: hur ser då drivkrafterna ut i den åldern för att verkligen söka sig ett arbete eller en utbildning? Det finns helt enkelt en hel del ungdomar som gör annat.

 

Tittar man på långtidsarbetslösheten så har den också ökat. I april 2006 var 110 300 personer långtidsarbetslösa, det vill säga utan jobb i mer än sex månader. I april i år var det 131 300. Tittar man på de som varit arbetslösa i mer än två år så är det en mycket större ökning. Hur ser du på att antalet långtidsarbetslösa har ökat under din tid som statsminister?

 

- Vi har stängt det som var den huvudsakliga lösningen på grupper som var långvarigt sjukskrivna eller hade svårt att hävda sig i arbetslivet. Som blev sjukskrivna, inte för att man hade influensa eller för att det var något kortvarigt problem, utan långvarig sjukfrånvaro som automatiskt fördes över i förtidspension. Nu har vi tagit ner de talen väldigt kraftigt och har i stället grupper som synliggörs. De har ett långvarigt utanförskap men de finns hos arbetsförmedlingen och dyker nu upp som långtidsarbetslösa. Fast i mindre tal än vad vi tidigare förtidspensionerade.

 

Du förklarar ofta arbetslösheten med att Sverige också dragits med i den globala ekonomiska krisen. Men i länder som Tyskland, Österrike och Holland ligger arbetslösheten runt 5-6 procent. Varför har de, men inte Sverige, lyckats hålla nere arbetslösheten trots den internationella krisen?

 

- De har bättre fungerande verktyg för att få unga att komma in i arbetslivet, huvudsakligen välfungerande lärlingssystem. I Schweiz, Tyskland och Danmark finns det mycket större naturlighet kring att arbetsgivare tar in ungdomar som inte är färdigutbildade och har toppenerfarenhet, i en blandning av arbete och utbildning. Det är det vi nu diskuterar med arbetsmarknadens partner, i det som vi kallar för yrkesintroduktion. Ska man få det att fungera på den svenska arbetsmarknaden så måste man göra det med arbetsmarknadens parter.

 

- Vi vill bidra med handledarstöd och med att ta bort differentieringen av a-kassan. Det har nu kommit en del avtal på arbetsmarknaden som gör detta. SKL har gjort det, Metall och Handels. Det är, menar jag, verkningsfulla verktyg för att Sverige ska kunna gå i den riktning som de länder som har en positivare utveckling har gjort.

 

- Sedan har vi en sak till, och det är att vi fortsatt har en för stor andel av varje årskull ungdomar som inte lämnar gymnasiet med fullständiga betyg. Därför måste de förändringar vi gör av svensk skola nu fullföljas.

 

Riksrevisionen presenterade nyligen en rapport, där man granskat arbetsförmedlingens insatser för att få unga i arbete. Myndigheten kom fram till att insatserna sker alldeles för sent, först efter 3-4 månader av arbetslöshet. Man ger också din regering ett råd: "Riksrevisionen rekommenderar regeringen att analysera om regelverket hindrar att arbetssökande ungdomar får tidiga och individuellt anpassade insatser och matchning mot praktik eller arbete". Tänker du följa Riksrevisionens rekommendation?

 

- Jag menar att vi redan har gjort den förändringen. Det fanns en sådan regel som vi nu har tagit bort. Nu säger vi att från dag ett ska det vara ett individanpassat stöd hos arbetsförmedlingen.

 

Men inte för alla?

 

- Individanpassat betyder ju att de har olika behov. Ju längre man har varit utan arbete, desto större förmedlingsinsatser och stöd behöver man för att kunna komma tillbaka. Det är ju att ta arbetsförmedlingens professionalism på allvar, tycker jag.

 

Men Riksrevisionen säger att arbetsförmedlingen "prioriterar inte att ge tips om arbete eller praktik". Alltså att de inte jobbar aktivt mot de här personerna?

 

- Men då är vi inte inne på regelverk, utan på hur Riksrevisionen upplever vad arbetsförmedlingen prioriterar. Då får man möjligen rikta den frågan till arbetsförmedlingens ledning. Men jag skulle kunna tänka mig att de svarar "ja, fast vi vill också påpeka att vår uppdragsgivare har varit väldigt tydlig med vad som är vår prioritering. Det är de som står längst från arbetsmarknaden."

 

Behöver ni bli tydligare då mot arbetsförmedlingen?

 

- Nja, jag tycker att det är rätt tänkt att arbetsförmedlingen har störst resurser till de grupper som står längst från arbetsmarknaden. De har i dag svårt att hävda sig i hård konkurrens och de har blivit fler, givet sjukförsäkringsreformen. Det vi har lagt till är att det går visst att göra individanpassade åtgärder från dag ett.

 

Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät, där man har intervjuat 8 300 företag, misslyckas vart femte rekryteringsförsök och leder inte till att någon anställs. Är det inte väldigt många jobb som går till spillo på grund av det här?

 

- Jo, och frågan är vad det då beror på. Jag tror att arbetsgivarna söker en typ av personal som är svårt att hitta.

 

Det är för höga krav?

 

- De har väldigt höga krav. Stora delar av de grupper som arbetsförmedlingen arbetar med kanske inte har fullständiga betyg, kanske inte har levt det perfekta livet. En och annan kanske har haft sociala problem eller andra typer av utmaningar. Det blir väldigt lätt att alla med den typen av historik sorteras bort. Dessutom har vi grupper som är utrikesfödda med en väldigt tuff situation i att både lära sig det svenska språket och hinna med i utbildningsinsatserna, för att sedan försöka konkurrera på den svenska arbetsmarknaden. Så ja, jag skulle vilja säga att min upplevelse är att många arbetsgivare har för höga krav.

 

- Vi har utverkat en lång rad av möjligheter till rabatter och kostnadssänkningar för arbetsgivare. Det finns ett batteri av detta hos arbetsförmedlingen, fullt möjliga att använda. Så möjligen ska vi titta på hur vi kan göra ytterligare någonting i den riktningen.

 

Det finns andra lösningar. Såväl Svenskt Näringsliv som Centerpartiet och Kristdemokraterna vill tillåta privata arbetsförmedlare, men du säger nej till det. Skulle inte det kunna vara en lösning?

 

- Det finns redan i dag en möjlighet att använda externa utförare. Arbetsförmedlingen har tagit in en lång, rad privata jobbcoacher. Den mediekritik som framkommit är att det inte gjorts med tillräcklig kvalitet, åtminstone finns det exempel på detta. Vi har varit tydliga med att de privata aktörer som finns behöver följas upp bättre, att de verkligen gör nytta för de skattepengar de använder.

 

Men det är ju i arbetsförmedlingens regi som jobbcoacherna arbetar. Det är ju inte privata arbetsförmedlare?

 

- Nej, men de har visat att det inte är den uppenbara universallösningen. Jag har noterat att Socialdemokraterna gärna också ser en privatisering. Jag är väldigt tveksam till det.

 

För att?

 

- Uppföljningsmöjligheterna i noggrannhet hur vi arbetar och använder skattebetalarnas pengar, är större i den modell vi nu har. Jag misstror idén att använda skattepengar till helt privata intressenter.

 

En rapport från IFAU nyligen visade att löneökningarna hållits tillbaka av jobbskatteavdragen och försämringarna av a-kassan. Du brukar ju säga att "i Sverige sänker vi inte löner, vi höjer dem". Hur ser du på den här effekten av två av era reformer?

 

- Jag kan ju nu luta mig mot nationalräkenskapernas redovisning av en mycket kraftig ökning av reallönerna i Sverige och det är just reallöner vi talar om.

 

Men då spelar det ingen roll att det du får av arbetsgivaren är lägre, om reallönen är högre?

 

- Jag tror att vi lärde oss under 70- och 80-talet att det här med inflationsdriven löneutveckling inte är så smart.

 

Men är det något positivt då att det du får av din arbetsgivare har sjunkit?

 

- Men jag delar inte synsättet att vi inte skulle ha haft löneökningar. Vi har haft en bättre reallöneutveckling än motsvarande länder.

 

Men Calmfors säger ju inte att vi inte har haft löneökningar: han säger att de här reformerna ger en lägre lön. Sedan kan det ju fortfarande öka totalt sett, men det kanske skulle ha ökat ännu mer annars. Han redovisar ju bara effekterna av de här reformerna?

 

- Ja, men vi har haft en kraftig reallöneökning. Vi har haft ett jobbskatteavdrag i fyra steg som har gett löntagare i vanliga lönelägen 1 700 kronor mer i månaden. Vi har en breddning av svensk medelklass som nästan saknar motstycke. Folk som jobbar får kraftiga förbättringar och vi pratar om busschaufförer, metallarbetare, sjuksköterskor och vårdbiträden. Det är en medveten och bra politik. Sedan gör ju Lars Calmfors poängen att löneutvecklingen inte har varit så pass hög att vi tappar i konkurrenskraft. Då menar jag att vi kan förena en politik där vi har bra reallöneutveckling, bättre till och med än i Tyskland, och dessutom har säkrat att arbetslösheten kan bli lite lägre. Det är väl en väldigt bra och ansvarsfull politik?

 

Nu till våra kortfrågor. Är Stefan Löfven en svårare motståndare än Mona Sahlin?

 

- Det vet jag inte ännu. Det avgörs på valdagen.

 

Hur stor är sannolikheten för att ett nytt jobbskatteavdrag föreslås i höstbudgeten?

 

- Vi vill genomföra ytterligare ett steg. Vi tror på sänkta inkomstskatter, det ger jobb. Vi avgör det i augusti.

 

Bör lärarnas löner höjas?

 

- Vi har ju genomfört en reform som möjliggör förstelärarlöner och lektorslöner. Och det är väl den typ av inblandning som vi kan ta ansvar för. I övrigt är det ju arbetsmarknadens parter som sätter löner i Sverige.

 

Vem av de andra partiledarna i alliansen pratar du mest med?

 

- Jag tror att jag har pratat mest med Jan Björklund, givet att det har varit väldigt mycket av skolreformer på sista tiden.

 

Andelen kvinnor i bolagsstyrelser ökar mycket långsamt. Kan du tänka dig att kvotera?

 

- Det har jag vid några tillfällen sagt att jag skulle kunna tänka mig. Samtidigt har jag då redovisat att mitt parti inte har önskat detta. Och mina alliansvänner har inte önskat det. Men jag tycker att steg mot en bättre könsmässig balans är viktig på många områden i Sverige. Jag skulle kunna tycka att det vore något att säga: går det inte tillräckligt snabbt så kan man tänka sig en framtida lagstiftning.

 

Vilket är ditt enskilt största misstag sedan du blev statsminister?

 

- Det är klart att man begår misstag. Framför allt så underskattar man hur svårt det är att genomföra reformer. För de tar längre tid och är mer komplicerade än vad man önskar se.

 

Men är det något enskilt misstag som du känner att "det var verkligen ett stort misstag"?

 

- Inte som jag har upplevt att: "oj, där var ett väldigt enskilt beslut som blev jättefel".

 

De differentierade a-kasseavgifterna?

 

- Ja, fast de ska ju ses i ljuset av att vi var övertygade om att de skulle påverka lönebildningen. Vi har samtidigt lyssnat på den kritik som finns att det har blivit väldigt olika. Det är då framför allt hotell- och restauranganställda som har fått väldigt höga nivåer. När vi då för samtal med arbetsmarknadens parter om den här viktiga yrkesintroduktionen så säger de att "ja, det här en viktig fråga för oss". Då är jag beredd att ta tillbaka det. Även om jag tror att det kan ha en marginell påverkan på lönebildningen och lönebilden.

 

Du tror fortsatt på dem?

 

- Ja, alltså, jag är väldigt övertygad om att lönebildningen i samhället är oerhört avgörande för konkurrenskraften. Södra Europas problem är mycket mer relaterat till att lönebildningen faktiskt inte riktigt har fungerat som det är tänkt, snarare än den här diskussionen om "ska vi spara eller ska vi spendera". Och lönebildningen i Sverige har i sådant fall fungerat mycket bättre på senare år.

 

Ska regeringen be de transpersoner som tvångssteriliserats om ursäkt?

 

- Jag tycker att det är bra att vi ändrar lagen och kan konstatera att vi resonerar annorlunda nu än vad man gjorde tidigare.

 

Men ska de som redan har steriliserats få en ursäkt av regeringen?

 

- Nej, jag tar ansvar för att vi gör en förändring, och jag tycker inte att varje förändring sedan ska följas av en ursäkt för att det har sett annorlunda ut tidigare.

 

Blir det någon regeringsombildning före valet?

 

- Nja, det vill jag inte in blanco säga något om, för det är något man alltid måste vara beredd att göra av skälet att ta ansvar för att ha en regering som fullt ut gör det jobb den ska vid varje tillfälle.

 

Vi ska prata lite om opinionen. Den senaste mätningen från SCB visar att ni tappar 1,5 procentenheter till Socialdemokraterna. Moderaterna får den lägsta siffran sedan november 2009: 26,9 procent. Vad är huvudorsaken till att ni tappar till S?

 

- Att bära regeringsmakt innebär att stöta sig med människor löpande, att väldigt ofta se att man här och nu tappar opinion, alltså att väljare går någon annanstans. Både i valet 2006 och 2010 så har moderaternas framgångar byggt väldigt mycket på att människor som tidigare röstat på Socialdemokraterna, har gått direkt till Moderaterna. Så det kan helt enkelt vara så att de under en tid går tillbaka till Socialdemokraterna, men eftersom...

 

Men vad är skälet till det?

 

- De tycker att vi har en utdragen lågkonjunktur och en regering som är kritiserad på väldigt många plan och håll. För övrigt ser det väldigt ofta ut så mellan val, att man är mer kritiserad. Det har jag då lärt mig ödmjukt, är inte samma sak som att man sedan röstar exakt såsom man säger till SCB eller andra opinionsinstitut så här långt före ett val. Val avgörs av väldigt medvetna medborgare efter övertänkta beslut på valdagen.

 

I november 2010 sympatiserade 37,7 procent av dem med ett jobb med Moderaterna och 27,8 med Socialdemokraterna. Enligt Mona Sahlin var det en stor förklaring till valförlusten. I den senaste mätningen har S gått om er på den här punkten. Ni har backat till 31,8 procent bland de sysselsatta, medan S gått fram till 33,4. Vad beror denna utveckling på, tror du?

 

- Ja, ungefär samma som jag sa tidigare. Har ett parti gått fram så tenderar man att gå fram i alla grupper, och backar man något så tenderar man att göra även det ganska brett. Låt oss konstatera att jag tror att jobbfrågan blir huvudfrågan i valet 2014, och jag ser mycket fram emot den matchen för då måste vi också svara på frågan "vad ger jobb och vad ger inte jobb". Jag är övertygad om att reformer av utbildningssystemen, sänkta inkomstskatter, ytterligare förbättrat företagsklimat är att föredra framför det som Socialdemokraterna nu föreslår med höjda skatter på att anställa och en kraftig bidragsutbyggnad. Det är den matchen vi ska gå inför valet i september 2014.

 

Sedan förra valet har man ändrat regeringsformen, vilket innebär att riksdagen ett par veckor efter valet ska rösta om ditt öde som statsminister. Om inget block får egen majoritet efter valet, kan det bli Jimmie Åkessons parti som avgör vem som blir statsminister. Hur ser du på det?

 

- Detta hade jag att ta ställning till också inför valet 2010, och då sa jag till svenska folket att även om Sverigedemokraterna kommer in så vill vi politiskt isolera dem från inflytande. Det är ett vägval som jag inte känner till att någon annan har gjort i Europa, där väldigt många borgerliga regeringar snarare har gått närmare den här typen av högerextrema partier som Sverigedemokraterna utgör ett exempel på.

 

- Jag är beredd att säga till väljarna inför valet 2014: Om de rödgröna tillsammans blir större än alliansens fyra partier, då är vi beredda att släppa fram dem till makten för att på det sättet säkerställa att vi isolerar Sverigedemokraterna från inflytande, för de har ju bara en enda idé och det är att ge sig på invandrare i Sverige.

 

- Jag uppmanar då, om man ska mena allvar med detta, att det kommer från bägge sidor. Då måste även de rödgröna säga motsvarande när det gäller situationen om alliansen blir större. Och då måste man släppa fram det i den här statsministeromröstningen. Det är ju så att en statsminister ska tolereras: man behöver alltså de facto inte ha majoritet, men man får inte få en majoritet emot sig.

 

Så beskedet är att, om de rödgröna blir större då lämnar du över bollen till Stefan Löfven?

 

- Ja, därför att det är sättet att ta ansvar för beskedet att vi isolerar Sverigedemokraterna från inflytande i Sverige.

 

Arbetslösheten bland invandrare ligger i dag på 16,6 procent, enligt SCB:s siffror för mars 2013. Samma månad 2006, innan din regering tillträdde, låg den siffran på 15 procent. Även här har det skett en ökning, trots att du har gjort det billigare för företag att anställa nyanlända invandrare genom de så kallade instegsjobben. Varför har ni inte lyckats sänka arbetslösheten bland invandrare?

 

- Samma sak här: sysselsättningen har vuxit bland utrikes födda. Jag tror att siffrorna nu är över 700 000 utrikes födda som är sysselsatta. Det har skett en väldig förändring av sammansättningen av dem som kommer till Sverige. Från tidigare Mellanöstern, mycket Iran och Irak, så har det på senare år förskjutits till att bli Afghanistan, Somalia och nu på sistone också Syrien som största länder. Och just sammansättningen Somalia och Afghanistan gör att de har kortare utbildningsbakgrund än vad som gällde för grupper som kom längre tillbaka i tiden. Det märker vi när vi sedan tittar på skolresultat.

 

- Jag är beredd att göra ytterligare steg i den satsning vi har gjort när det gäller svenskundervisning för utrikesfödda. Vi har inrättat ökad undervisningstid i årskurs 6-9, och jag är beredd att bredda det till hela grundskolan, för jag tror att det är ett verkningsfullt instrument.

 

Så ni ska öka svenskundervisningen för de som börjar i första klass?

 

- Ja, redan från första klass.

 

Varför gjorde man inte det från början?

 

- Därför att vi har sett den här förändringen ske på senare år, och har då insett att vi behöver mer undervisningstid. Jan Björklund har också uttalat att han kan tänka sig att förlänga skolplikten för dessa grupper, alltså kanske upp till 18 års ålder. Det här är unga grabbar, men också naturligtvis en del unga tjejer, som ju inget hellre vill än att komma in i svenskt samhällsliv och i arbete. Då är vi där igen, vi har väldigt höga krav i den svenska arbetsmarknaden. Då måste vi ge dem verktygen och resurserna för detta.

 

Vad kostar den här reformen?

 

- Ja, jag har inte den exakta slutsiffran på detta, för vi håller på och tittar på det, men vi talar säkert om ett par hundra miljoner, något sådant.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst idag